Ny studie i Nature Food: Nötkött och mjölk är största orsaken till jordbrukets förlust av kollagring och biologisk mångfald

Studien visar att två tredjedelar av jordbrukets samlade förlust av kollagring och biologisk mångfald sker på bara en tredjedel av jordbruksmarken. När forskarna spårar skadan genom de globala leveranskedjorna pekar spåren dessutom åt samma håll: animaliska livsmedel driver 59 procent av kolförlusten och 71 procent av förlusten av biologisk mångfald. Nötkött och mjölk står ensamma för 41 procent av skadan på den biologiska mångfalden.

Med kollagring menas det kol som naturliga ekosystem binder i träd, växter och mark. När skog och annan vild natur omvandlas till åker och bete frigörs en stor del av kolet till atmosfären och markens förmåga att hålla kvar kol krymper. Det är den förlusten studien mäter, tillsammans med förlusten av biologisk mångfald.

Så ritades kartan

Forskargruppen kartlade med hög geografisk upplösning hur markanvändningen för jordbruk har minskat naturliga kollager och biologisk mångfald. Sedan spårade de förlusterna genom de globala leveranskedjorna till enskilda produktgrupper och konsumtionsländer. Det är en modellering av markanvändning och handel, med de osäkerheter det innebär, men kombinationen av hög geografisk upplösning och upplösning på produktnivå är studiens nya bidrag.

Norra halvklotet har förlorat mest kollagring medan södra halvklotet förlorat mest biologisk mångfald, men områdena med störst förluster sammanfaller ofta. Enligt Leidens pressmeddelande ligger de största hotspotarna i Mexiko, Centralamerika, delar av Brasilien, Västafrika, Indien, Kina och Sydostasien.

Matkonsumtionen driver 83 procent av förlusterna och handeln flyttar dem över jordklotet: Brasilien är världens största nettoexportör av inbäddade förluster och Kina största nettoimportör. I båda fallen dominerar animaliska produkter flödena.

Klimat och natur är samma fråga på samma mark

Studien ger samma slutsats som forskningen om biologisk mångfald har pekat på länge, men med en avgörande ny detalj: skadan är koncentrerad. Att två tredjedelar av förlusterna sker på en tredjedel av marken innebär att rätt riktade åtgärder ger en oproportionerligt stor utdelning.

Studien kompletterar därmed Nature-studien från i somras som visade att en omställning av matsystemet i linje med EAT-Lancet-kosten (huvudsakligen växtbaserad kost) skulle kunna frigöra mark stor som Argentina. Den studien visade vad omställningen ger. Den nya visar var den gör störst nytta.

Vad detta betyder

Studien visar att förlusterna följer med maten över gränserna: importerad mat bär med sig markanvändningens klimat- och naturskador från producentländerna och globalt är Brasilien största nettoexportör av de inbäddade förlusterna.

Samtidigt går svensk politik åt ett annat håll. Livsmedelsstrategin pekar enligt vår genomgång mot 15 till 25 procent mer animalieproduktion och LRF och Arla begär tillsammans med andra branschaktörer 5,3 miljarder kronor årligen i statligt stöd med utbyggd animalieproduktion som en central del. Det är en satsning på exakt de produktgrupper som enligt studien orsakar störst skada på både klimat och natur, i en tid när animalieproduktionen redan driver övergödning och vattenbrist även i Sverige.

Slutord

Studien visar att jordbrukets förlust av kollager och biologisk mångfald inte är utsmetad över världens alla åkrar utan koncentrerad till en tredjedel av marken och till ett fåtal produktgrupper, med nötkött och mjölk överst.

Den som på allvar vill skydda klimatet och den biologiska mångfalden vet därmed exakt var arbetet ska börja.