Oberoende tankesmedja • 100% ideell • Vetenskap utan särintressen

Hållbart Matsystem
Nyhetsbrev
Föreläsningar

Etikett: EAT-Lancet

  • EAT-Lancet 2.0 — vegansk mat räddar flest liv och har lägst miljöpåverkan

    EAT-Lancet 2.0 — vegansk mat räddar flest liv och har lägst miljöpåverkan

    Den största vetenskapliga utvärderingen av matsystem någonsin visar ett och samma mönster på alla axlar: ju mer växtbaserad kost, desto fler liv räddas och desto mindre miljöpåverkan. Den veganska varianten av den planetära hälsodieten vinner i samtliga 13 regioner i världen, för alla folksjukdomar och på alla fyra miljömått. Inte i 51 av 52 jämförelser — i 52 av 52.

    I oktober 2025 publicerade The Lancet Commission 2.0, ledd av Walter Willett (Harvard), Johan Rockström (Potsdam) och Shakuntala Thilsted (WorldFish). Över 70 forskare från sex kontinenter. Slutsatsen är inte att vi kan äta mindre animaliskt — det är att ju närmare noll animalier vi kommer, desto fler liv räddas och desto lägre miljöavtryck.

    För Sverige betyder det 20 014 räddade liv per år — över sex liv om dagen. Globalt 11,4 miljoner liv. Detta är siffror från EAT-Lancets egen modellering. Det är vår planets största folkhälsoinsats som ligger och väntar.

    Utforska resultaten själv

    EAT-Lancet har utvecklat ett interaktivt modelleringsverktyg där du kan utforska hälso- och miljöeffekterna av olika dietvarianter för olika länder och regioner. Prova själv och se hur den veganska dieten konsekvent överträffar de andra alternativen:

    Öppna det interaktiva verktyget →

    Vad är Lancet Commission?

    Lancet Commission är ett initiativ från den medicinska tidskriften The Lancet, en av världens mest ansedda vetenskapliga publikationer inom medicin och hälsa. Dessa kommissioner bildas för att utforska, analysera och föreslå lösningar på stora globala hälsoutmaningar som kräver tvärvetenskapligt samarbete.

    Huvudförfattare

    1. Walter Willett – Professor vid Harvard T.H. Chan School of Public Health och ledande expert inom nutritionsepidemiologi.
    2. Johan Rockström – Chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och ledande röst inom hållbarhet och planetära gränser.
    3. Shakuntala Thilsted – Global Lead för Nutrition and Public Health vid WorldFish CGIAR och mottagare av World Food Prize 2021.

    De viktigaste resultaten

    Fyra varianter av den planetära hälsodieten

    EAT-Lancet 2.0 introducerar fyra varianter av den planetära hälsodieten. Alla är huvudsakligen växtbaserade, men skiljer sig åt i hur mycket animaliska produkter som inkluderas. Mönstret är entydigt: varje steg bort från animaliska produkter räddar fler liv.

    Dietvariant Beskrivning
    Flexitarisk Huvudsakligen växtbaserad med små mängder kött, fisk, ägg och mejeriprodukter
    Pescetarisk Växtbaserad med fisk och skaldjur, men utan kött
    Vegetarisk Växtbaserad med ägg och mejeriprodukter, men utan kött och fisk
    Vegansk ★ Helt växtbaserad utan animaliska produkter – räddar flest liv av alla dieter

    Vegansk diet räddar flest liv i Sverige

    Enligt EAT-Lancets officiella modelleringsverktyg visar den veganska varianten bäst resultat för att förebygga förtida dödsfall – bättre än vegetarisk, pescetarisk och flexitarisk. Planetära hälsodieter kan sammantaget förhindra upp till 15 miljoner förtida dödsfall per år globalt, och den veganska dieten står för den största potentialen.

    Räddade liv per år i Sverige:

    Diet Räddade liv/år Jämfört med flexitarisk
    Vegansk ★ 20 014 Bäst (+13,1 %)
    Vegetarisk 18 992 1 022 färre liv
    Pescetarisk 18 740 1 274 färre liv
    Flexitarisk 17 693 Referens

    Den veganska dieten räddar 2 321 fler svenska liv varje år jämfört med den flexitariska varianten – ungefär lika många människor som bor i en mindre svensk tätort. Det är över sex liv om dagen som skulle kunna räddas om Sverige gick från flexitarisk till vegansk kost.

    Vegansk diet bäst mot alla stora folksjukdomar

    Den veganska varianten visar bäst resultat inom samtliga stora sjukdomsområden. Räddade liv per år i Sverige:

    • Hjärt-kärlsjukdomar: Vegansk 8 241 liv, flexitarisk 7 408 liv (+11,2 %) – vegansk bäst
    • Cancer: Vegansk 8 300 liv, flexitarisk 7 193 liv (+15,4 %) – vegansk bäst
    • Stroke: Vegansk 2 096 liv, flexitarisk 1 626 liv (+28,9 %) – vegansk bäst

    Oavsett vilken folksjukdom man tittar på är resultatet detsamma: den veganska dieten räddar flest liv.

    Nordisk jämförelse — räddade liv i Sverige och grannländerna

    EAT-Lancets modellering visar att övergången till vegansk planetär hälsodiet skulle rädda tiotusentals liv årligen i Norden. Sverige, med störst befolkning, visar den största absoluta effekten, men mönstret är detsamma i alla nordiska länder: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv.

    Land Flexitarisk Pescetarisk Vegetarisk Vegansk ★ Fördel vegan vs flex
    Sverige 17 693 18 740 18 992 20 014 +2 321 (+13,1 %)
    Finland 12 566 13 291 13 454 13 941 +1 375 (+10,9 %)
    Danmark 8 756 9 398 9 593 10 098 +1 342 (+15,3 %)
    Norge 6 965 7 512 7 583 7 928 +963 (+13,8 %)
    Island 488 508 519 540 +52 (+10,7 %)

    Totalt i Norden: den veganska dieten räddar uppskattningsvis 52 500 liv per år — ungefär 6 000 fler än den flexitariska varianten. Det motsvarar mer än 16 liv om dagen som kan räddas genom att gå från flexitarisk till vegansk kost i de nordiska länderna.

    Vad innebär övergången? — Från nuvarande kost till vegansk planetär hälsa

    Enligt EAT-Lancets modellering av den svenska kosten innebär övergången till vegansk planetär hälsodiet en dramatisk omställning. Idag kommer 41 % av våra kalorier från animaliska produkter. I den veganska varianten ersätts dessa av baljväxter, nötter, frön, grönsaker och frukt.

    De största förändringarna i det svenska kostmönstret:

    Livsmedelsgrupp Nuvarande (kcal/dag) Vegansk PHD (kcal/dag) Förändring
    Baljväxter 23 455 ×20 ökning
    Nötter och frön 44 274 ×6 ökning
    Grönsaker 48 132 ×2,8 ökning
    Frukt 65 165 ×2,5 ökning
    Socker 210 93 −56 %
    Mejeri 585 0 Tas bort helt
    Kött (nöt, fläsk, kyckling) 209 0 Tas bort helt

    Det totala kaloriintaget förblir ungefär detsamma (~2 300 kcal/dag), men sammansättningen skiftar fundamentalt mot växtbaserade proteinkällor.

    Miljö och planetära gränser

    EAT-Lancet 2.0 visar att matsystem är den största bidragande faktorn till överskridandet av fem planetära gränser: klimat, markanvändning, sötvatten, näringsföroreningar och nya substanser. En omställning till planetära hälsodieter kan minska växthusgasutsläppen från matsystem med över 60 % till 2050. Den veganska varianten har lägst miljöpåverkan av samtliga dieter – utan undantag.

    Sverige — miljöförbättring vid övergång till vegansk diet (jämfört med nuvarande kost):

    Miljömått Vegansk ★ Flexitarisk Fördel vegan
    Växthusgaser −25,6 % −19,4 % 6,2 p.e. bättre
    Övergödning −15,9 % −12,5 % 3,4 p.e. bättre
    Markanvändning −7,8 % −6,5 % 1,3 p.e. bättre
    Vattenanvändning −7,4 % −5,3 % 2,1 p.e. bättre

    Globalt sett är effekten ännu större: den veganska dieten minskar växthusgaserna med 22,4 % jämfört med 14,1 % för flexitarisk — en fördel på 8,3 procentenheter. I Latinamerika visar modellen den största potentialen: vegansk diet minskar växthusgaserna med hela 33,1 %.

    Faktaruta: Vegansk diet vinner 52 av 52 miljöjämförelser — det vill säga alla fyra miljömått (växthusgaser, markanvändning, vatten, övergödning) i alla 13 undersökta regioner. Inget annat dietalternativ presterar bättre i någon enskild kombination.

    Myten att växtbaserat ger brist — krossad av världens största modellering

    En vanlig invändning mot växtbaserad kost är att den inte skulle ge tillräckligt med näringsämnen. EAT-Lancets modellering visar att detta inte stämmer. Samtliga fyra varianter av den planetära hälsodieten — inklusive den veganska — uppnår mer än 99 % näringsadekvans i alla 13 undersökta regioner.

    Till jämförelse: den nuvarande kosten i många regioner ligger betydligt lägre. I Subsahariska Afrika täcker nuvarande kost bara 87,7 % av näringsbehoven, i Nordamerika 89,6 % och i Sverige 94,9 %. Övergången till vilken som helst av de planetära hälsodieterna innebär alltså en kraftig förbättring av näringsstatus.

    Skillnaden mellan de fyra dietvarianterna är minimal (alla >99 %). Den stora förbättringen sker vid övergång från nuvarande kost till någon av de planetära hälsodieterna. Vegansk kost, rätt sammansatt enligt EAT-Lancets ram, ger alltså fullgod näring.

    Global jämförelse — mönstret är globalt

    Den veganska planetära hälsodieten räddar flest liv i samtliga 13 regioner som EAT-Lancet modellerat. Mönstret gäller oavsett geografi, kultur eller nuvarande kostvanor.

    Region Flexitarisk Vegansk ★ Fördel vegan
    Världen totalt 10 528 000 11 396 000 +868 000
    Europa 2 614 000 2 838 000 +224 000
    Sydasien 1 967 000 2 214 000 +247 000
    Östasien 2 395 000 2 573 000 +178 000
    Nordamerika 871 000 958 000 +87 000
    Latinamerika 866 000 988 000 +122 000
    Subsahariska Afrika 929 000 938 000 +9 000
    Mellanöstern/Nordafrika 885 000 886 000 +1 000

    Globalt: den veganska dieten räddar uppskattningsvis 11,4 miljoner liv per år — nästan 900 000 fler än den flexitariska varianten. Mönstret är detsamma överallt: vegan räddar flest liv.

    Den planetära hälsodietens innehåll

    Samtliga varianter av den planetära hälsodieten betonar:

    • Rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och nötter
    • Omättade vegetabiliska oljor som huvudsaklig fettkälla
    • Minimalt med rött kött, processat kött, tillsatt socker och raffinerade kolhydrater
    • Kulturell anpassningsbarhet – dieten är en ram, inte ett recept

    Kärnan i alla varianter är växtbaserad mat – och ju mer av den, desto bättre för både hälsa och miljö.

    Vad vi slipper — djurens lidande

    Forskningen ovan fokuserar på människor och miljö. Men matsystemets största orättvisa gäller inte oss — den gäller de djur som sönderavlas, utnyttjas och dödas i industrin. EAT-Lancet 2.0 räknar inte med detta, men för Hållbart Matsystem är det en del av ekvationen. Varje förflyttning mot vegansk mat är inte bara färre förtida dödsfall bland människor och lägre miljöavtryck. Det är också miljontals djur som slipper födas in i ett system som behandlar dem som varor. Den veganska planetära hälsodieten är därför inte bara vetenskapligt bäst — den är också det enda alternativet som erkänner andra djurs rätt till ett eget liv.

    Föreslagna styrmedel

    EAT-Lancet 2.0 identifierar åtta lösningsområden för transformation av matsystem:

    1. Ekonomiska styrmedel: Beskattning av ohälsosamma och ohållbara livsmedel, subventioner för hälsosamma alternativ samt sociala skyddsnät.
    2. Marknadsföringsbegränsningar: Strängare regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och sockerhaltiga drycker.
    3. Utbildning och information: Kostråd med miljöhänsyn, offentlig upphandling, skolmat och offentliga kampanjer.
    4. Jordbruksomställning: Omdirigering av jordbrukspolitiken mot näringsrika, växtbaserade livsmedel.
    5. Minskad matsvinn: En halvering av matsvinnet är avgörande för att nå målen.
    6. Hållbar produktion: Precisionsjordbruk, effektivare näringscykler och skydd av biologisk mångfald.
    7. Rättvisa matsystem: Fokus på tillgänglighet, rättvisa löner och arbetarskydd – nytt i 2025 års rapport.
    8. Globalt samarbete: Skydd av mark och hav samt stopp för expansion av jordbruk på bekostnad av ekosystem.

    Nyckeltal från rapporten

    • 15 miljoner förtida dödsfall kan förhindras årligen med planetära hälsodieter
    • 60 % minskning av växthusgasutsläpp från matsystem är möjlig till 2050
    • Mindre än 1 % av världens befolkning lever idag inom det ”säkra och rättvisa utrymmet”
    • 30 % av de rikaste människorna står för över 70 % av matens miljöpåverkan
    • 9,6 miljarder människor kan få näringsrik mat inom planetära gränser år 2050

    Forskningen är entydig: den veganska planetära hälsodieten räddar flest liv och har lägst miljöpåverkan. Mönstret gäller i Sverige, i Norden och i samtliga 13 regioner som studerats.

    Se även

    Mönstret är entydigt på alla tre axlar: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv, desto lägre klimatavtryck, desto mer plats åt vild natur.

    Källförteckning

    The EAT-Lancet Commission on healthy, sustainable, and just food systems (2025)
    https://www.thelancet.com/commissions-do/EAT-2025

    The Planetary Health Diet – EAT Forum
    https://eatforum.org/eat-lancet/the-planetary-health-diet/

    Hållbart Matsystems analys
    https://www.hallbartmatsystem.se/vegansk-planetar-halsodiet-raddar-flest-liv/

    Harvard T.H. Chan School of Public Health
    https://hsph.harvard.edu/news/this-dietary-pattern-could-save-lives-and-the-planet/

  • Maten som räddar miljoner liv: Internationell verktygslåda för beslutsfattare lanseras

    Maten som räddar miljoner liv: Internationell verktygslåda för beslutsfattare lanseras

    Den verktygslådan The DIETS Toolkit presenterar 10 konkreta verktyg för beslutsfattare att använda för övergång till hållbara kostmönster, ett växtbaserat matsystem. Här är matskatteväxling viktigast. Rapporten nämner även omställningsstöd för bönder och hållbar offentlig livsmedelsupphandling.

    Om regeringen och riksdagen i Sverige tar till sig de nya vetenskapliga verktygen i The DIETS Toolkit kan många liv i Sverige räddas varje år samtidigt som det blir enorma effekter vad gäller växthusgasutsläpp och minskad förlust av biologisk mångfald.

    Rapport: The DIETS Toolkit: An NDCs & NBSAPs Guide for Healthy and Sustainable Diets
    Publicerad: november 2025
    Huvudförfattare: Haseeb Bakhtary, Georg Hahn och Tessa Conway (Climate Focus), Stephanie Maw och Anna-Lena Klapp (ProVeg International)
    Utgivare: ProVeg International, WWF och Climate Focus

    Vad vi äter påverkar inte bara vår egen hälsa utan formar också klimatet, den biologiska mångfalden och framtida generationers möjligheter. Nu släpper tre ledande organisationer en praktisk vägledning för hur länder kan integrera hållbara kostråd i sina klimat- och naturplaner. I denna artikel presenterar vi på Hållbart Matsystem rapportens huvudsakliga innehåll och sätter det i en svensk kontext.

    Del 1: DIETS Toolkit – en ny internationell vägledning

    Rapporten The DIETS Toolkit är en handbok som hjälper beslutsfattare världen över att främja hälsosamma och hållbara kostvanor. Den är framtagen som ett praktiskt stöd för att integrera matfrågor i de nationella klimatplanerna och planerna för biologisk mångfald. Dessa planer har många av världens länder redan förbundit sig att arbeta efter inom ramen för Parisavtalet och FN:s konvention om biologisk mångfald (som genomförs inom ramverket Global Biodiversity Framework).

    Rapporten bygger på tydliga fakta. Vårt globala matsystem står för ungefär 30 procent av världens växthusgasutsläpp och är den största orsaken till att biologisk mångfald går förlorad. Matsystem med mycket animalier har direkt och indirekt orsakat 70 procent av all förlust av biologisk mångfald och hotar de flesta arter som riskerar att dö ut. Samtidigt blir miljarder människor i världen sjuka av vad de äter.

    Rapporten presenterar 10 policyåtgärder för hälsosamma och hållbara kostvanor att användas av beslutsfattare.

    Område 1: Forma livsmedelsmiljöer för ökad tillgång

    1. Hållbar offentlig livsmedelsupphandling – Sätt klimat-, hälso- och sociala kriterier vid inköp till skolor, sjukhus och offentliga verksamheter
    2. Skolmåltidsprogram – Utforma näringsriktiga, klimatsmarta måltider som främjar goda matvanor från tidig ålder
    3. Strategisk placering av livsmedel – Använd nudging genom att placera hälsosamma alternativ på synliga platser i matsalar och butiker
    4. Kompetensutveckling för kökspersonal – Utbilda personal i att laga tilltalande, näringsrika växtbaserade måltider
    5. Kostmångfald i sociala skyddsprogram – Integrera näringsrika livsmedel i kontantstöd och matbidrag till utsatta grupper

    Område 2: Möjliggöra informerade val

    1. Livsmedelsbaserade kostråd – Utveckla nationella kostråd som integrerar både hälsa och miljöhållbarhet
    2. Matkompetens och informationskampanjer – Genomför utbildningsinsatser om kopplingen mellan kost, hälsa och klimat

    Område 3: Finansiella styrmedel

    1. Subventioner för hälsosamma livsmedel – Sänk priset på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn genom riktade stöd
    2. Reform av skadliga jordbrukssubventioner – Ställ om stöd från klimatskadlig produktion till hållbara metoder och grödor
    3. Prissättning i linje med folkhälso- och hållbarhetsmål – Kombinera skatter på ohälsosamma produkter med sänkta avgifter på hälsosamma alternativ

    Biologisk mångfald behöver också mätas

    Rapporten betonar att dagens matsystem, med sin höga andel animalieproduktion, skadar den biologiska mångfalden på ett sätt som bör uppmärksammas lika mycket som utsläppen av växthusgaser.

    Idag finns väletablerade system för att mäta och rapportera koldioxidutsläpp, men motsvarande verktyg för att följa upp hur vår matkonsumtion påverkar arter och ekosystem är betydligt mindre utvecklade. Rapporten betonar att länder bör integrera mätbara mål för biologisk mångfald i sina nationella planer, på samma sätt som de sätter klimatmål.

    Global Biodiversity Framework (GBF) pekar ut hållbar matkonsumtion som ett av de mest effektiva sätten att uppnå positiva effekter för naturbevarande, klimat, livsmedelssäkerhet och folkhälsa samtidigt. GBF beskrivs ofta som ”Parisavtalet för naturen” och är den internationella färdplan som världens länder enats om för att rädda våra ekosystem och säkra mänsklighetens framtid. Om vi ska vända trenden med artutrotning och ekosystemförstöring måste förlust av biologisk mångfald mätas, följas upp och rapporteras med samma systematik som växthusgaser.

    Fem steg mot förändring

    DIETS Toolkit presenterar en femstegsmodell för länder som vill integrera hållbara kostfrågor i sina nationella planer:

    1. Analysera sambanden mellan matkonsumtion och miljöpåverkan i den nationella kontexten
    2. Identifiera prioriterade policyåtgärder genom samråd med relevanta aktörer
    3. Integrera åtgärderna i nationella klimat- och biodiversitetsplaner med mätbara mål
    4. Implementera genom sektorsövergripande samarbete och mobilisering av finansiering
    5. Följ upp och rapportera framstegen transparent

    Internationella exempel från rapporten

    DIETS Toolkit innehåller flera intressanta internationella exempel som visar omställning som fungerar i praktiken.

    Köpenhamn antog 2019 en matstrategi med målet att minska klimatavtrycket från offentliga måltider med 25 procent till 2025. Redan 2022 hade staden nått en minskning på 15 procent i daghem, och 2023 hade kommunen uppnått hela 25-procentsmålet – mer än ett år före utsatt tid. Minskningen uppnåddes främst genom att minska inköpen av nötkött och öka andelen växtbaserade råvaror.

    Milano har genomfört ett grönt skolmatsprogram som mellan 2015 och 2021 uppnådde en minskning av koldioxidutsläppen från skolmåltider på 42–43 procent genom att prioritera säsongsanpassade råvaror och minska köttinköpen.

    Portugal har sedan 2021 haft åtta kommuner som deltar i ProVeg Portugals program för offentlig mat. En studie visade att en genomsnittlig växtbaserad måltid genererar 92 procent lägre klimatavtryck än en genomsnittlig köttbaserad måltid.

    Danmark lanserade i oktober 2023 världens första nationella handlingsplan för växtbaserade livsmedel, en sektorsövergripande strategi som använder offentlig finansiering, upphandling och forskning för att påskynda övergången till mer hållbar kost.

    Skatter och subventioner som fungerar

    Rapporten berättar att över 130 länder och regioner har infört skatter på sockersötade drycker med positiva resultat.

    Mexiko införde 2014 en skatt på en peso per liter på sockersötade drycker. Enligt forskning publicerad i Health Affairs minskade inköpen av beskattade drycker med i genomsnitt 7,6 procent under de första två åren (5,5 procent 2014 och 9,7 procent 2015). Hushåll med lägst socioekonomisk status visade den största minskningen.

    Storbritannien antog 2018 Soft Drinks Industry Levy (SDIL), en stegvis avgift baserad på sockerkoncentration, vilket ledde till omfattande reformulering av produkter. Enligt brittiska regeringen minskade den genomsnittliga sockerhalten i läskedrycker med 46 procent mellan 2015 och 2020.

    Ungern införde 2011 en skatt på livsmedel med höga halter av socker, salt och koffein (kallad ”chipsskatten”). Enligt WHO har skatten lett till att konsumtionen av beskattade ohälsosamma livsmedel minskat, att många livsmedelstillverkare reducerat eller eliminerat ohälsosamma ingredienser i sina produkter och att cirka 219 miljoner US-dollar i skatteintäkter har öronmärkts för hälsoinsatser.

    Angående subventioner lyfter rapporten fram Sydafrikas Vitality-program, som erbjuder rabatt på hälsosamma livsmedel och har ökat frukt- och grönsakskonsumtionen med 8,5 procent bland deltagare.

    Storbritanniens Healthy Start-program hjälper gravida och barnfamiljer att köpa frukt, grönsaker och baljväxter, med omkring 366 000 inskrivna personer 2024.

    Del 2: Vår (Hållbart Matsystems) analys och vad betyder detta för Sverige?

    I följande del gör vi vår egen analys av vad forskningen och de internationella erfarenheterna innebär för svensk politik.

    Vi uppskattar mycket att rapporten förespråkar en matskatteväxling, vilket vi arbetar för i Sverige.

    Vegansk planetär hälsodiet räddar flest liv

    DIETS Toolkit bygger på EAT-Lancet-kommissionens uppdaterade rapport från oktober 2025. Det är den mest omfattande vetenskapliga utvärderingen av matsystem någonsin, vilken vi har skrivit om vid flera tillfällen. En av de viktigaste EAT-Lancet-slutsatserna, som vi särskilt vill lyfta fram, är att den veganska planetära hälsodieten presterar bäst av alla kostmönster, både för hälsan och för miljön.

    Enligt modelleringar från EAT-Lancet-kommissionens interaktiva verktyg, som vi har använt för svenska förhållanden, skulle en vegansk planetär hälsodiet kunna rädda närmare 20 000 svenska liv per år, jämfört med cirka 17 500 för en flexitarisk diet. Det innebär att den veganska varianten räddar 2 400 fler liv årligen, en ökning på nästan 14 procent. Globalt skulle den veganska planetära hälsodieten redan idag kunna förhindra 11,2 miljoner dödsfall årligen.

    Skillnaden är särskilt påtaglig vad gäller cancer och stroke. I Sverige skulle den veganska dieten rädda över 1100 fler liv från cancer och nästan 500 fler liv från stroke jämfört med flexitarisk kost varje år. EAT-Lancet-forskningen förklarar detta med att en helt växtbaserad kost maximerar intaget av skyddande fiber, antioxidanter och fytokemikalier, samtidigt som den helt eliminerar mättat fett från animaliska produkter.

    Utöver hälsofördelarna är den veganska planetära hälsodieten också bäst för miljön. Den ger cirka 60 procent lägre växthusgasutsläpp än dagens genomsnittskost, kräver minst mark och vatten, och har lägst påverkan på den biologiska mångfalden.

    Sockerskatterna i världen visar att skatter på onyttig mat fungerar

    Hållbart Matsystem har tidigare kritiserat hur Livsmedelsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som producerar mat och dryck i Sverige, hävdar att skatter på onyttig mat inte fungerar. Men forskningen motsäger detta påstående.

    Mexiko införde 2014 en sockerskatt som ledde till att inköpen av sockersötade drycker minskade med i genomsnitt 7,6 procent under de första två åren. Hushåll med lägst socioekonomisk status visade den största minskningen. Det här är långt ifrån ett enskilt fall. Sockerskatter fungerar generellt väl för att påverka konsumenters val. Rapporten berättar att över 130 länder och regioner har infört skatter på sockersötade drycker med positiva resultat.

    Det brittiska exemplet är särskilt talande. Soft Drinks Industry Levy infördes 2018 med tydligt syfte: att minska sockerhalten i läskedrycker. Enligt brittiska regeringens data minskade den genomsnittliga sockerhalten i läskedrycker med 46 procent mellan 2015 och 2020. Tillverkarna tvingades ändrade sina recept för att undvika skatten.

    Djurindustrin driver förlust av biologisk mångfald

    Vi uppskattar att DIETS Toolkit lyfter frågan kring biologisk mångfald samt kopplingen till djurindustrin. Bakgrunden är att populationer av vilda ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 73 procent sedan 1970 och köttindustrins markanvändning utgör det största hotet mot naturen. Studien ”The global biomass of wild mammals” visar att vilda däggdjur endast utgör 6 procent av alla däggdjur på jorden. Resterande 94 procent utgörs av människor och våra domesticerade djur. Konsumtionen av kött och mjölk slukar enorma mängder naturresurser och tränger undan de vilda djuren: hela 90 procent av all soja som importeras till EU används som foder för animalieproduktion.

    Svensk matmoms: En missad möjlighet?

    Om sockerskatter lyckas påverka konsumenternas val så bör samma logik gälla för andra skatter på onyttig mat, på ultraprocessad mat och på animalier.

    Just nu står Sverige vid ett vägskäl. Regeringen har lagt fram en proposition om att tillfälligt sänka momsen, från och med 1 april 2026, på all mat från 12 till 6 procent. Syftet är att stärka hushållens ekonomi. Förslaget innebär att staten subventionerar läsk, bacon och ultraprocessade snacks lika mycket som frukt, grönsaker och baljväxter. Det strider mot den samlade forskning som DIETS Toolkit och EAT-Lancet presenterar och är helt orimligt att genomföra.

    En matskatteväxling, som DIETS Toolkit förespråkar, hade gett samma ekonomiska lättnad för hushållen, men med en helt annan effekt. Om momsen sänks enbart på hälsosamma baslivsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, och finansieras genom en höjd skatt på ultraprocessade produkter, så blir barnfamiljens matkasse både billigare och mer hälsosam. Låginkomsthushåll, som lägger en större andel av sin matbudget på baslivsmedel, skulle få störst relativ nytta.

    The Lancet-serien om ultraprocessad mat, som publicerades i november 2025, är tydlig: länder bör införa progressiva skatter som gör ohälsosamma livsmedel dyrare och hälsosam mat billigare. Serien visar att ultraprocessad mat alltmer dominerar vad människor runt om i världen äter varje dag och kopplar ökat intag till sämre kostkvalitet och högre risk för flera kroniska sjukdomar.

    Lärdomar för Sverige

    DIETS Toolkit är en viktig rapport som visar att det går att förändra matsystem och det finns flera direkta lärdomar för Sverige:

    • Köpenhamn bevisar att offentliga kök kan bli klimatsmarta utan ökade kostnader.
    • Ungern visar att skatter på ohälsosam mat fungerar och driver produktutveckling.
    • Storbritannien visar att sockerskatt fungerar mycket effektivt.

    Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland. Vi har en stark tradition av folkhälsoarbete, en väl fungerande offentlig sektor och en befolkning som är allt mer medveten om kopplingen mellan mat, hälsa och miljö. De nya nordiska näringsrekommendationerna från 2023 (NNR 2023) var bland de första i världen att fullt ut integrera miljöhänsyn, ett viktigt steg som nu behöver följas av konkret politik.

    En differentierad matskatt är ett kraftfullt verktyg. Den förbättrar folkhälsan och minskar trycket på sjukvården samt skickar en tydlig signal till livsmedelsindustrin om vilken riktning samhället vill gå. Erfarenheter från andra länder visar att sådan lagstiftning driver på produktutvecklingen. Företagen byter recept på sina produkter för att undvika högre skatter, vilket gynnar alla konsumenter.

    Slutsats: Verktygen finns, nu krävs politisk vilja

    DIETS Toolkit ger beslutsfattare de verktyg de behöver för att göra verklighet av omställningen. EAT-Lancet-forskningen visar att vägen mot en vegansk planetär hälsodiet ger störst vinster för både hälsa och miljö.

    Sverige bör ta fasta på de internationella erfarenheterna och införa en differentierad matskatt som gör hälsosam mat billigare och ohälsosam mat dyrare.

    Varje dag utan riktade åtgärder innebär fler diabetesfall, fler hjärtinfarkter och ett fortsatt tryck på de ekosystem som allt liv är beroende av. Möjligheten att agera finns här och nu.

    Huvudkällor

    The DIETS Toolkit ProVeg International, WWF & Climate Focus (2025). The DIETS Toolkit: An NDCs & NBSAPs Guide for Healthy and Sustainable Diets. https://proveg.org

    EAT-Lancet Commission 2025 Rockström, J., Thilsted, S., Willett, W. et al. (2025). The EAT–Lancet Commission on healthy, sustainable, and just food systems. The Lancet, oktober 2025. https://www.thelancet.com/commissions-do/EAT-2025

    The Lancet Series on Ultra-Processed Foods Monteiro, C.A. et al. (2025). Ultra-processed foods and human health. The Lancet Series, november 2025. https://www.thelancet.com/series-do/ultra-processed-food

    Köpenhamn

    Nordman, M. et al. (2024). Tracking progress toward a climate-friendly public food service strategy: assessing nutritional quality and carbon footprint changes in childcare centers. Nutrition Journal, 23(1). https://nutritionj.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12937-024-00917-5

    Food Trails (2024). The transformative potential of public food procurement. https://foodtrails.milanurbanfoodpolicypact.org/…

    Milano

    Mayors of Europe (2023). Milan implements green food policy in schools. https://mayorsofeurope.eu/news/milan-implements-green-food-policy-in-schools/

    ODI (2024). Beyond nutrition: Can school feeding address climate and food system challenges? https://odi.org/en/insights/beyond-nutrition-can-school-feeding-address-climate-and-food-system-challenges/

    Danmark

    GFI Europe (2023). Denmark publishes world’s first national action plan for plant-based foods. https://gfieurope.org/blog/denmark-publishes-worlds-first-national-action-plan-for-plant-based-foods/

    Danish Ministry of Food, Agriculture and Fisheries (2023). Handlingsplan for plantebaserede fødevarer. https://en.fvm.dk/news-and-contact/focus-on/action-plan-on-plant-based-foods

    Mexiko

    Colchero, M.A. et al. (2017). In Mexico, Evidence Of Sustained Consumer Response Two Years After Implementing A Sugar-Sweetened Beverage Tax. Health Affairs, 36(3), 564–571. https://www.healthaffairs.org/doi/10.1377/hlthaff.2016.1231

    Colchero, M.A. et al. (2017). Sustained consumer response: evidence from two-years after implementing the sugar sweetened beverage tax in Mexico. PMC. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5442881/

    Storbritannien

    GOV.UK (2024). Soft Drinks Industry Levy uprating. https://www.gov.uk/government/publications/…/soft-drinks-industry-levy-uprating

    GOV.UK (2025). Strengthening the Soft Drinks Industry Levy consultation. https://www.gov.uk/government/consultations/…/strengthening-the-soft-drinks-industry-levy-consultation

    Institute for Government (2022). Sugar tax. https://www.instituteforgovernment.org.uk/explainer/sugar-tax

    Ungern

    Bíró, A. (2015). Did the junk food tax make the Hungarians eat healthier? Food Policy, 54, 107–115. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0306919215000561

    WHO (2015). Public health product tax in Hungary: an example of successful intersectoral action using a fiscal tool to promote healthier food choices. https://iris.who.int/handle/10665/375098

     

    Övriga källor

    EAT Forum (2025). The 2025 EAT-Lancet Commission Report Launches. https://eatforum.org/update/the-2025-eat-lancet-commission-report-launches/

    Harvard T.H. Chan School of Public Health (2025). This dietary pattern could save lives and the planet. Tillgänglig via: https://hsph.harvard.edu/news/this-dietary-pattern-could-save-lives-and-the-planet/

    CNN (2025). Planetary health diet can feed the world by 2050 while improving the environment. Tillgänglig via: https://www.cnn.com/2025/10/02/health/planetary-health-diet-eat-lancet-wellness

    WWF (2025). Food for a Stable Climate. Tillgänglig via: https://wwf.panda.org/discover/our_focus/food_practice/food_climate/

    vegconomist (2025). New Toolkit Launched at COP30 Puts Diets on the Climate Negotiation Table. https://vegconomist.com/sustainability-environment/new-toolkit-launched-cop30-puts-diets-on-climate-negotiation-table/

    World Bank (2020). Taxes on Sugar-Sweetened Beverages: International Evidence and Experiences. https://thedocs.worldbank.org/…/World-Bank-2020-SSB-Taxes-Evidence-and-Experiences.pdf

    Hållbart Matsystem

    Hållbart Matsystem (2025). Kor driver global artutrotning. https://www.hallbartmatsystem.se/kor-driver-global-artutrotning/

    Hållbart Matsystem (2025). Vegansk planetär hälsodiet räddar flest liv. https://www.hallbartmatsystem.se/vegansk-planetar-halsodiet-raddar-flest-liv/

  • Hållbart Matsystem replikerar i GP – Växtbaserad skolmat räddar liv

    Hållbart Matsystem replikerar i GP – Växtbaserad skolmat räddar liv

    När två göteborgsdemokrater nyligen hävdade att stadens skolmat är ”alltför växtbaserad” och att elever inte blir mätta, valde vi att bemöta med fakta. Nu har vår replik publicerats på Göteborgs-Postens debattsida.

    Debatten handlar om mer än skolmat – den handlar om barnens framtid, folkhälsan och planetens överlevnad.

    Läs hela debatten: Vårt svar i GP: Problemet är inte den växtbaserade maten, utan smaken

    Bakgrunden: En debatt om skolmatens innehåll

    Den 13 oktober publicerade Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare, tillsammans med Jessica Blixt (D), ledamot i grundskolenämnden, en debattartikel i GP där de kritiserade Göteborgs växtbaserade skolmat. Deras budskap var tydligt: elever blir inte mätta, och det måste finnas ett fullgott animaliskt alternativ varje dag.

    Som liberal tankesmedja med fokus på hållbara matsystem kunde vi inte låta denna kritik stå oemotsagd. Den 19 oktober publicerades vår replik, skriven av Linda Lindström och Jonas Norberg.

    Smak och tillagning – inte växtbaserat i sig – är nyckeln

    Vårt centrala budskap är enkelt: Problemet är inte den växtbaserade maten, utan hur den tillagas och presenteras. Barn och unga älskar mat med välbekanta smaker – linsfärs med tacosmak, böngryta med curry, kikärtsbullar som påminner om köttbullar. När växtbaserad mat tillagas med rätt kryddning och kunskap blir den både mättande och uppskattad.

    Med saftig, smakrik växtbaserad mat får eleverna kraft och fokus för lärande. Det är inte symbolpolitik, som våra meningsmotståndare hävdar – det är praktiskt matlagande grundat i evidensbaserad vetenskap.

    Vetenskapen är glasklar

    I vår replik presenterar vi den samlade forskningen om varför växtbaserad skolmat är avgörande:

    Klimatet och den biologiska mångfalden

    Svenskt nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor per kilo protein, enligt RISE Klimatdatabas. En ny studie i Nature Food visar att skillnaderna är ännu större när det gäller biologisk mångfald: nötkött driver 100 gånger större artförlust än baljväxter per proteinmängd.

    Folkhälsokrisen bland unga

    Antalet unga svenskar med tjock- och ändtarmscancer har nästan tredubblats sedan tidigt 1990-tal. WHO:s cancerforskningsinstitut IARC klassar processat kött som cancerframkallande. Varje extra 50 gram processat kött per dag – ungefär en korv – ökar risken för tjocktarmscancer med 18 procent. Därför bör processat kött inte serveras i skolan.

    Ungdomars extrema köttkonsumtion

    Svenska ungdomar äter i genomsnitt 672 gram rött kött och chark per vecka. Det är nästan dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets nya maxgräns på 350 gram per vecka. Ska unga människor klara denna rekommendation måste skolorna ta ansvar och servera mer växtbaserad mat. Även Nordiska näringsrekommendationerna 2023 är tydliga: kosten ska huvudsakligen vara växtbaserad och rik på fullkorn, grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och frön.

    EAT-Lancet Commission 2.0: En global vändpunkt

    Den 2 oktober 2025 publicerades världens mest omfattande utvärdering av matsystem – EAT-Lancet Commission 2.0. Resultaten är slående: en huvudsakligen växtbaserad planetär hälsodiet kan rädda upp till 15 miljoner liv per år globalt och halvera matens växthusgasutsläpp. För Sverige innebär det nästan 20 000 räddade liv varje år.

    En del av Agenda 2030

    Göteborg arbetar aktivt med Agenda 2030, och valet av skolmat är en av de mest kraftfulla åtgärderna för att nå målen för god hälsa, klimatåtgärder och biologisk mångfald. Detta är inte ideologi – det är praktisk politisk handling baserad på bästa tillgängliga vetenskap.

    Vår slutsats

    Växtbaserade skolmåltider är inte symbolpolitik. De är en nödvändig åtgärd för barnens hälsa och framtid, grundad i evidensbaserad vetenskap. Med rätt kunskaper i tillagning och kryddning kan linser, bönor och kikärter bli saftiga, smakrika och uppskattade av eleverna – så att de både trivs och lyckas i skolan.

    Källförteckning

    Hållbart Matsystem
    www.hallbartmatsystem.se

    Göteborg och Agenda 2030
    https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/agenda-2030-i-goteborg

    The EAT-Lancet Commission 2.0
    https://www.thelancet.com/commissions-do/EAT-2025

    Vegansk planetär hälsodiet räddar flest liv: Nästan 20 000 svenskar skulle kunna räddas varje år
    https://www.hallbartmatsystem.se/vegansk-planetar-halsodiet-raddar-flest-liv/

    Tredubblad tjocktarmscancer bland unga
    https://www.dn.se/sverige/fler-yngre-drabbas-av-cancer-i-tarmarna/

    WHO om processat kött och cancerrisk (IARC)
    https://www.iarc.who.int/wp-content/uploads/2018/07/pr240_E.pdf

    Nordiska näringsrekommendationerna 2023
    https://www.norden.org/en/publication/nordic-nutrition-recommendations-2023

    Barns och ungas köttkonsumtion – Riksmaten ungdom
    Folkhälsomyndigheten, 2024. Medelkonsumtion 672 g/vecka för ungdomar
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-livsmedelskonsumtion/

    RISE Klimatdatabas om växthusgasutsläpp
    https://www.ri.se/sites/default/files/2025-05/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.3%202024.pdf

    Nature Food-studie om biologisk mångfald och matproduktion
    https://www.nature.com/articles/s43016-025-01224-w

    Kor och får driver global artutrotning – 100 gånger värre än baljväxter per protein
    https://www.hallbartmatsystem.se/kor-driver-global-artutrotning/

    Läs mer: Matens klimatpåverkan – fakta och fem scenarier för framtiden.