Rapport: The Vegocracy Report 2026 (#5: Vad händer när vardagen är snabbare än livsmedelssystemet?)
Utgivare: Picadeli, med undersökningen genomförd av Ipsos
Omfattning: över 12 000 intervjuer i sju länder (Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA), 18 till 65 år, fältperiod november 2025 till januari 2026
Publicerad: februari 2026
Källförteckning
The Vegocracy Report 2026Vi lever i en genvägsekonomi och den är politiskt skapad. Det är den obekväma sanningen i Picadelis femte Vegocracy-rapport, en internationell Ipsos-undersökning med över 12 000 svar från sju länder. Bars, shakes, pulver och energidrycker har gått från reserv till vardagsmat. Var tionde person konsumerar dem varje dag. Och lägg märke till det verkligt talande resultatet: 79 procent tror inte ens att produkterna håller vad de lovar. Människor väljer alltså genvägar de själva misstror. Varför? För att systemet har gjort genvägen till det enklaste valet.
Viljan finns, det är priset som fattas
Rapporten krossar den bekväma myten att folk bara behöver skärpa sig. Hela 93 procent anser att maten påverkar hur de presterar och 86 procent skulle äta mer frukt och grönt om de märkte effekterna direkt. Ändå når bara 14 procent den rekommenderade mängden 400 gram om dagen. I Sverige är siffran 11 procent. Problemet är inte kunskap eller vilja utan pris och tillgänglighet. Nästan tre av fyra skulle äta mer frukt och grönt om priserna var lägre och bland arbetslösa har nästan hälften, 46 procent, helt enkelt inte råd med de rekommenderade mängderna, jämfört med 26 procent totalt. Maten har blivit en klassfråga, precis som vi visade när The Lancet slog larm om att läsk och korv dödar medan lobbyn blockerar en matskatteväxling.
| Smak | 40 % | |
| Pris | 23 % | |
| Hälsa | 17 % | |
| Tid | 12 % | |
| Funktion | 7 % | |
| Miljö | 2 % |
Källa: The Vegocracy Report 2026, Ipsos. N = över 12 000 i sju länder.
Smaken styr och priset kommer tvåa, medan miljön hamnar på 2 procent, sist av de sex faktorerna. Samtidigt skulle 79 procent äta mer frukt och grönt om det var lättillgängligt på jobbet eller i skolan och 88 procent säger att riktig mat är det mest prisvärda lunchalternativet. Människor har inte gett upp grönsakerna. Det är samhället som har gjort dem svåra att välja.
83 procent vill slopa momsen, Sverige gör tvärtom
På frågan om lägre skatt på frukt och grönt skulle få dem att göra hälsosammare val svarar 83 procent ja, med starkt stöd på alla sju marknaderna. Och stödet växer för varje år.
| 2024 | 72 % | |
| 2025 | 79 % | |
| 2026 | 83 % |
Källa: The Vegocracy Report 2024, 2025 och 2026, Ipsos.
Folket har alltså redan bestämt sig. Ändå gör Sverige precis tvärtom. Sedan den 1 april 2026 har vi 6 procents moms på all mat, oavsett vad det är. Broccoli, köttfärs och läsk beskattas exakt lika mycket.
Sänkningen är dessutom tillfällig och upphör den 31 december 2027. Därmed står Sverige inför ett vägval: hur ska matmomsen se ut från och med den 1 januari 2028? Danmark har redan pekat ut riktningen. Den tillträdande danska regeringen har aviserat att den vill ta bort momsen på frukt och grönt helt och halvera den på övriga livsmedel. Vi har analyserat hur Danmark skapar ett momsgap mot kött, mjölk och ägg.
Hållbart Matsystems krav: en matskatteväxling senast 2028
Gör momssänkningen permanent, men bygg om den till en matskatteväxling med nollmoms på frukt, grönt och baljväxter senast den 1 januari 2028. Sänk skatten på det som är bra för oss och för planeten och låt det som belastar hälsa och miljö bära en högre kostnad.
Annars fortsätter staten att subventionera både det vi borde äta mer av och det som gör oss sjuka, den orimlighet vi upprepade gånger har pekat på, senast i vår DN-text om att regeringen subventionerar läsk och korv med skattemedel.
En studie i Nature Food av Marco Springmann med flera beräknar att en europeisk momsreform på maten kan undvika omkring 170 000 dödsfall per år, med ekonomiska nettovinster på 83 miljarder dollar när skatteintäkter samt hälso- och klimatnytta räknas in. Det enda som saknas är en politisk ryggrad. Den hålls tillbaka av en välfinansierad livsmedelslobby som håller Sverige fast i läsk och korv.
Rapportens näst starkaste signal handlar om barnen. Hela 92 procent tror att gratis frukt och grönt i skolan från tidig ålder hjälper kommande generationer att bygga vanor som håller hela livet. Det rimmar med Livsmedelsverkets nya skolmatsriktlinjer om bönor varje dag och ett tak på 125 gram rött kött per vecka. Skolan är platsen där tillgänglighet kan byggas in från början, innan genvägsbränslena hinner bli en vana.
Slutord
Vegocracy-rapporten visar en befolkning som vet vad den vill äta men lever i ett system som prissätter bort det. Var femte person ersätter redan lunchen med snabb energi. Svaret är inte fler pekpinnar utan billigare morötter, bokstavligt talat. Momsen är verktyget, 2028 är deadline och folket har redan röstat ja.
Källförteckning
Oatly (2026). Matmakten 2026. Rapport baserad på Novus-undersökning med 2 628 personer samt expertintervjuer. Publicerad i juni 2026.
https://www.oatly.com/sv-se/things-we-do/initiatives/matmakten
Konsumentverket (2026). Regeringsuppdrag om att följa och analysera livsmedelspriserna. Om den tillfälliga sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026.
https://www.konsumentverket.se/uppdrag-matmoms/
Plinke, C., Sureth, M. och Kalkuhl, M. (2026). Environmental impacts from European food consumption can be reduced with carbon pricing or a value-added tax reform. Nature Food.
https://www.nature.com/articles/s43016-025-01284-y
Hållbart Matsystem (2026). EU:s jordbruksstöd: Nötkött får 580 gånger mer pengar än baljväxter. Publicerad den 20 februari 2026.
https://www.hallbartmatsystem.se/eus-jordbruksstod-notkott-580-ganger-mer-an-baljvaxter/
Hållbart Matsystem (2026). Ny studie i Nature Food: Slopad momsrabatt på kött kan kapa matens miljöavtryck med upp till 5,7 procent. Publicerad den 23 januari 2026.
https://www.hallbartmatsystem.se/slopad-momsrabatt-kott-miljo/
Hållbart Matsystem (2025). Lobbyn som håller Sverige fast i läsk och korv. Publicerad den 23 november 2025.
https://www.hallbartmatsystem.se/livsmedelsforetagen-korv-lask/
Hållbart Matsystem (2026). Djuren äter vår beredskap – Analys av rapporten ”Räcker maten?”. Publicerad den 20 mars 2026.
https://www.hallbartmatsystem.se/djuren-ater-var-beredskap-analys-av-rapporten-racker-maten/
Hållbart Matsystem (2026). Bönor varje dag och max 125 gram rött kött i veckan: Så ska skolelever äta enligt Livsmedelsverkets nya riktlinjer. Publicerad den 18 januari 2026.
https://www.hallbartmatsystem.se/nationella-riktlinjer-skolmat/
