Ärtfärs i stället för nötfärs och mindre matsvinn var de enda av de undersökta åtgärderna som både sänkte klimatpåverkan och kostnaden när forskare vid KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet räknade på Östersunds kommuns matinköp. Mer ekologiskt gav ingen verklig klimatnytta men blev dyrast.
Resultatet: tallriken slår inköpsmålen
Så förändrades klimatpåverkan och den beräknade inköpskostnaden per år jämfört med kommunens inköp 2019, i ett urval av studiens scenarier:
Kött, särskilt nötkött, var den största källan till klimatpåverkan, övergödning av haven och beräknad giftpåverkan på människor. Alla scenarier som gav märkbart lägre utsläpp bytte ut nötkött eller halverade svinnet. Studien prövade bara ärtfärs i halva nötfärsen. För oss är det ett första steg. Målet är helt växtbaserad mat.
Ekologiskt gav ingen verklig klimatnytta. Jämfört med kommunens inköp 2019 blev utsläppen 0,2 procent högre. Räknat mot helt konventionell mat blir de 3 procent lägre. Båda är långt från de 8,6 procent som ärtfärs i halva nötfärsen gav.
Ekologiskt kräver mer mark. Ekologisk odling har strikta begränsningar för konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel och ger ofta lägre skördar per hektar. Samma mängd mat kräver då mer åker. Den beräknade påverkan på markanvändning och biologisk mångfald blev 15 procent högre. Beräknad försurning av mark blev 11 procent högre och övergödning av haven 5 procent högre. Den beräknade giftpåverkan blev däremot något lägre.
Lokalt gav högre beräknad giftpåverkan. Det handlar inte om gifter i maten utan om beräknad påverkan från utsläpp i hela kedjan. Den blev 12 procent högre för människor och 10 procent högre i sötvatten. I scenariot byttes hälften av den exotiska frukten och salladen från uppvärmda växthus mot svenska äpplen, rotfrukter och kål. Även halva nötköttet byttes ut. Forskarna redovisar inte vad i bytet som driver ökningen.
Så gjordes studien
Studie: Assessing the environmental implications of sustainable public procurement of food
Författare: Michael Martin och Sofia Lingegård
Institution: KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet
Tidskrift: Food Policy, volym 142
Publiceringsdatum: den 4 juli 2026 (online)
Studien är en modellberäkning för en kommun och ett år. Kostnaderna är beräknade inköpskostnader, inte uppmätta besparingar. Forskarna påpekar att data för ekologiska livsmedel är begränsade och att eventuella fördelar med ekologisk odling för biologisk mångfald och markkvalitet inte bedömdes.
Att utsläppen minskade i lokalscenariot berodde på att halva nötköttet byttes mot vilt från Jämtland. Det går inte att göra i stor skala. Bara 2 procent av alla däggdjur på land är vilda, räknat i vikt.
Vad detta betyder för Sverige
Kommuner och regioner köpte 2022 in 37 procent ekologiskt, räknat i kronor, enligt EkoMatCentrum. Många kommuner har mål för andel ekologiskt, ett mått som säger lite om klimatnyttan. Livsmedelsverkets nya riktlinjer för skolmåltider pekar redan rätt med baljväxter varje dag. Enligt RISE ger svenskt nötkött 56 gånger mer växthusgaser per kilo än torkade bruna bönor.
Vårt krav
Maten i skola, förskola och äldreomsorg ska vara helt växtbaserad. I studien sänkte de första stegen, ärtfärs och mindre svinn, både utsläppen och kostnaden. Kommunernas mål bör därför mäta det som hamnar på tallriken, som baljväxter varje dag och halverat matsvinn, i stället för andel ekologiskt. Det kan också ge svenska bönder en växande marknad för ärtor och bönor.
Därför säger de 3 procenten lite
Enligt studien blev klimatpåverkan 3 procent lägre med ekologiskt än med helt konventionell mat. Det kan verka märkligt, eftersom konventionell odling ger större skördar per hektar. Studien förklarar inte själv siffran. Men flera saker gör att den säger lite om klimatnyttan i verkligheten.
Ekologiskt slipper utsläppen från konstgödselfabriken. Konventionell odling använder konstgödsel, som kräver mycket energi att tillverka. Ekologisk odling använder ingen konstgödsel. Därför blir utsläppen per kilo gröda ofta något lägre.
Men näringen måste komma någonstans ifrån. Varje skörd för bort näring från åkern. En del läcker dessutom ut. Ekologisk odling får sin näring bland annat från baljväxter som binder kväve ur luften, gröngödsling och stallgödsel. Gröngödsling tar åkermark som annars kunde ge mat.
I vissa livscykeldatabaser får stallgödseln inga utsläpp från djurhållningen. Bara utsläppen när den sprids på åkern räknas. Djurens foder har ofta odlats med konstgödsel. En del av konstgödseln finns alltså kvar i systemet men bokförs på köttet.
Den extra marken räknas inte som klimatpåverkan. I studien fick ekologiskt 15 procent högre värde för indikatorn markanvändning och biologisk mångfald. Markbehovet räknades ändå inte om till klimatpåverkan. Mark som inte behövs för mat kan växa igen till skog och annan natur som binder kol.
När forskare vid Chalmers räknade med det fick svenska ekologiska ärtor 50 procent större klimatpåverkan och svenskt ekologiskt vete 70 procent större än konventionellt odlade. Studien publicerades i Nature.
Forskare har också räknat på vad som skulle hända om allt jordbruk i England och Wales blev ekologiskt. De direkta utsläppen minskade med 6 procent. Men matproduktionen sjönk med 40 procent räknat i energi. När den maten i stället skulle odlas utomlands blev nettoutsläppen ungefär oförändrade i det mest gynnsamma fallet. I de andra fallen blev de 21 respektive 56 procent högre.
Siffrorna bygger delvis på uppskattningar. Det saknas bra data för ekologiska livsmedel. Där data för ekologiska livsmedel saknades beräknade forskarna värden utifrån skillnader mot konventionell odling i tidigare studier. De 3 procenten bör därför tolkas försiktigt.
Nyttan beror på vilka varor som byts. Från helt konventionellt till kommunens verkliga inköp 2019 sjönk utsläppen med 3 procent. När ännu fler varor blev ekologiska steg de i stället med 0,2 procent. Ekologiskt ger alltså ingen generell klimatnytta.
Helheten avgör. Räknat på hela systemet, med marken och med var näringen kommer ifrån, talar forskningen emot att ekologiskt ger klimatnytta. Det som verkligen sänker utsläppen är det som hamnar på tallriken: baljväxter i stället för kött och mindre svinn. Baljväxterna binder dessutom sitt eget kväve ur luften.
Källförteckning
Martin, M. och Lingegård, S. (2026). Assessing the environmental implications of sustainable public procurement of food. Food Policy 142, 103141.
https://doi.org/10.1016/j.foodpol.2026.103141
Forskning.se (18 september 2026). Nyhet från IVL Svenska Miljöinstitutet om studien av Östersunds kommuns matinköp.
https://forskning.se/2026/09/18/minskat-matsvinn-notkott-miljonytta-ekologiskt/
EkoMatCentrum (2023). Marknadsrapport 2023: andel ekologiska livsmedelsinköp i kommuner och regioner 2022.
https://ekomatcentrum.se/nationella-rapporter-statistik-marknadsrapporter/
Livsmedelsverket (januari 2026). Nationella riktlinjer för måltider i skolan.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-skolan.pdf
Greenspoon, L. m.fl. (2023). The global biomass of wild mammals. PNAS 120(10), e2204892120.
https://doi.org/10.1073/pnas.2204892120
RISE (19 december 2025). Öppna listan, utdrag ur RISE klimatdatabas för livsmedel, version 3.0.
https://www.ri.se/sites/default/files/2025-12/RISE Öppna listan 3.0 2025.pdf
Searchinger, T.D., Wirsenius, S., Beringer, T. och Dumas, P. (2018). Assessing the efficiency of changes in land use for mitigating climate change. Nature 564, 249–253.
https://doi.org/10.1038/s41586-018-0757-z
Chalmers tekniska högskola (3 december 2018). Ekologisk mat är sämre för klimatet.
https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/see-ekologisk-mat-ar-samre-for-klimatet/
Smith, L.G., Kirk, G.J.D., Jones, P.J. och Williams, A.G. (2019). The greenhouse gas impacts of converting food production in England and Wales to organic methods. Nature Communications 10, 4641.
https://doi.org/10.1038/s41467-019-12622-7
