Nyheter

En bonde i Nederländerna odlar kött ur celler på gården medan Sverige kallar marknaden omogen

Väderkvarn i Nederländerna
Foto: Julia Taubitz/Unsplash
Innehåll

Den 5 juni 2026 öppnade världens första gård som odlar kött ur celler, hos lantbrukaren Corné van Leeuwen i Schipluiden i Sydholland. Köttet växer fram i bioreaktorer på gården och inget djur behöver födas upp och slaktas för varje portion.

Det nya är inte tekniken, den har funnits i över tio år. Det nya är vem som står bakom skylten: en bonde på sin egen gård, inte en fabrik i utkanten av en storstad. Om cellodlat kött godkänns i EU avgörs en enkel men viktig fråga: ska pengarna gå till bönderna eller till några få stora fabriker?

Gården i korthet

Vad: RespectFarms pilotgård, världens första med cellodlat kött, i bioreaktorer på 20 till 200 liter direkt på gården.

Bonden: Corné van Leeuwen driver en mjölkgård, en produktion som fortfarande bygger på att korna till slut slaktas. Cellodlingen är för honom ett tillägg till gården, inte en ersättning för livet som bonde, enligt provinsen Zuid-Holland.

Pengarna: ett bidrag på 2 miljoner euro som EU:s EIT Food är med och finansierar plus 500 000 euro från provinsen Zuid-Holland.

Invigt: 5 juni 2026. Fullt fungerande pilotgård väntas 2028.

Bakom projektet står Ira van Eelen, dotter till forskaren Willem van Eelen. Han fick idén att odla kött ur celler strax efter andra världskriget och sökte patent på den, men kostnaderna var för höga under hans livstid. Nu står tekniken på en gård i hans dotters projekt.

Anläggningen är byggd som en pilotgård, inte som butik. Cellodlat kött är ännu inte godkänt för försäljning i EU. Syftet är att mäta vad tekniken kostar när den sätts på gårdsnivå i stället för i en centraliserad fabrik.

Bonden i centrum, inte fabriken

RespectFarms är det nederländska företaget som står bakom pilotgården och driver idén att bönderna själva odlar kött i stället för att produktionen sker i centraliserade fabriker.

Förbuden mot cellodlat kött i Italien, Ungern och flera amerikanska delstater motiveras nästan alltid med att tekniken hotar bönderna. Grundidén bakom pilotprojektet är att om bonden själv äger bioreaktorn är cellodlat kött inte ett hot mot lantbruket, utan en ny intäkt för bonden. För oss är cellodlat kött ett komplement. Det som redan i dag löser djurens situation, klimatet och hälsan är växtbaserad mat.

Vad tekniken gör med djurhållningens grundproblem

  • Inget djur behöver födas upp och slaktas för varje portion. Ett litet vävnadsprov räcker för att starta och cellerna förökas i reaktorn.
  • Oberoende av betesmark, foderodling och slakteristruktur.

Kostnaden för cellodlat kött per kilo är ännu långt ifrån konkurrenskraftig. Därför finns pilotstudien.

Sverige satsar på fler djur

Sverige har ingen motsvarighet till pilotprojektet och ingen strategi för att få en sådan. I Tyskland ska en nationell hubb för cellodling och precisionsfermentering byggas från 2027, med målet att nå världsmarknaden 2028. Nederländerna bygger in tekniken i lantbruket självt.

Sverige gör tvärtom: I Livsmedelsstrategin 2.0 ingår laboratorieodlat kött inte i målet för gröna proteiner, eftersom marknaden ”ännu bedöms som omogen”. Regeringen avser att ”följa marknadsutvecklingen noggrant”, samtidigt som samma strategi satsar på mer animalieproduktion och Jordbruksverkets förslag om mer svenskt kött, framtaget på regeringens uppdrag, innebär 15 till 25 procent mer produktion per djurslag, om målet inte nås genom minskad konsumtion. Vi har skrivit om det i Riv upp livsmedelsstrategin.

Om cellodlat kött godkänns i EU kan produkterna på svenska hyllor bli nederländska, tyska och brittiska. Svenska bönder blir åskådare i en omställning som andra länders bönder redan har en del av. Det är inte svenska böndernas fel utan ett politiskt beslut fattat i Stockholm.

Vårt krav

Kravet till regeringen

Vi vill att regeringen inför ett omställningsstöd för lantbrukare som vill lämna djurhållningen, betalt med pengar som i dag går till kött och mejeri.

Pengarna finns redan. 82 procent av EU:s jordbruksstöd går till animalier, som står för 84 procent av utsläppen från EU:s livsmedelsproduktion. Den bonde som vill sluta föda upp djur och odla mat direkt till människor ska inte behöva bära hela risken själv.

Källförteckning

Provincie Zuid-Holland (2026). Schipluiden verandert de toekomst van vlees. Den 5 juni 2026.
https://www.zuid-holland.nl/actueel/nieuws/juni-2026/schipluiden-verandert-toekomst-vlees/

RespectFarms (2026). Open Farm Day at the World’s First Cultivated Meat Farm. Den 15 juni 2026.
https://www.respectfarms.com/blog/open-farm-day-at-the-world-s-first-cultivated-meat-farm

Mridul, A. (2026). Netherlands Inaugurates World’s First Cultivated Meat Farm. Green Queen, den 4 juni 2026.
https://www.greenqueen.com.hk/cultivated-meat-farm-dairy-lab-grown-netherlands/

NL Times (2026). Schipluiden opens world’s first farm growing meat from cells without animal slaughter. Den 7 juni 2026.
https://nltimes.nl/2026/06/07/schipluiden-opens-worlds-first-farm-growing-meat-cells-without-animal-slaughter

Jonasson, A. (2026). Mer kött med färre kor, pionjärgården först i världen med cellodling. Dagens ETC, den 7 juli 2026.
https://www.etc.se/klimat-miljo/ny-affaer-foer-boender-odlat-koett-direkt-paa-gaarden

Regeringen (2025). Livsmedelsstrategin 2.0.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2025/03/livsmedelsstrategin-2.0

Kortleve, A. J., Mogollón, J. M., Harwatt, H. och Behrens, P. (2024). Over 80% of the European Union’s Common Agricultural Policy supports emissions-intensive animal products. Nature Food 5, 288 till 292. https://doi.org/10.1038/s43016-024-00949-4

Läs också