Matmakten 2026: Svenskarna pekar ut priset som avgörande, matskatteväxling är svaret politiken vägrar ge

Hur ofta ser du egentligen reklam för frukt och grönt, jämfört med godis och chips?

Noll procent litar mest på politikerna

Om konsumenten inte rår över sina val borde tilliten rimligen ligga hos dem som sätter spelreglerna. Den gör inte det. Högst förtroende har forskarna, med 31 procent i frågan om hälsosam mat och 36 procent i frågan om klimat och miljö. I botten ligger politikerna, sida vid sida med matbutiker och influencers.

Förklaringen är ett förödande underbetyg: 37 procent tror inte att politiker tar hänsyn till forskning när de fattar beslut om hälsosam och klimatvänlig mat. Bara 17 procent tror att de gör det. Svenskarna litar alltså på vetenskapen men inte på att den får styra. Det är inget kommunikationsproblem som går att kampanja bort. Det är kvittot på en matpolitik som har tappat kontakten med kunskapsläget.

Folket vill ha systemförändring, inte pekpinnar

Det mest slående i rapporten är att konsumenterna själva har genomskådat individlösningen. På frågan om vad som skulle göra störst skillnad svarade de strukturellt: billigare hälsosam mat (57 procent), lägre pris på klimatvänlig mat (53 procent), därefter minskat matsvinn, tydligare märkning och bättre exponering i butik. Bland de yngsta, 18 till 34 år, vill drygt var femte dessutom se nya lagar eller skatter. Det här är inte en befolkning som ber om fler pekpinnar. Det är en befolkning som ber om bättre spelregler.

Resonemanget håller även historiskt. Vi har styrt trafiken, rökningen och alkoholen med lagar, skatter och regler, men kring maten lever myten kvar att politiken inte ska lägga sig i. Den myten är dyr. Den håller fast hela landet i ett matsystem som gör oss sjukare och mer sårbara.

Vad detta betyder för Sverige

Här krockar rapporten frontalt med svensk politik. Regeringen har redan visat att den kan använda momsen som verktyg: den 1 april i år halverades matmomsen från 12 till 6 procent. Men sänkningen gjordes rakt av, lika mycket för allt från broccoli till chark och godis, utan minsta styrning mot hälsa eller klimat. När 57 procent av svenskarna säger att billigare hälsosam mat skulle göra störst skillnad pekar de på exakt det verktyg som politiken håller i handen men vägrar rikta: priset.

Och priset pekar i dag åt fel håll. Vår artikel visade att nötkött får 580 gånger mer i EU-stöd än baljväxter, en subvention som gör det klimatbelastande billigt och det nyttiga dyrt. En studie i Nature Food som vi har analyserat visar att en slopad momsrabatt på kött minskar matens miljöavtryck. Verktygen finns alltså redan, de används bara baklänges. Att de inte vänds rätt beror inte på kunskapsbrist utan på en välorganiserad livsmedelslobby som tjänar på att skulden stannar hos konsumenten.

Samma mönster går igen i beredskapsfrågan. Svenskarna sätter ökad svensk produktion av växtbaserade livsmedel (49 procent) före ökad produktion av animaliska livsmedel som kött, ägg och mjölk (43 procent) och 77 procent ser en god folkhälsa som en viktig del av livsmedelsberedskapen. Det rimmar väl med PLATE-forskningen som vi har analyserat: djurproduktionen tär på beredskapen i stället för att stärka den.

Hållbart Matsystems krav

Kravet angriper exakt den faktor som konsumenterna själva pekar ut som viktigast: priset. Samtidigt flyttar det ansvaret dit det hör hemma, till dem som sätter spelreglerna. En sådan växling kan göras budgetneutral eller till och med stärka statskassan. Den gör inte maten dyrare rakt över, den styr om den. Det hälsosamma och klimatsmarta blir billigare medan det klimatbelastande får bära sina egna kostnader.

Tillfället är dessutom perfekt. Dagens momssänkning är tillfällig och löper ut vid utgången av 2027. I stället för att då höja momsen rakt över till 12 procent igen kan riksdagen växla: behåll den låga momsen permanent på frukt, grönt och baljväxter och lägg full moms eller mer på det som belastar klimat och hälsa. Beslutet skulle inte kosta mer politiskt mod än den sänkning som redan är gjord, men till skillnad från den skulle det peka framåt.

Och i de offentliga köken, där politiken redan bestämmer fullt ut, kan omställningen börja i morgon. Livsmedelsverkets nya skolmatsriktlinjer med mer baljväxter och mindre rött kött visar att en hel matmiljö kan formas uppifrån, utan en enda pekpinne till den enskilde. Matmakten 2026 visar att svenska folket är redo för systemförändring. I ett valår borde ingen politiker ha råd att låtsas något annat.