Hälsa

Mjölkfettet belastar hjärtat och kalciumet hämmar järnupptaget: ge barnen vatten till skolmaten och flytta EU:s mjölkstöd till frukt

Tre glas vatten på ett träbord i solljus
Foto: Janosch Lino/Unsplash
Innehåll

Mjölkfett är till största delen mättat fett, som höjer det skadliga LDL-kolesterolet. I en Cochrane-översikt av 15 lottade studier med 56 675 deltagare gav mindre mättat fett 17 procent färre hjärt-kärlhändelser. Mjölk, fil, yoghurt och ost ger en fjärdedel av det mättade fettet i svenskarnas kost, enligt Livsmedelsverket. EU:s skolmjölksstöd gav svenska skolor 80 till 95 miljoner kronor om året 2017 till 2022. Än i dag får mjölken mer än dubbelt så mycket stöd per elev som frukten.

”Det finns ingen anledning för barn att äta större mängder mjölkprodukter, tvärtom kan alltför stor konsumtion leda till att barnet äter för lite av andra viktiga livsmedel”

Livsmedelsverket om mer än en halv liter om dagen, i handledningen för barnhälsovården, 2020

Barn behöver kalcium. De behöver inte mjölk. Livsmedelsverket skriver själva att en halv liter mjölkprodukter om dagen räcker för barns kalciumbehov och att mer gör att barnet äter för lite annan viktig mat. Ändå står lättmjölk kvar som måltidsdryck i riktlinjerna för skolmaten, utöver mejeriprodukterna till frukost och mellanmål, med EU-pengar i glaset.

Vatten till maten: inget mättat fett och bättre järnupptag

I riktlinjerna för skolmaten är vatten måltidsdrycken och lättmjölk ett tillåtet alternativ. Vatten ger varken energi eller mättat fett och hämmar inte järnupptaget. I en svensk måltidsstudie gav 165 milligram kalcium från mjölk eller ost 50 till 60 procent lägre järnupptag från maten. Det är kalciumet i drygt ett halvt glas mjölk.

Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet har järnbrist, visar Livsmedelsverkets analys av Riksmaten ungdom. Killar med järnbrist åt mer mejeriprodukter än killar utan, men forskarna kan inte avgöra om kalciumet är orsaken. I längre studier syns ingen tydlig effekt av kalcium på järnstatus. Men kalcium i måltidsdrycken hämmar järnupptaget från just den måltiden, oavsett om det kommer från mjölk eller berikad växtdryck. Vatten gör det inte. För en grupp där var tredje har järnbrist är det skäl nog att låta vattnet stå på bordet.

Resultatet: mindre mättat fett ger färre hjärtproblem

17

procent färre hjärt-kärlhändelser när deltagarna åt mindre mättat fett.

Cochrane Database of Systematic Reviews, 2020

24

procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom kopplad till ett byte av mjölkfett mot fleromättat fett.

American Journal of Clinical Nutrition, 2016

28

procent av tjejerna i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 har järnbrist.

Livsmedelsverket, 2024

71

kronor per elev och läsår i EU-stöd för skolmjölk 2026/2027, mot 33 kronor för frukt.

Jordbruksverket, 2026

Ju mindre mättat fett, desto färre hjärtproblem. I Cochrane-översikten blev vinsten större ju mer det mättade fettet minskade. Studierna visade inga skadliga effekter, men den totala dödligheten påverkades knappt. WHO rekommenderar sedan 2023 att alla från två års ålder får högst 10 procent av energin från mättat fett.

Mjölkfett är inget undantag. I tre amerikanska kohorter med över 220 000 deltagare var ett beräknat byte av fem procent av energin från mjölkfett mot fleromättat fett kopplat till 24 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Med växtfett var risken 10 procent lägre. Jämfört med kolhydrater syntes ingen skillnad.

Barn tjänar på mindre mättat fett långt upp i vuxen ålder. I den finska studien STRIP lottades 1 116 spädbarn. Hälften fick från sju månaders ålder hjälp att äta mindre mättat fett. Vid 26 års ålder, sex år efter att stödet upphört, hade 69 procent av dem optimalt LDL-kolesterol mot 61 procent i kontrollgruppen.

Skelettet behöver inte mjölken. I en metaanalys av sex studier med 195 102 kvinnor sågs inget samband mellan mjölkintag och höftfraktur. Mjölk i tonåren gav inte heller färre höftfrakturer senare i livet, enligt en studie av drygt 96 000 amerikaner.

Skolmjölksstödet ger inte den hälsa det lovar. Syftet är enligt Jordbruksverkets utvärdering ”att ge fler elever möjlighet att dricka mjölk i skolan”. Utvärderingen konstaterar att barnens mjölkintag inte har ökat till följd av programmet och att skolorna hade serverat mjölken ändå. Sverige tog EU:s mjölkpengar från EU-inträdet men lät fruktdelen ligga oanvänd till läsåret 2025/2026. Läsåret 2026/2027 ger stödet 12 kronor per kilo mjölk med tak på 71,11 kronor per elev, men bara 33,46 kronor per elev för frukt.

Så vet vi det

Lottade studier: Cochrane om mättat fett (Hooper 2020) och STRIP om barn (Pahkala 2020)

Kohorter: mjölkfett (Chen 2016) och tonårsmjölk (Feskanich 2014)

Metaanalys: mjölk och höftfraktur (Bischoff-Ferrari 2011)

Måltidsstudie: kalcium och järn (Hallberg 1991)

Svenska data: järnbrist hos ungdomar (Livsmedelsverket 2024) och skolmjölksstödet (Jordbruksverket 2023 och 2026)

Riktlinjer: WHO 2023 och Livsmedelsverket 2020 och 2026

Evidensgrad

Måttlig för färre hjärt-kärlhändelser med mindre mättat fett, enligt Cochrane.

Studietyp

Lottade studier om mättat fett. Observationsstudier om mjölk, skelett och järnbrist.

Vad detta betyder för Sverige

Livsmedelsverket råder vuxna att äta 350 till 500 milliliter magra mejeriprodukter varje dag eller berikade växtbaserade alternativ. Just nu skrivs barnens kostråd, med LRF Mjölk i referensgruppen. Samtidigt går 82 procent av EU:s jordbruksstöd till animaliska livsmedel.

Mjölken har aldrig behövt bevisa sin nytta för barnen. Den har haft bidrag, branschplats och tradition. Därför ska växtbaserat vara förstahandsval i offentlig mat.

Vårt krav

Vi vill att vatten blir måltidsdrycken i skolan och att Sverige flyttar EU:s skolmjölksstöd till frukt och grönt. Pengarna finns redan, det är bara glaset som är fel.

Livsmedelsverket bör byta rådet om mejeriprodukter varje dag mot ett råd om kalcium varje dag, där berikade växtdrycker, tofu och bönor står först. Barn ska få mat som skyddar deras hjärtan och deras järnvärden, inte mat som skyddar en bransch.

Källförteckning

Hooper, L. med flera (2020). Reduction in saturated fat intake for cardiovascular disease. Cochrane Database of Systematic Reviews 8, CD011737.
https://doi.org/10.1002/14651858.CD011737.pub3

Livsmedelsverket (2016). Vad är nyttigt och onyttigt fett? Siffrorna om mättat fett bygger på Riksmaten 2010–11. Uppsala: Livsmedelsverket.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/vad-ar-nyttigt-och-onyttigt-fett.pdf

Jordbruksverket (2023). Utvärdering av det svenska skolmjölksprogrammet 2017–2023. Utvärderingsrapport 2023:2, Oxford Research på uppdrag av Jordbruksverket.
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.7cf5ca82188006ce38ee9f02/1684161728745/utv23_2.pdf

Jordbruksverket (2026). Skolprogrammet för stöd till frukt och mjölk. Senast granskad den 25 maj 2026.
https://jordbruksverket.se/stod/livsmedel/skolprogrammet-for-stod-till-frukt-och-mjolk

Livsmedelsverket (2020). Bra mat för barn 0 till 5 år. Handledning för barnhälsovården.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker-verktyg/bra-mat-for-barn-0-5-ar—handledning-for-barnhalsovarden.pdf

Livsmedelsverket (2026). Nationella riktlinjer för måltider i skolan.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-skolan.pdf

Hallberg, L., Brune, M., Erlandsson, M., Sandberg, A. S. och Rossander-Hultén, L. (1991). Calcium: effect of different amounts on nonheme- and heme-iron absorption in humans. American Journal of Clinical Nutrition 53(1), 112 till 119.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1984335/

Edwall Löfvenborg, J., Lindroos, A. K. och Moraeus, L. (2024). Järnintag och järnstatus med fokus på ungdomar i Sverige. Analyser av data från Riksmaten ungdom 2016–17. Livsmedelsverket, L 2024 nr 10.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2024/l-2024-nr-10-jarnintag-och-jarnstatus-med-fokus-pa-ungdomar-i-sverige.pdf

Lönnerdal, B. (2010). Calcium and iron absorption: mechanisms and public health relevance. International Journal for Vitamin and Nutrition Research 80(4 och 5), 293 till 299.
https://doi.org/10.1024/0300-9831/a000036

World Health Organization (2023). Saturated fatty acid and trans-fatty acid intake for adults and children: WHO guideline. Genève: WHO. Pressmeddelande den 17 juli 2023.
https://www.who.int/news/item/17-07-2023-who-updates-guidelines-on-fats-and-carbohydrates

Chen, M. med flera (2016). Dairy fat and risk of cardiovascular disease in 3 cohorts of US adults. American Journal of Clinical Nutrition 104(5), 1209 till 1217.
https://doi.org/10.3945/ajcn.116.134460

Pahkala, K. med flera (2020). Effects of 20-year infancy-onset dietary counselling on cardiometabolic risk factors in the Special Turku Coronary Risk Factor Intervention Project (STRIP): 6-year post-intervention follow-up. Lancet Child and Adolescent Health 4(5), 359 till 369.
https://doi.org/10.1016/S2352-4642(20)30059-6

Bischoff-Ferrari, H. A. med flera (2011). Milk intake and risk of hip fracture in men and women: a meta-analysis of prospective cohort studies. Journal of Bone and Mineral Research 26(4), 833 till 839.
https://doi.org/10.1002/jbmr.279

Feskanich, D., Bischoff-Ferrari, H. A., Frazier, A. L. och Willett, W. C. (2014). Milk consumption during teenage years and risk of hip fractures in older adults. JAMA Pediatrics 168(1), 54 till 60.
https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2013.3821

Regeringen (2024). Uppdrag att införa stöd till frukt i skolan. Pressmeddelande, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, den 15 februari 2024.
https://regeringen.se/pressmeddelanden/2024/02/uppdrag-att-infora-stod-till-frukt-i-skolan/

Livsmedelsverket (2025). Livsmedelsverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen. L 2025 nr 04.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2025/l-2025-nr-04-livsmedelsverkets-generella-kostrad-for-den-vuxna-befolkningen.pdf

LRF (2026). LRF Mjölk med när Livsmedelsverket tar fram nya kostråd för barn och unga. Den 30 september 2026.
https://www.lrf.se/nyheter/lrf-mjolk-med-nar-livsmedelsverket-tar-fram-nya-kostrad-for-barn-och-unga/

Kortleve, A. J., Mogollón, J. M., Harwatt, H. och Behrens, P. (2024). Over 80 percent of the European Union’s Common Agricultural Policy supports emissions-intensive animal products. Nature Food 5, 288 till 292.
https://www.nature.com/articles/s43016-024-00949-4

Läs också