Danmark stoppar nya och större konventionella grisstallar, Flandern har betalat 366 grisgårdar för att avveckla grisproduktion

Danmarks regering sätter stopp för nya och större konventionella grisstallar. Stoppet gäller ansökningar som kommit in från och med den 23 september 2026 och ligger kvar tills ramarna för landets framtida grisproduktion är på plats, enligt Ministeriet for Natur og Dyrevelfærd.

”Det är första steget till att vända utvecklingen.”

Christian Rabjerg Madsen, Danmarks minister för natur och djurvälfärd

Danmark är inte ensamt. I belgiska Flandern har 366 grisgårdar fått bidrag från den flamländska regeringen för att helt eller delvis avveckla sin grisproduktion. Tillsammans visar besluten att politiken kan sätta ett tak för djurindustrin och börja krympa den.

Beslutet: tak i Danmark, krympning i Flandern

Så ser stoppet i Danmark och avvecklingen i Flandern ut i siffror:

Regeringen vill undvika att lantbrukare gör stora investeringar i ny produktion som inte lever upp till regeringens vision, medan ramarna diskuteras i den kommande grisefireparten. Den motiverar stoppet med djurvälfärd och större värdeskapande i Danmark. Ändringar som gynnar djurvälfärd, klimat eller miljö får fortfarande godkännas, så länge de inte rör produktionskapaciteten eller produktionsytan.

Ett stopp för konventionella stallar är ett delsteg. Även i stallar med bättre djurskydd föds grisar upp för att slaktas. Vi anser att nästa steg är ett jordbruk där åkrarna ger bönor, ärtor, havre och grönsaker direkt till människor och där mark frigörs åt vild natur.

Flanderns grisar blev färre när grisstallarna avvecklades. Bakom bidragen står Flanderns kväveplan, som gör att ammoniakutsläppen nära skyddad natur måste minska. Den flamländska regeringen betalar ur en budget på 200 miljoner euro, godkänd av EU-kommissionen som statsstöd. Enligt lägesrapporten blir det upp till 771 ton mindre ammoniakkväve i luften.

Bakgrund

Stoppet är tillfälligt. Enligt TV 2 Bornholm ska det gälla i tolv månader, men pressmeddelandet anger ingen slutpunkt. Branschorganisationen Landbrug & Fødevarer är kritisk. Vi har skrivit om hur Belgien ger grisbönder omställningsstöd för att minska grisproduktionen.

Vad detta betyder för Sverige

Sverige saknar ett tak för djurindustrin. I Almedalen krävde Centerpartiet en halv miljon fler betande djur och enligt en studie i Nature Food går 82 procent av EU:s jordbruksstöd till animaliska livsmedel, direkt eller via foder. Forskningen pekar åt andra hållet: mer växtbaserad mat, halverat matsvinn och högre skördar kan tillsammans frigöra en markyta stor som Argentina. Danmark visar att staten kan stoppa utbyggnaden, Flandern att lantbrukare kan få bidrag för att avveckla grisstallar.

Vårt krav

Sverige ska stoppa nya och större djurstallar och ge frivilligt omställningsstöd till lantbrukare som vill gå från djur till bönor, ärtor, havre och grönsaker. Med rätt stöd kan lantbrukarna bli nyckelspelare i framtidens växtbaserade matproduktion. Marken som frigörs kan ge mat direkt till människor och plats åt vild natur.