Studie: The Carbon Footprint of Leather: A Comprehensive Reassessment Using Global Livestock Data and Meta-Analysis
Författare: Mikaila K. Roncevich, Matthew N. Hayek och Juan P. Hinestroza
Institution: Cornell University och New York University
Tidskrift: ACS Sustainable Chemistry & Engineering
Publiceringsdatum: den 2 juli 2026
Läderbranschen har i decennier sagt samma sak: huden är bara en rest från kött- och mejeriproduktionen. Djuret slaktas ändå, så nästan inga utsläpp ska räknas in för lädret. En ny studie från Cornell University och New York University visar att det räknesättet inte stämmer. Med globala siffror från FN:s livsmedelsorgan FAO blir lädrets klimatavtryck cirka 70 procent högre än vad forskningen hittills har angett. Branschtidningen Ecotextile News har uppmärksammat studien.
| Skillnad | Drygt 12 gånger mer per kilo |
| Bara uppfödningen av djuret | 138,9 kg CO2e, mer än en fördubbling |
| Hudens andel av djurets värde | 8,1 procent, mot 0,42 i EU:s metod |
Kvartilavstånd: 148,1 till 214,5 för nötläder och 10,1 till 19,5 för de djurfria alternativen. Siffrorna gäller ett kilo färdigt material fram till fabriksporten. Transport, användning och avfall ingår inte.
Så räknar industrin
EU:s beräkningsmetod för läder, kallad PEFCR, kommer från 2018 och utgår från Europa där mjölkkor dominerar. Först läggs 88 procent av gårdens utsläpp på mjölken. Sedan får huden 3,5 procent av det som återstår. Kvar på lädret blir 0,42 procent av djurets utsläpp. Men världen ser inte ut som Västeuropa. De flesta nötkreatur utanför Europa ger ingen mjölk alls och enligt studien kommer 54 procent av världens nötkött från rena köttbesättningar. De bästa hudarna kommer dessutom från unga köttdjur, inte från gamla mjölkkor. Ändå används de europeiska reglerna för läder från hela världen, eftersom de är inbyggda i branschens dataprogram.
Forskarna räknade därför om alltihop med FAO:s globala modell GLEAM 3, som täcker alla regioner och skiljer på kött- och mjölkbesättningar. Marknadsdata från Italien, Indien och Nordamerika visar att huden i snitt står för 8,1 procent av djurets värde, nästan tjugo gånger mer än EU-metodens 0,42 procent. Det handlar om en modell, inte om mätningar i verkligheten. Men slutsatsen håller i hela osäkerhetsspannet: även i den lägsta delen ligger nötläder nästan tio gånger över de djurfria alternativen.
Vad det betyder för Sverige
Biproduktsargumentet används flitigt även här, i reklam för lädermöbler, skor och bilklädsel. Studien visar att argumentet bygger på en metod som inte stämmer för det läder som säljs, eftersom råvaran oftast kommer från köttdjur i Sydamerika och Asien. Mönstret känns igen från vår granskning, som fann 98 procent greenwashing bland de miljöpåståenden som granskades från världens största kött- och mejeriföretag.
Nya regler mot green-washing dröjer i Sverige
Samtidigt är Sverige sent ute. EU:s regler mot vilseledande miljöpåståenden ska tillämpas från och med den 27 september 2026. Den svenska utredningen föreslår att lagen ska gälla först den 1 januari 2027 och någon proposition finns ännu inte. Men helt utan skydd står konsumenterna inte. Marknadsföringslagen kräver redan att reklam ska vara sann och bevisbar. Bevisbördan ligger på företaget. År 2023 fälldes Arla i Patent- och marknadsdomstolen för uttrycket ”netto noll klimatavtryck” och förbjöds att använda det.
Samma mönster igen
Läder är inte det enda exemplet. Vi har tidigare skrivit om hur 42 toppforskare sågar köttindustrins nya metanmått och hur djurhållningen står för en tredjedel av världens metanutsläpp. Valet av räknesätt låter tekniskt, men avgör om produkten framstår som ett klimatproblem eller inte. Under tiden växer alternativen snabbt. Redan 2022 arbetade över 90 företag med nya biobaserade material, vilket pekar åt samma håll som Nature-studien om ett växtbaserat matsystem.
Källförteckning
Roncevich, M.K., Hayek, M.N. och Hinestroza, J.P. (2026). The Carbon Footprint of Leather: A Comprehensive Reassessment Using Global Livestock Data and Meta-Analysis. ACS Sustainable Chemistry & Engineering, 14(27), 12580 till 12589.
https://doi.org/10.1021/acssuschemeng.5c12631
Ecotextile News (2026). New leather study ’doubles climate cost’.
https://www.ecotextile.com/2026080464667/news/environment/new-leather-study-doubles-climate-cost/
Collective Fashion Justice (2026). Leather’s climate impact much greater than previously understood, shows new study.
https://www.collectivefashionjustice.org/articles/new-study-measures-leathers-true-climate-impact
FAO. GLEAM: Global Livestock Environmental Assessment Model.
https://www.fao.org/gleam/en/
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/825 om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen.
https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2024/825/oj?locale=sv
SOU 2025:124. Åtgärder för en mer hållbar konsumtion. Betänkande av Utredningen om mer konsumentmakt i den gröna omställningen, överlämnat den 19 januari 2026.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2026/01/sou-2025124/
Konsumentverket. Miljöpåståenden i reklam.
https://www.konsumentverket.se/for-foretag/marknadsforing/miljopastaenden-i-reklam/
Konsumentverket (2023). Dom i målet KO mot Arla Foods AB.
https://www.konsumentverket.se/aktuellt/mal-domar-och-forelagganden/domar/domar-2023/dom-i-malet-ko–arla-foods-ab/
Roncevich, M.K. m.fl. Data och kod för studien, Zenodo.
https://doi.org/10.5281/zenodo.15276858






