LRF:s och Arlas rapport Grön uppväxling erkänner att utsläppen stiger och ber ändå om 5,3 miljarder i köttsubventioner

Källförteckning

Sveriges mäktigaste lantbruks- och livsmedelsaktörer har gått samman bakom en plan som vill öka antalet kor, grisar och mjölkdjur och kalla det klimatpolitik.

Bakom rapporten Grön uppväxling står LRF, Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen och Scan. Men på sina egna sidor erkänner de det som hela den gröna inramningen ska dölja: mer djur ger mer utsläpp. När en bransch lovar grön tillväxt och i samma dokument bekräftar att de nationella utsläppen stiger, är det inte en klimatstrategi. Det är greenwashing satt i system.

Rapporten motbevisar sig själv

Planen följer Jordbruksverkets förslag om höjd försörjningsgrad: nötkött från 57 till 65 procent, griskött från 81 till 95 procent och mjölk från 71 till 85 procent fram till 2035. Det betyder fler djur och notan landar på drygt 108 miljarder kronor i investeringar, varav 5,3 miljarder i statligt stöd och de tyngsta posterna i nya djurstallar.

Men räkningen går inte ihop. Rapportens eget scenario, byggt på siffror från Naturvårdsverket, visar att jordbrukssektorn i bästa fall kan minska sina utsläpp med omkring 10 procent till 2045. Lägger man till de djur planen kräver vänder kurvan. Klimatavtrycket från mjölken ökar från 2,8 till 3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter när 60 000 nya kor tillkommer. Totalt växer sektorns utsläpp med omkring en miljon ton innan en enda klimatåtgärd räknats in. Det är branschens egen beräkning, inte kritikernas.

Den största utsläppskällan är inte traktorernas diesel utan metanet från idisslarnas matsmältning, 3,26 miljoner ton om året. Tekniken kan trimma utsläppen per kilo, men en substantiell minskning kräver färre djur. Den industriella effektiviseringen och den extrema aveln som krävs för att pressa siffrorna är dessutom sinnebilden för modernt djurlidande.

Tre knep som ska få kalkylen att se grön ut

Rapporten lutar sig mot tre återkommande argument:

Det första argumentet är att svensk produktion som ersätter import sänker det globala avtrycket. Men svenskt nötkött ligger enligt RISE klimatdatabas på cirka 28 kilo koldioxidekvivalenter per kilo, i samma storleksordning som annat europeiskt kött. Eftersom nästan all import kommer från EU ger ett byte till svenskt kött ingen klimatvinst.

Det andra är låg miljöpåverkan jämfört med andra länder. Alla länder grönmålar sitt eget kött på det sättet.

Det tredje är att betande djur gynnar biologisk mångfald, trots att forskning pekar ut kor och får som en huvudorsak till global artutrotning. Svenskt nötkött släpper fortfarande ut 56 gånger mer växthusgaser per kilo än baljväxter.

Var och en av poängerna bär ett korn av sanning som dras för långt. Att en mindre skadlig variant av en skadlig produkt byggs ut är samma logik som en studie nyligen avslöjade som greenwashing i 98 procent av animalieindustrins klimatlöften. Mest avslöjande är rapportens egen expert Svante Axelsson, som skriver att köttkonsumtionen behöver minska samtidigt som Sverige ska producera mer och exportera. Det är inte en omställning. Det är en omflyttning av utsläppen till någon annans bokföring.

Vem tjänar på det

Bakom retoriken finns en konkret begäran om skattepengar. De 5,3 miljarderna skulle låsa fast Sverige i en produktion som forskningen säger ska minska. Snedvridningen är redan inbyggd: nötkött får 580 gånger mer i EU-stöd än baljväxter. Det går stick i stäv med EU:s klimatråd, som vill fasa ut kopplade stöd till animalier och styra pengarna mot omställning.

Den gröna vägen finns redan

Det finns ett alternativ som tryggar böndernas framtid utan 5,3 miljarder till nya stallar. Danmark slöt 2024 Den Grønne Trepart mellan stat, lantbruk, naturvård, fack och industri: världens första koldioxidavgift på djurhållning, omställning av omkring 400 000 hektar till natur och en arealfond på drygt 40 miljarder. De danska bönderna skrev under själva, eftersom de fick förutsägbara regler och en finansierad omställning. Sverige borde ta efter och växla animaliestöd mot rewilding.

Det andra verktyget är en matskatteväxling: lägre moms på baljväxter, frukt och grönt och en styrande avgift på kött, så att priserna talar sanning och efterfrågan flyttas av sig själv.

Kravet som följer

Slutsatsen är enkel. Staten ska inte finansiera fler djur under grön flagg. Offentligt stöd ska villkoras mot faktiska och absoluta utsläppsminskningar, inte mot produktionsvolym. De 5,3 miljarderna gör mer nytta i baljväxter till människor, växtförädling och den växtproteinfabrik rapporten själv lyfter fram i Lidköping.

Grön uppväxling är skickligt skriven och ärlig nog att redovisa sina egna motargument. Det gröna sitter i ordvalet, inte i siffrorna. Sveriges klimat- och beredskapsmål nås inte genom att sätta in fler kor och kalla det omställning, utan genom att flytta mat, mark och pengar dit de gör mest nytta. Från fodertråg till människors tallrikar.

Källförteckning

LRF, Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen och Scan Sverige (2026). Grön uppväxling. En tillväxtagenda för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion.
https://www.lrf.se/las-mer/gron-uppvaxling/

Jordbruksverket (2025). Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion.
https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ra25_10.html

RISE Research Institutes of Sweden. RISE klimatdatabas för livsmedel.
https://www.ri.se/en/food/expertise/rise-food-climate-database

Naturvårdsverket (2026). Klimatet och jordbruket.
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-jordbruket/

Klimatpolitiska rådet (2025). Klimatpolitiska rådets årliga rapport 2025.
https://www.klimatpolitiskaradet.se/pressrummet/klimatpolitiska-radets-arliga-rapport-2025/

Danmarks regering (2024). Bred politisk aftale om Den Grønne Trepart.
https://regeringen.dk/aktuelt/nyheder/2024/bred-politisk-aftale-om-den-groenne-trepart

Foodrise (2026). CAP at the Crossroads. Analys av EU:s jordbruksstöd till animalier jämfört med baljväxter.
https://foodrise.org.uk/press-release-cap-crossroads/