Ungern planerar att sänka momsen på frukt och grönt från 27 till 5 procent. Den 22 december lägger Sveriges momsutredning fram sitt förslag

Ungern har EU:s högsta normalmoms: 27 procent, även på frukt och grönsaker. Nu planerar landets nya regering en sänkning till 5 procent på just frukt och grönt och enligt branschorganisationen NÉGYOSZ övervägs även baljväxter i ett senare steg.

Det är just den typ av riktad matmoms som Sverige nu utreder. Och här hemma finns ett datum att ringa in i kalendern: senast den 22 december 2026 redovisar den svenska momsutredningen ett färdigt författningsförslag. Kan Ungern, kan Sverige.

”Vi vet nu att den nya regeringen planerar att sänka momsen på frukt och grönsaker från 27 till 5 procent. Och de överväger till och med att utvidga sänkningen till att också omfatta baljväxter i framtiden”, säger István Miskolczi, vd för den ungerska branschorganisationen för växtbaserade livsmedel NÉGYOSZ, i en intervju med vegconomist (i svensk översättning).

Samtidigt är kontrasten mot animalierna slående. Ungern har sedan 2016 stegvis sänkt momsen på animaliska livsmedel till 5 procent: griskött 2016, fågel, ägg och färsk mjölk 2017, fisk 2018 och senast nötkött den 1 januari 2026, enligt PwC:s sammanställning av Ungerns momssatser. Frukt och grönsaker har hela tiden legat kvar på 27 procent. Först med den planerade sänkningen beskattas de lika lågt som köttet.

Från vallöfte till regeringsplan

Sänkningen var ett av Tiszapartiets tydligaste löften inför parlamentsvalet i april 2026, upprepat av partiledaren Péter Magyar. Tisza (Tisztelet és Szabadság Párt, Partiet Respekt och Frihet) är ett konservativt, EU-vänligt mittenhögerparti med antikorruption som huvudfråga, som i valet vann två tredjedelar av platserna i parlamentet och därmed avslutade Viktor Orbáns 16 år vid makten.

Enligt NÉGYOSZ ser skrivningar om matsystemet ut att komma med i den klimatlag som väntas antas i december 2026. Budapest har ökat fokus på växtbaserade alternativ i skolmatens upphandling och som förebild pekar organisationen på Danmarks handlingsplan för växtbaserade livsmedel från 2023. Tanken är densamma överallt där den prövas: staten ska göra det hälsosamma till det enkla valet.

Vad detta betyder för Sverige

Regeringen har tillsatt en utredning om differentierad matmoms med upp till tre skattesatser, den dörröppnare för en matskatteväxling som Hållbart Matsystem länge arbetat för. Utredningen, ledd av rådmannen Ann Linders, ska redovisas senast den 22 december 2026 och då ligger ett färdigt författningsförslag på bordet. Det betyder att riksdagen under 2027 kan ta ställning till en riktad matmoms och att en ny matmoms skulle kunna gälla redan från den 1 januari 2028.

Kostrelaterade riskfaktorer orsakade 11 miljoner dödsfall i världen 2017, fler än någon annan riskfaktor, tobaksrökningen inräknad. En modellstudie i Nature Food, ledd av Marco Springmann, uppskattade att en europeisk momsreform med nollmoms på frukt och grönsaker och höjd moms på kött och mejeriprodukter skulle kunna förhindra omkring 170 000 kostrelaterade dödsfall per år.

Opinionen är redan där: 83 procent av svenskarna vill slopa momsen på frukt och grönt enligt Picadelis Vegocracy Report 2026. Och med risk för stigande matpriser i höst är riktad nollmoms på nyttig mat dessutom den mest träffsäkra plånbokspolitiken. Den tillfälliga sänkningen till 6 procent på livsmedel i handeln som gäller sedan den 1 april 2026 visar att momsen går att röra. Nästa steg är att rikta den.

Kravet som följer

Momsutredningen bör lägga frukt, grönsaker och baljväxter i den lägsta skattesatsen och de livsmedel som belastar hälsa, klimat och miljö mest i den högsta. Uppdraget nämner folkhälsa och beredskap men varken klimat eller miljö, så det avgörs nu av utredaren och därefter av riksdagen om Sverige tar hela steget eller bara ett halvt.

Ungern visar att riktad matmoms inte är en teoretisk konstruktion utan konkret regeringspolitik i ett EU-land här och nu.