Sverige bygger åter upp beredskapslager för mat. I planerna finns spannmål till bröd och proteinfoder till djuren, men baljväxter till människor nämns inte. Samtidigt blir 45 procent av den svenska spannmålsskörden foder och bara 19 procent äts av människor. Vi vill att beredskapen räknas i mat till människor.
Förslaget i korthet
| Status | Aktuellt: lagen om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan gäller sedan den 1 juli 2026. De första spannmålslagren finns i de fyra nordligaste länen. |
| Problem | 45 procent av den svenska spannmålsskörden blir foder och 19 procent äts av människor. Beredskapslagren planeras för spannmål och proteinfoder, inte för baljväxter till människor. |
| Vårt förslag | Lagra baljväxter till människor, bygg lager för minst sex månader, räkna beredskapen i kalorier och protein till människor och slå fast i krisplaneringen att spannmål och baljväxter går till människor först. |
| Vad det ger | Sveriges skörd av spannmål och baljväxter ett normalår innehåller kalorier och fullvärdigt protein för omkring 20 miljoner människor, nästan dubbelt så många som bor här (SLU 2024). Torkade baljväxter går att lagra länge. |
| Vad det kostar | Lagring av baljväxter inom den utbyggnad av beredskapslagren som regeringen redan har beslutat och finansierat för 2026 till 2028. |
| Källor | Jordbruksverket 2024 och 2026. Livsmedelsverket 2026. SLU 2024. Försörjningsberedskapscentralen 2022. Norges regering 2024. |
20 milj.
människor kan få kalorier och fullvärdigt protein från Sveriges skörd av spannmål och baljväxter ett normalår. Det är nästan dubbelt så många som bor här.
8,5 mån
räcker Finlands beredskapslager av spannmål till befolkningens livsmedel.
Sverige bygger beredskapslager igen
Den 1 juli 2026 trädde lagen om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan i kraft. Jordbruksverket bygger nu lager av spannmål för livsmedel, motsvarande tre till sex månaders konsumtion. De första lagren finns i de fyra nordligaste länen.
Förutom spannmål planerar Jordbruksverket lager av mineralgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och proteinfoder. Baljväxter till människor nämns inte.
Så har det inte alltid varit. Före 1990-talet ingick bönor och ärter i de svenska beredskapslagren, enligt Jordbruksverket.
Skörden räcker till 20 miljoner människor
Forskare vid SLU har räknat på vad den svenska åkern ger. Spannmålen och baljväxterna ett normalår innehåller kalorier och fullvärdigt protein för omkring 20 miljoner människor, nästan dubbelt så många som bor i Sverige.
Men det mesta äts inte av människor. I genomsnitt under fem år blev 45 procent av spannmålsskörden foder. 19 procent åts av människor, 15 procent blev sprit och etanol och omkring 23 procent exporterades.
I norr odlas spannmål i dag ”nästan uteslutande för foderändamål”, skriver Livsmedelsverket. Där finns heller ingen industriell kvarn som kan mala spannmålen från beredskapslagren till mjöl.
Grannländerna lagrar mat
Finland lagrar spannmål för 8,5 månaders livsmedelskonsumtion. Landet höjde nivån från sex månader i ett steg 2022.
Norge ska ha 82 500 ton matkorn i statliga beredskapslager till 2029, på kontrakt på 25 år.
Jordbruksverket bedömer själv att ”att planera för tre månader är en alltför kort tid” när det gäller spannmål.
Räkna beredskapen i mat till människor
I en kris kan spannmål och baljväxter ”styras om till humankonsumtion”, skriver SLU. Jordbruksverket utgår från att beredskapslagret ”primärt ska användas till humankonsumtion”.
Det är rätt tanke. Men den måste in i planeringen redan nu. Lagren, förädlingen och krisplanerna ska byggas för att mätta människor direkt. Samma tanke bär vårt förslag om en växtbaserad livsmedelsstrategi.
Vårt krav
Vi vill att Sveriges beredskap byggs på det som mättar flest människor: spannmål och baljväxter. Torkade bönor, ärter och linser går att lagra länge och ger både energi och protein.
- Lagra baljväxter till människor i beredskapslagren, inte bara spannmål.
- Bygg lager för minst sex månader och sikta på Finlands 8,5 månader.
- Räkna beredskapen i kalorier och protein till människor. Jordbruksverket och Livsmedelsverket redovisar varje år hur mycket av skörden som blir mat åt människor.
- Slå fast i krisplaneringen att spannmål och baljväxter går till människor först.
- Bygg förädling nära lagren: kvarnar och anläggningar för baljväxter i hela landet, så att lagren kan bli mat.
- Offentliga kök bygger sin krisberedskap på lagringsbara baljväxter och spannmål.
En åker som ger mat åt människor är Sveriges bästa beredskapslager.
Källor
- Lag (2026:837) om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. riksdagen.se
- Jordbruksverket (2026). Beredskapslager av spannmål och insatsvaror. jordbruksverket.se
- Jordbruksverket (2024). En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig: beredskapslagring av spannmål. jordbruksverket.se
- Livsmedelsverket (2026). Från spannmålslager till livsmedel: beredskap i de fyra nordligaste länen. Dnr 2025/04261. livsmedelsverket.se
- Einarsson (2024). Inspel till SLU:s remissvar på betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid. SLU Future Food. web.archive.org
- Försörjningsberedskapscentralen (2022). Huoltovarmuuskeskus kasvattaa varmuusvarastoitavan viljan määrää. huoltovarmuuskeskus.fi
- Norges landbruks- og matdepartement (2024). Nye kontraktar for beredskapslagring av matkorn, 17 oktober 2024. regjeringen.no



