Hållbart Matsystem i Dala-Demokraten: Matprischocken kräver nollmoms på nyttig mat

Det finns risk för stigande matpriser i höst. Samtidigt utreder regeringen momsen på maten för första gången på decennier. I Dala-Demokraten skriver vi varför de två sakerna hänger ihop och varför svaret måste bli nollmoms på nyttig mat.

Det avgörs vid hyllan

Den som har handlat mat med räknesnurran igång vet hur det går till. Man står framför grönsakerna, tittar på priset, lägger tillbaka paprikan och tar en förpackning korv i stället. Ingen bestämmer sig för att äta sämre. Det är prislappen som bestämmer.

Sverige har facit. När maten blev 25 procent dyrare mellan 2021 och 2023 var det frukten och grönsakerna som ströks först: frukten minskade med 15 procent och grönsakerna med 11. Nu finns risk för nya prishöjningar till hösten. Utan ett skattesystem som skyddar den nyttiga maten kommer samma sak att hända igen.

Det är där hälsan avgörs. 54 procent av landets vuxna har övervikt eller obesitas och i Dalarna 58,6 procent, bland de högsta i landet. Samhällsnotan för fetma är 125 miljarder kronor om året. Vi har byggt ett system som gör att just den mat som förebygger sjukdom är den som ryker först när plånboken tryter.

Chansen som kom i tysthet

Mitt i semestern, den 3 juli, beslutade regeringen om ett utredningsuppdrag om differentierad matmoms med upp till tre skattesatser. För första gången ska nyttig mat kunna beskattas lägre än skadlig. Vi gick igenom uppdraget i vår analys av direktivet.

Sverige har beskattat broccoli och korv exakt lika sedan momsen infördes 1969. Det är inget neutralt läge utan ett politiskt val som subventionerar läsk, godis och chark lika hårt som havregryn och morötter. Risken nu är att kött och chark klassas som ”särskilt nödvändiga livsmedel” och hamnar i den lägsta momsklassen. Då cementeras felet i stället för att rättas till, vilket vi varnade för redan i repliken till DN:s ledarsida.

Vårt krav

Sätt lägsta möjliga moms, helst noll, på baljväxter, grönsaker, frukt och potatis. Låt momsen på de mest klimat- och hälsobelastande livsmedlen återgå till full nivå när dagens tillfälliga sänkning löper ut 2027.

Det är ingen liten sak. EAT-Lancet 2.0 visar att en växtbaserad kost skulle förhindra närmare 20 000 förtida dödsfall per år i Sverige och 83 procent av svenskarna vill redan slopa momsen på frukt och grönt. Det som saknas är inte kunskap utan mod.

Utredningen redovisas den 22 december, alltså efter höstens val. Därför måste väljarna kräva besked före valdagen: lovar du att rösta för nollmoms på nyttig mat?

Läs artikeln

Hela debattartikeln finns hos Dala-Demokraten: Matprischocken i Dalarna kräver nollmoms på nyttig mat. Samma text, anpassad till respektive län, har erbjudits lokal- och regionalpress i hela landet och har även publicerats i Södermanlands Nyheter.