Sverige behöver en växtbaserad livsmedelsstrategi

Sveriges livsmedelsstrategi säger att produktionen ska öka, men inte hur det ska gå ihop med klimatmålet. I dag odlas vall och grönfoder på 45 procent av åkern och baljväxter på under 2 procent. Vi vill att nästa regering skriver en ny strategi där mer av åkern ger mat direkt åt människor. Danmarks regering har lovat en sådan strategi 2027.

Strategin saknar en väg till klimatmålet

Livsmedelsstrategin 2.0 beslutades den 20 mars 2025. Den bygger på målet som riksdagen fastställde 2017: ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar”.

Klimatpolitiska rådet skrev till regeringen i april 2025. Strategin ”saknar en tydlig inriktning för hur en ökad livsmedelsproduktion ska förenas med målet om nettonollutsläpp till år 2045”.

I sin rapport 2026 konstaterar rådet att ”planer och styrmedel för markanvändningssektorn (LULUCF) och jordbrukets bidrag till klimatmålen saknas i stort”.

Riksrevisionen kom hösten 2025 fram till att dagens styrmedel ”endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp”. Jordbruket saknar egna mål för utsläppen.

Åkern odlar mest foder

Sverige hade 2 526 900 hektar åkermark 2025. Vall och grönfoder odlades på 1 134 000 hektar, 45 procent av åkern. Baljväxter odlades på 43 600 hektar.

Vall och grönfoder tar alltså 26 gånger så stor yta som baljväxterna. Här finns den största möjligheten: mer av åkern kan ge mat direkt åt människor.

Strategin har själv ett exempel som pekar dit. ”En marknadsandel för gröna proteiner på 100 procent” skulle betyda att Sverige producerar växt- och svampproteiner som motsvarar hela den inhemska konsumtionen. Regeringen gjorde det aldrig till ett mål. Det vill vi.

Köttmålet går åt fel håll

Jordbruksverket föreslog i oktober 2025 att försörjningsgraden för kött ska öka från 70 procent 2024 till 80 procent 2035. Regeringen har inte beslutat det.

Myndigheten räknar själv ut vad målet betyder: 15 till 25 procent mer produktion per djurslag, ”om målet inte nås genom minskad konsumtion”.

Samma rapport föreslår också att försörjningsgraden för baljväxter ska öka från 97 till 115 procent. Myndigheten vill även se mer svenska grönsaker och frukt. Det är de målen vi vill bygga strategin på.

Mer växtbaserat ger störst klimatnytta

Klimatpolitiska rådet har räknat på sex vägar för jordbruket till 2045. I alla ökar livsmedelsproduktionen enligt strategin. Utsläppen hamnar mellan 3 procent högre och 26 procent lägre än 2023.

Störst minskning ger scenariot där åkern odlar mer baljväxter och grönsaker, marken används på nya sätt och ny klimatteknik kommer på plats. Mer växtbaserat ger alltså mest klimatnytta, även inom strategins egna ramar.

Rådet vill också styra om efterfrågan på mat ”exempelvis genom förstärkta informationsinsatser, differentierad mervärdesskatt och upphandling av offentliga måltider”. Samma verktyg finns i två av våra andra förslag: att anta myndigheternas mål för maten och att införa nollmoms på frukt, grönt och baljväxter.

Danmark går från foder till mat

Danmarks nya regering lovade i juni 2026 en nationell livsmedelsstrategi 2027. Den ska ”främja omläggning av arealer från foder till livsmedel”. Regeringen vill också främja spridningen av växtbaserade livsmedel och stärka exporten av dem.

Danmark har sedan oktober 2023 en nationell handlingsplan för växtbaserade livsmedel med en egen fond, Plantefonden. Sverige har ingen motsvarighet. Mer om den danska vägen finns i förslaget Gör som Danmark.

Vårt krav

1. Skriv en ny livsmedelsstrategi senast 2027 med målet att mer av åkern ger mat direkt åt människor.
2. Gör gröna proteiner till ett mål. Strategins eget exempel, 100 procent marknadsandel för växt- och svampproteiner, blir ett beslutat mål.
3. Säg nej till köttmålet. Anta i stället Jordbruksverkets mål för baljväxter, grönsaker och frukt.
4. Ge jordbruket egna klimatmål i klimathandlingsplanen hösten 2027, med en plan som följs upp varje år. Både Klimatpolitiska rådet och Riksrevisionen efterfrågar en sådan plan.
5. Anta en handlingsplan för växtbaserade livsmedel efter dansk förebild, finansierad genom att befintliga stöd växlas om.
6. Ersätt skattenedsättningen på jordbrukets diesel med stöd som inte gynnar fossila bränslen, som Riksrevisionen rekommenderar.

Mer mat från samma åker. Det är en livsmedelsstrategi värd namnet.