Gör som Danmark: en grön trepart för mer växtbaserad mat

Danmarks regering, lantbruk, naturvårdare, fack, industri och kommuner kom 2024 överens om hur landet ska ställa om. En tiondel av Danmarks yta ska bli natur och skog. Djurhållningens utsläpp får ett pris från 2030. En egen fond satsar på växtbaserade livsmedel. Vi vill att nästa svenska regering samlar samma parter och gör en svensk plan.

Lantbruket satt vid bordet

Den 24 juni 2024 slöt Danmarks regering ett grönt trepartsavtal med Landbrug & Fødevarer, Danmarks Naturfredningsforening, livsmedelsarbetarnas förbund NNF, Dansk Metal, Dansk Industri och kommunernas förbund KL.

Den 18 november 2024 gjordes avtalet till en politisk överenskommelse med bred majoritet i Folketinget: regeringspartierna Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne tillsammans med SF, Liberal Alliance, Konservative och Radikale Venstre.

Överenskommelsen lägger om en tiondel av Danmarks yta till natur och skog till 2045. 43 miljarder danska kronor går till att köpa upp och lägga om jordbruksmark. Till 2030 ska 140 000 hektar kolrika lågmarksjordar läggas om, inklusive kantzoner. Till 2045 ska 250 000 hektar ny skog växa upp.

Ett pris på djurhållningens utsläpp

Från 2030 får djurhållningens utsläpp ett pris. Satsen är 300 danska kronor per ton koldioxidekvivalenter och stiger till 750 kronor 2035. Ett avdrag på 60 procent per djurslag gör att den faktiska avgiften blir 120 kronor 2030 och 300 kronor 2035.

Intäkterna går tillbaka till lantbruket, bland annat till klimatteknik, gröna åtgärder och omställning av produktionen.

Avgiften är politiskt beslutad men ännu inte i kraft. Danmarks klimatråd konstaterade i april 2026 att en avgift på alla jordbrukets utsläpp ännu inte är antagen och vill dessutom ha en högre sats redan 2030. Det danska avtalet är alltså ett golv, inte ett tak.

Växtbaserat har en egen fond

Danmarks fond för växtbaserade livsmedel, Plantefonden, ska göras permanent. Överenskommelsen lägger 420 miljoner danska kronor på fonden för 2025 till 2030, utöver 628 miljoner som redan var avsatta.

Den nya danska regeringen från juni 2026 lovar att genomföra treparten. Den vill främja växtbaserade livsmedel, slopa momsen på frukt och grönt så snart det går och ta fram en livsmedelsstrategi 2027 som ska främja att mark läggs om från foder till livsmedel.

Sverige saknar en plan

I Sverige finns ingen motsvarighet. Jordbruket saknar egna mål för sina utsläpp, konstaterade Riksrevisionen hösten 2025. Regeringens utkast till restaureringsplan har noll kvadratkilometer som mål för ny skog.

Danmark visar att lantbruket kan vara med och forma omställningen i stället för att bromsa den. Det är den modellen vi vill ta efter. Hur omställningen och naturen kan finansieras beskriver vi i förslagen Ge lantbrukare stöd att ställa om till växtbaserad mat och Ge visent, vildhäst och kronhjort plats i Sveriges restaureringsplan.

Vårt krav

1. Tillsätt en svensk grön trepart med LRF, Naturskyddsföreningen, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Livsmedelsföretagen och SKR. Uppdraget är en plan inom ett år för att mer av åkern ska ge växtbaserad mat åt människor.
2. Prissätt djurhållningens utsläpp från 2030 efter dansk modell, med den högre sats som Danmarks klimatråd förordar. Intäkterna går till lantbrukare som ställer om till växtbaserad produktion.
3. Inrätta en svensk fond för växtbaserade livsmedel efter Plantefondens modell.
4. Avsätt pengar till att köpa upp och lägga om jordbruksmark till natur, skog och odling för människor.
5. Gå längre än Danmark i momsen: nollmoms på frukt, grönt, baljväxter, fullkorn, potatis och rotfrukter.

Danmark har redan förhandlat fram vägen. Sverige behöver bara gå den.