Genombrott för matskatteväxlingen: regeringen tillsätter utredning om differentierad matmoms med upp till tre skattesatser

Sverige har beskattat broccoli och korv exakt lika ända sedan momsen infördes 1969. Nu kan det ta slut. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå en differentierad mervärdesskatt på livsmedel med högst tre olika skattesatser, alltså att olika kategorier av mat beskattas olika. Uppdraget nämner uttryckligen folkhälsa och beredskap som aspekter som kan vägas in och ska redovisas till Finansdepartementet senast den 22 december 2026. Därmed öppnar regeringen för första gången på allvar dörren för matskatteväxlingen, Hållbart Matsystems viktigaste politiska krav.

Bakgrunden är den tillfälliga sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent som gäller från den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Regeringen konstaterar i promemorian att en sänkning av momsen på samtliga livsmedel innebär en betydande minskning av skatteintäkterna och att det därför är önskvärt att undersöka alternativ, såsom en differentiering. Frågan som utredaren nu ska besvara är i praktiken den vi har drivit sedan starten: vilken mat ska vara billig och vilken mat ska bära sina egna kostnader?

Vad regeringen faktiskt beställer

Promemorian, som är en bilaga till ett regeringskanslibeslut från Finansdepartementets skatte- och tullavdelning, ger utredaren en tydlig lista. Utredaren ska bland annat

• kartlägga om och i så fall hur andra EU-länder tillämpar differentierade momssatser på livsmedel,
• avgränsa och definiera olika kategorier av livsmedel som kan ligga till grund för en differentiering,
• föreslå en utformning med högst tre olika skattesatser i syfte att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga livsmedel,
• ta hänsyn till skatteneutralitet, gränsdragningar, konkurrenssnedvridningar, skatteundandragande och företagens administrativa börda,
• analysera om förslaget är samhällsekonomiskt effektivt och överväga alternativa åtgärder för att stötta hushållen, samt
• lämna färdiga författningsförslag.

Utredaren ska dessutom inhämta synpunkter från Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Skatteverket. Att Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket pekas ut redan i uppdraget är en viktig signal: differentieringen ska inte bara vara en fördelningspolitisk rabatt utan kan utformas efter vad maten gör med vår hälsa. Formuleringen i uppdraget lyder att olika aspekter kan beaktas, ”exempelvis folkhälsa och beredskap”. Listan är alltså öppen, men det är folkhälsan och beredskapen som regeringen själv väljer att lyfta fram.

EU-rätten tillåter redan nollmoms på frukt och grönt

Promemorian innehåller en genomgång av EU-rätten som är glädjande läsning för alla som vill se en matskatteväxling. Mervärdesskattedirektivet kräver en normalskattesats på lägst 15 procent och tillåter högst två reducerade skattesatser på lägst 5 procent. Men för vissa kategorier, däribland livsmedel, får medlemsstaterna dessutom använda en superreducerad skattesats under 5 procent eller en ren nollskattesats.

Ännu viktigare är att EU-domstolen i målet C-146/22 har slagit fast att medlemsstaterna får tillämpa olika skattesatser på olika delar av samma kategori, till exempel olika sorters livsmedel, så länge principen om skatteneutralitet respekteras. Den innebär i korthet att jämförbara och konkurrerande varor ska behandlas lika. Rättsläget är därmed tydligt: Sverige kan lagligt sätta nollmoms på frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som andra livsmedel beskattas högre. Det enda som har saknats är politisk vilja.

Forskningen har redan gjort halva jobbet åt utredaren

Utredaren behöver inte börja från noll, för forskningen har redan räknat på exakt den här typen av reform. En europeisk modellstudie i Nature Food ledd av Marco Springmann vid University of Oxford visar att en momsreform som gör animaliska livsmedel dyrare och frukt och grönt billigare kan förhindra omkring 170 000 dödsfall per år i Europa, samtidigt som statens nettointäkter ökar och hushållens matkostnader förblir i princip oförändrade.

En annan studie i Nature Food, av forskare vid Potsdaminstitutet för klimatforskning (PIK), visar att enbart en slopad momsrabatt på kött i Europa kan minska matkonsumtionens miljöpåverkan med upp till 5,7 procent. Skatteverktyget är med andra ord inte någon obeprövad idé utan ett av de mest genomanalyserade styrmedlen i hela livsmedelspolitiken. Det utredaren behöver göra är att omsätta ett robust internationellt forskningsläge i svensk lagtext.

Vad detta betyder för Sverige

Sverige införde den enhetliga matmomsen på 12 procent den 1 januari 1996 som en fördelningspolitisk åtgärd, tänkt att gynna barnfamiljer och låginkomsttagare. I 30 år har staten därefter subventionerat all mat lika, oavsett om den förebygger sjukdom eller orsakar den. Vi har länge påpekat det orimliga i denna ordning, senast när Vegocracy-rapporten visade att 83 procent vill slopa momsen på frukt och grönt medan Sverige beskattar broccoli och korv exakt lika. Det folkliga stödet för en differentiering är alltså redan massivt och det växer för varje år.

Beslutet sätter också ett datum på vägvalet. Den tillfälliga sänkningen till 6 procent upphör den 31 december 2027 och utredaren ska redovisa sitt förslag senast den 22 december 2026. Det betyder att Sverige under 2027 kommer att ha ett färdigt författningsförslag om differentierad matmoms på bordet, lagom till att politiken måste bestämma hur matmomsen ska se ut från den 1 januari 2028. Danmark har redan visat vägen: den tillträdande danska regeringen vill slopa momsen på frukt och grönt helt och skapa ett momsgap mot övriga livsmedel inklusive kött, mjölk och ägg.

Att uppdraget uttryckligen nämner beredskap är dessutom en öppning som inte får missas. Som vi visade i vår analys av rapporten Räcker maten? äter djuren i dag upp vår beredskap, eftersom ungefär hälften av näringen från svensk åkermark går till djurfoder i stället för till mat som människor kan äta direkt. En moms som gör svenskodlade baljväxter, rotfrukter och spannmålsprodukter billigare stärker både folkhälsan och försörjningsförmågan i kris. Beredskapsargumentet och hälsoargumentet pekar åt exakt samma håll: mer växtbaserat i kundkorgen.

Klimatet saknas i uppdraget

Så till bristen, för den finns och den är allvarlig. Ordet klimat förekommer inte i uppdraget. Inte heller miljö. De aspekter regeringen väljer att exemplifiera med är folkhälsa och beredskap, medan matens klimat- och miljöpåverkan, den kanske mest väldokumenterade anledningen att beskatta olika livsmedel olika, lämnas onämnd. Eftersom listan är formulerad med ordet exempelvis står det utredaren fritt att väga in klimatet, men ingenting tvingar utredaren att göra det.

Här finns också en risk som inte ska underskattas. Uppdragets syfte är formulerat som att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga livsmedel. Om begreppet särskilt nödvändiga livsmedel får definieras av vanans makt snarare än av vetenskapen kan kött och mejeriprodukter mycket väl hamna i den lägsta momsklassen, med hänvisning till att de är basvaror i mångas kundkorgar. Då skulle reformen cementera dagens skeva subventioner i stället för att rätta till dem. Utfallet avgörs av vilka kategorier utredaren ritar och det är precis därför de kommande 18 månaderna är så viktiga.

Vad regeringen bör göra

Regeringen bör säkerställa att utredaren väger in klimat och miljö och utformar differentieringen som en matskatteväxling: nollmoms på frukt, grönsaker och baljväxter, finansierad genom att livsmedel med stor negativ påverkan på hälsa, klimat och miljö beskattas med en högre skattesats.

Kravet följer direkt av uppdragets egen logik. Promemorian slår fast att lämpligheten i att använda momsen som styrmedel beror på åtgärdens träffsäkerhet i förhållande till kostnaden. En enhetlig låg matmoms är notoriskt träffosäker: den subventionerar läsk, godis och korv med samma kraft som morötter och havregryn och den ger mest stöd i kronor till de hushåll som konsumerar mest. En differentiering som riktar rabatten mot frukt, grönt och baljväxter ger i stället maximal folkhälsoeffekt per skattekrona, exakt den träffsäkerhet som Finansdepartementet efterlyser.

Kravet är också statsfinansiellt ansvarsfullt. Promemorian bekymrar sig över att en generell momssänkning urholkar en av statens viktigaste intäktskällor. En matskatteväxling löser det problemet, eftersom en högre skattesats på de mest belastande livsmedlen finansierar nollmomsen på de nyttigaste. Springmann-studien visar att en sådan kombination till och med kan stärka de offentliga finanserna netto, samtidigt som sjukvårdskostnader och klimatskador minskar.

Och kravet är juridiskt genomförbart. EU-rätten tillåter uttryckligen nollmoms på livsmedel och EU-domstolen har godkänt att olika livsmedelskategorier beskattas olika, så länge jämförbara varor behandlas lika. Danmark är redan på väg. Sverige behöver inte vänta på någon annan, bara på sitt eget mod.

Ända sedan momsen infördes 1969 har den svenska matmomsen varit blind för skillnaden mellan mat som bygger hälsa och mat som bryter ner den. Nu ligger frågan för första gången på en utredares bord, med öppet mandat, tydlig deadline och ett forskningsläge som pekar entydigt i en riktning. Den 22 december 2026 vet vi om utredaren tog chansen. Fram till dess är vår uppgift enkel: se till att klimatet, miljön och de växtbaserade basvarorna inte glöms bort när framtidens matmoms ritas. Dörren till matskatteväxlingen står öppen. Nu ska vi se till att Sverige går igenom den.