En bonde i Nederländerna har just gjort det svensk politik kallar omöjligt: kött utan slakt på gården

I den lilla byn Schipluiden i Sydholland står en ombyggd ladugård. Den 5 juni 2026 öppnade lantbrukaren Corné van Leeuwen portarna till något ingen bonde gjort förut: en gård där kött växer fram ur levande celler i blanka bioreaktorer, helt utan att ett enda djur behöver födas upp eller slaktas.

Det nya är inte tekniken, den har funnits i över tio år. Det nya är vem som står bakom skylten: en bonde på sin egen gård, inte en fabrik i utkanten av en storstad. När cellodlat kött snart blir verklighet i Europa avgörs en enkel men viktig fråga: ska pengarna gå till bönderna eller till några få stora fabriker?

Bakom projektet står Ira van Eelen, dotter till den forskare som redan efter andra världskriget tog patent på idén att odla kött ur celler. Kostnaderna gjorde den omöjlig under hans livstid. Sjuttio år senare står tekniken på en gård i hans dotters projekt.

Anläggningen är byggd som en pilotgård, inte som butik. Cellodlat kött är ännu inte godkänt för försäljning i EU. Syftet är att mäta vad tekniken kostar när den sätts på gårdsnivå i stället för i en centraliserad fabrik.

Bonden i centrum, inte fabriken

RespectFarms är det nederländska företaget som står bakom pilotgården och driver idén att bönderna själva odlar kött i stället för att produktionen sker i centraliserade fabriker.

Förbuden mot cellodlat kött i Italien och i flera amerikanska delstater motiveras nästan alltid med att tekniken hotar bönderna. Grundidén bakom pilotprojektet är att om bonden själv äger bioreaktorn är cellodlat kött inte ett hot mot lantbruket, utan en ny intäkt för bonden.

Kostnaden för cellodlat kött per kilo är ännu långt ifrån konkurrenskraftig. Därför finns pilotstudien.

Sverige satsar på fler djur, precis nu

Sverige har ingen motsvarighet till pilotprojektet och ingen strategi för att få en sådan. I Tyskland storsatsar staten på odlat kött med målet att nå världsmarknaden 2028. Nederländerna bygger in tekniken i lantbruket självt.

Sverige gör tvärtom: Regeringen avfärdade laboratorieodlat kött som omoget i Livsmedelsstrategin 2.0 och valde att passivt följa utvecklingen, samtidigt som samma strategi vill öka animalieproduktionen med 15 till 25 procent till 2035. Vi har skrivit om det i Riv upp livsmedelsstrategin.

När cellodlat kött godkänns i EU blir produkterna på svenska hyllor nederländska, tyska och brittiska. Svenska bönder blir åskådare i en omställning som andra länders bönder redan har en del av. Det är inte svenska böndernas fel utan ett politiskt beslut fattat i Stockholm.

Vad regeringen bör göra

Kostnaden för projektet är försumbar i jämförelse med det stöd som svensk animalieproduktion får varje år. Sverige har bioreaktorkompetens, fossilfri el och en lantbrukskår pressad av både lönsamhetskris och klimatkrav. Det enda som saknas är ett politiskt uppdrag.