Valet är över, momsutredningen fortsätter: den 22 december får nästa regering förslaget om olika moms på olika mat

Bakgrunden är den tillfälliga sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent, som gäller från den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. I promemorian konstaterar regeringen att sänkt moms på samtliga livsmedel innebär en betydande minskning av skatteintäkterna. Därför vill den undersöka alternativ, däribland differentierad matmoms. Frågan som utredaren nu ska besvara är i praktiken den vi har drivit sedan starten: vilken mat ska vara billig och vilken ska bära sina egna kostnader?

Vad regeringen faktiskt beställer

Promemorian är en bilaga till ett regeringskanslibeslut från Finansdepartementets skatte- och tullavdelning den 3 juli 2026. Den ger utredaren en tydlig lista över uppgifter. Ann Linders ska bland annat

• kartlägga om och i så fall hur andra EU-länder tillämpar differentierade momssatser på livsmedel,
• avgränsa och definiera livsmedelskategorier som kan ligga till grund för en differentiering,
• föreslå en utformning med högst tre skattesatser för att hålla nere hushållens kostnader för särskilt nödvändiga livsmedel,
• ta hänsyn till skatteneutralitet, gränsdragningar, konkurrenssnedvridningar, skatteundandragande och företagens administrativa börda,
• analysera om förslaget är samhällsekonomiskt effektivt och överväga alternativa åtgärder för att stödja hushållen, samt
• lämna färdiga författningsförslag.

Utredaren ska dessutom inhämta synpunkter från Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Skatteverket. Att Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket pekas ut redan i uppdraget är en viktig signal: differentieringen ska inte bara vara en fördelningspolitisk rabatt, utan kan också utformas utifrån matens påverkan på vår hälsa.

Enligt uppdraget kan olika aspekter beaktas, ”exempelvis folkhälsa och beredskap”. Listan är alltså öppen, men regeringen väljer själv att lyfta fram just folkhälsa och beredskap. Finansminister Elisabeth Svantesson sammanfattade syftet när utredningen presenterades den 6 juli: regeringen vill undersöka hur matmomsen kan differentieras för att hålla nere hushållens kostnader för särskilt nödvändiga livsmedel.

EU-rätten tillåter redan nollmoms på frukt och grönt

Promemorians genomgång av EU-rätten är glädjande läsning för alla som vill se en matskatteväxling. Mervärdesskattedirektivet kräver en normalskattesats på minst 15 procent och tillåter högst två reducerade skattesatser på minst 5 procent. För vissa kategorier, däribland livsmedel, får medlemsstaterna dessutom använda en superreducerad skattesats under 5 procent eller en nollskattesats.

Ännu viktigare är att EU-domstolen i mål C-146/22 har slagit fast att medlemsstaterna får tillämpa olika skattesatser inom samma kategori, exempelvis på olika slags livsmedel, så länge principen om skatteneutralitet respekteras. Den innebär i korthet att jämförbara varor som konkurrerar med varandra ska behandlas lika.

Rättsläget är därmed tydligt: Sverige kan införa nollmoms på frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som andra livsmedel beskattas högre. Irland tillämpar sedan länge nollmoms på bland annat frukt, grönsaker och bröd, medan godis, chips och läsk beskattas med normalsatsen. Det enda som har saknats i Sverige är politisk vilja.

Forskningen har redan gjort halva jobbet åt utredaren

Utredaren behöver inte börja från noll. Forskningen har redan räknat på exakt den här typen av reform och beräkningarna gäller Sverige. Forskare vid Chalmers, Karolinska institutet och SLU (Larsson med flera, Ecological Economics, publicerad online i oktober 2025) har modellerat en kostnadsneutral matskatteväxling där momsen tas bort på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn. Det sänker priset med 10,7 procent, räknat på den moms på 12 procent som gällde när studien gjordes. Samtidigt införs avgifter på nötkött och lamm (plus 22 till 26 procent), griskött (plus 6 till 7 procent), chark (plus 5 procent) och läsk (plus 16 till 18 procent).

Resultatet är att omkring 700 förtida dödsfall om året undviks bland vuxna i åldrarna 30 till 70 år och att utsläppen minskar med omkring 700 000 ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 8 procent av personbilarnas utsläpp.

Kostnaden för den genomsnittliga matkassen förändras med mindre än en euro per person och månad. Hälsovinsten är störst i grupper med låga inkomster. Som jämförelse omkom 203 personer i den svenska vägtrafiken 2025.

Den svenska studien bekräftar det europeiska forskningsläget. En modellstudie i Nature Food, ledd av Marco Springmann vid University of Oxford, visar att en momsreform som gör animaliska livsmedel dyrare och frukt och grönt billigare kan förhindra omkring 170 000 dödsfall per år i EU:s 27 länder och Storbritannien. Samtidigt ökar staternas nettointäkter med 45 miljarder dollar, medan hushållens matkostnader förblir i princip oförändrade.

En annan studie i Nature Food, av forskare vid Potsdaminstitutet för klimatforskning (PIK), visar att enbart en slopad momsrabatt på kött i Europa kan minska matkonsumtionens miljöpåverkan med upp till 5,7 procent. Skatter är med andra ord inget obeprövat verktyg, utan ett av livsmedelspolitikens mest grundligt analyserade styrmedel. Utredarens uppgift är att omsätta ett robust forskningsunderlag i svensk lagtext.

Vad detta betyder för Sverige

Sverige införde den enhetliga matmomsen på 12 procent den 1 januari 1996 som en fördelningspolitisk åtgärd för att gynna barnfamiljer och låginkomsttagare. Sedan dess har staten i 30 år subventionerat all mat lika, oavsett om den förebygger sjukdom eller orsakar den. Riksrevisionen konstaterade redan 2018 att hushåll med höga inkomster får mest av rabatten i kronor räknat.

Vi har länge påpekat det orimliga i denna ordning, senast när Vegocracy-rapporten visade att 83 procent av svenskarna uppger att lägre skatt på frukt och grönt skulle få dem att göra hälsosammare val. Det är en ökning från 72 procent 2024. Det folkliga stödet för en differentiering är alltså redan massivt och växer för varje år.

Beslutet anger också när vägvalet måste göras. Den tillfälliga sänkningen till 6 procent upphör den 31 december 2027 och utredaren ska redovisa sitt förslag senast den 22 december 2026. Under 2027 kommer Sverige därmed att ha ett färdigt författningsförslag om differentierad matmoms på bordet, inför beslutet om hur matmomsen ska se ut från den 1 januari 2028.

Grannländerna går samma väg. Danmark har avsatt 6 miljarder danska kronor om året från 2028 för att antingen sänka momsen på all mat eller helt ta bort den på frukt och grönt. Den nya danska regeringen skrev i juni 2026 in i sin regeringsplattform att momsen på frukt och grönt ska slopas så snart som möjligt. Ungerns nya regering aviserade den 11 maj 2026 att momsen på färsk frukt och grönt sänks från 27 till 5 procent, men datumet för ikraftträdandet är ännu inte fastställt. Om den svenska differentieringen träder i kraft den 1 januari 2028 tar Sverige och Danmark steget samtidigt.

Att uppdraget uttryckligen nämner beredskap är dessutom en öppning som inte får missas. Som vi visade i vår analys av rapporten ”Räcker maten?” äter djuren i dag upp vår beredskap: ungefär hälften av näringen från svensk åkermark går till djurfoder i stället för till mat som människor kan äta direkt. En moms som gör baljväxter, rotfrukter, potatis och spannmålsprodukter billigare stärker både folkhälsan och vår förmåga att försörja oss i en kris. Beredskapsargumentet och hälsoargumentet pekar åt samma håll: mer växtbaserat i kundkorgen.

Klimatet saknas i uppdraget

Men uppdraget har en allvarlig brist. Ordet klimat förekommer inte. Inte heller miljö. Regeringen nämner folkhälsa och beredskap som exempel på aspekter att beakta, men lämnar matens klimat- och miljöpåverkan onämnd, trots att den kanske är det mest väldokumenterade skälet att beskatta livsmedel olika.

Ordet ”exempelvis” ger utredaren utrymme att väga in klimatet, men ingenting kräver att hon gör det. Jordbruket är enligt Naturvårdsverket den största källan till Sveriges utsläpp av metan och lustgas. Enligt RISE ger ett kilo svenskt nötkött upphov till 56 gånger större utsläpp av växthusgaser än ett kilo bönor. Det går knappast att bedöma om en differentiering är samhällsekonomiskt effektiv, vilket uppdraget kräver, utan att räkna med dessa kostnader.

Här finns också en risk som inte ska underskattas. Uppdragets syfte är att hålla nere hushållens kostnader för särskilt nödvändiga livsmedel. Om vanans makt snarare än vetenskapen får avgöra vilka livsmedel som är särskilt nödvändiga kan kött och mejeriprodukter mycket väl hamna i den lägsta momsklassen, med hänvisning till att de är basvaror i mångas kundkorgar. Då skulle reformen befästa dagens skeva subventioner i stället för att rätta till dem.

Ungern är ett varnande exempel: där har griskött, ägg och mjölk haft 5 procents moms sedan 2016 och 2017. Sedan den 1 januari 2026 gäller det även nötkött, medan frukt och grönsaker hela tiden har beskattats med 27 procent, EU:s högsta skattesats. Utfallet avgörs av hur utredaren avgränsar kategorierna. Därför är månaderna fram till den 22 december så viktiga.

Så följer vi utredningen

Tidplanen nedan uppdateras när nya besked kommer.

Datum	Vad som händer
Den 1 april 2026	Momsen på all mat sänks tillfälligt från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till och med den 31 december 2027.
Den 3 juli 2026	Regeringskansliet beslutar om uppdraget. Promemorian ”Differentierad mervärdesskatt på livsmedel” är en bilaga till beslutet.
Den 6 juli 2026	Regeringen presenterar utredningen. Rådmannen Ann Linders utses till utredare.
Den 13 september 2026	Riksdagsval, mycket jämnt mellan blocken. Sammanräkning och regeringsbildning följer.
Hösten 2026	Utredaren hör Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Skatteverket. Hållbart Matsystem lämnar ett underlag till utredaren om forskningsläget, myndigheternas egna mål och grannländernas beslut.
Den 22 december 2026	Utredningen redovisas till Finansdepartementet med färdiga författningsförslag.
2027	Remiss, proposition och riksdagsbeslut. Hållbart Matsystem lämnar remissvar.
Den 31 december 2027	Den tillfälliga sänkningen till 6 procent upphör.
Den 1 januari 2028	Tidigaste datum för en differentierad matmoms, samma år som Danmarks nya matmoms är tänkt att börja gälla.

Det utredaren bör läsa

Underlaget finns redan. Följande dokument bör enligt vår mening ligga överst i utredarens hög.

• De svenska beräkningarna. Larsson med flera, Chalmers, Karolinska institutet och SLU, ”Cost-neutral food tax reforms for healthier and more sustainable diets”, Ecological Economics 2025: 700 räddade liv, 700 000 ton lägre utsläpp och oförändrad kostnad för matkassen. Studien och vår genomgång.
• De europeiska beräkningarna. Springmann med flera, Nature Food 2025: 170 000 färre dödsfall om året och 45 miljarder dollar i ökade nettointäkter för staterna. Studien och vår genomgång. Plinke med flera, Nature Food 2026: slopad momsrabatt på kött minskar miljöavtrycket med upp till 5,7 procent. Studien och vår genomgång.
• Myndigheternas egna mål. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket redovisade den 6 februari 2024 förslag till nationella mål för 2035: 50 procent mer baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, dubbelt så mycket fullkorn, hälften så mycket energitäta och näringsfattiga livsmedel och 30 procent mindre kött jämfört med 2021. Kategoriseringen är i allt väsentligt redan gjord av de myndigheter som utredaren ska höra. Rapporten.
• Hälsovinsten av kostrådet. Livsmedelsverkets fördjupade konsekvensanalys av kostrådet om rött kött och chark (2025): 3 500 färre cancerfall och 14 900 färre fall av hjärt-kärlsjukdom om året om hela befolkningen följde rådet om högst 350 gram rött kött i veckan. I dag följer cirka 30 procent rådet. Analysen.
• Nordiska ministerrådets rekommendation. Nordregios rapport ”Policy tools for sustainable and healthy eating” (den 14 mars 2024), ett komplement till de nordiska näringsrekommendationerna: skatt på vissa typer av kött och på drycker med tillsatt socker, i kombination med subventioner av grönsaker och frukt. Rapporten.
• Grannländerna. Danmarks breda avtal den 28 januari 2026 om 6 miljarder danska kronor om året från 2028 och regeringsplattformen från juni 2026, vår analys. Ungerns aviserade sänkning från 27 till 5 procent, vår artikel.
• Dagens rabatt. Riksrevisionens granskning av den enhetliga matmomsen (RiR 2018:25): hela sänkningen slog igenom i priserna, hushåll med höga inkomster fick mest i kronor räknat och ungefär hälften av skatteutgiften kunde ha sparats genom riktade stöd. Rapporten.
• Beredskapen. Einarsson och Röös, ”Räcker maten?” (PLATE, mars 2026): hälften av proteinet i livsmedelsgrödorna går till foder och baljväxter odlas i praktiken inte som livsmedel. Vår analys.
• Den stora bilden. EAT-Lancet-kommissionen 2025 rekommenderar uttryckligen skatt på ohälsosamma livsmedel i kombination med subventioner av frukt och grönsaker. Kommissionens verktyg visar att en helt växtbaserad planetär hälsokost räddar 19 887 liv i Sverige om året jämfört med dagens kost. Vår analys med verktyget.

Vad regeringen bör göra

Nästa regering, vilken den än blir, bör säkerställa att utredaren väger in klimat och miljö och utformar differentieringen som en matskatteväxling med ikraftträdande den 1 januari 2028. Det innebär nollmoms på frukt, grönsaker, baljväxter, potatis, rotfrukter och fullkorn, finansierad genom att livsmedel med stor negativ påverkan på hälsa, klimat och miljö beskattas med normalskattesatsen. Kategorierna bör utgå från Livsmedelsverkets kostråd och myndigheternas egna mål till 2035, inte från invanda matvanor. Hela argumentationen, med forskning, fördelningseffekter och exempel från grannländerna, finns i vår genomgång av matskatteväxlingen och i vårt politiska förslag.

Valrörelsen gav inget besked om matmomsen efter den 31 december 2027. I SVT:s partiledardebatt duckade sex av åtta partier frågan; bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ville behålla 6 procent på all mat. Den tillfälliga sänkningen beräknas kosta 37 miljarder kronor på 21 månader, varav 21 miljarder under 2027 (prop. 2025/26:55). En matskatteväxling enligt Chalmersforskarnas modell är kostnadsneutral. För en regering som ska få en budget att gå ihop är differentieringen alltså inte bara det hälsosamma valet utan också det billiga.

Kravet följer direkt av uppdragets egen logik. Promemorian slår fast att momsens lämplighet som styrmedel beror på åtgärdens träffsäkerhet i förhållande till kostnaden. En enhetlig låg matmoms är notoriskt träffosäker: den subventionerar läsk, godis och korv lika mycket som morötter och havregryn och ger mest stöd i kronor räknat till de hushåll som konsumerar mest.

En differentiering som riktar rabatten mot frukt, grönt och baljväxter ger i stället maximal folkhälsoeffekt per skattekrona, precis den träffsäkerhet som Finansdepartementet efterlyser. Kravet är också statsfinansiellt ansvarsfullt: en högre skattesats på de mest belastande livsmedlen finansierar nollmomsen på de nyttigaste, i linje med promemorians krav på att värna momsen som intäktskälla. Reformen är dessutom juridiskt genomförbar, vilket avsnittet om EU-rätten visar. Sverige behöver inte vänta på någon annan. Det som krävs är eget politiskt mod.

Slutord

I 57 år har matmomsen inte gjort skillnad på en morot och en korv. Utredaren har fram till den 22 december på sig att ändra på det. Den regering som bildas efter valet får förslaget i handen. Forskningen är klar, EU-rätten är klar och grannländerna är redan på väg. Det som återstår är att utredningen vågar skilja mellan mat som håller oss friska och mat som gör oss sjuka och att nästa regering vågar genomföra det. Dörren till matskatteväxlingen står öppen. Nu ska vi se till att Sverige går igenom den.