Ny studie i Nature: Växtbaserat matsystem frigör markyta stor som Argentina, krymper animalieindustrin med 60 procent och blir mycket billigare för samhället

Bara ett par gånger på 2 000 år har världens jordbruksmark krympt, på 200-talet och på 1300-talet, i tider av krig, farsoter och samhällskriser. Nu visar tio globala jordbruksmodeller i Nature att kurvan kan vända en tredje gång, denna gång som resultat av ett val. Ställer världen om till hälsosam och hållbar mat till 2050 frigörs 274 miljoner hektar, nästan ett helt Argentina, samtidigt som animalieproduktionens värde blir 60 procent lägre än om världen fortsätter som vanligt.

Hermann Lotze-Campen, avdelningschef vid PIK och medförfattare, sammanfattar i PIK:s pressmeddelande, i svensk översättning: ”Vår studie visar att det är dyrare att fortsätta på den nuvarande vägen.”

Tio modeller, två framtider

Studien leddes från Cornell University och ingår i den andra EAT-Lancet-kommissionens modelleringsarbete. Tio etablerade modeller inom samarbetet AgMIP räknade på två framtider: en där dagens trender med växande djurantal, arealer och utsläpp fortsätter samt en omställning där världen äter enligt den planetära hälsokost som EAT-Lancet 2.0 visade räddar flest liv, produktiviteten ökar och matsvinnet halveras.

Billigare att ställa om än att låta bli

Dagens matsystem bär på dolda kostnader på 10 till 20 biljoner dollar per år, mest från ohälsosam kost. En global omställning skulle enligt EAT-Lancet-kommissionen förhindra omkring 15 miljoner förtida dödsfall bland vuxna varje år. Växtodlingen får fler jobb än i business as usual, producentpriserna faller för de flesta livsmedel och 65 procent av betesmarken kan lämna jordbruket och omvandlas till skog och vild natur. Studien är en modellering som antar ett kostnadsfritt kostskifte och forskarna är tydliga med att dagens styrmedel inte räcker. Kostnaderna är koncentrerade, vinsterna breda. Därför krävs aktiv politik.

Vad detta betyder för Sverige

Sverige har valt motsatt kurs. Livsmedelsstrategins produktionsmål pekar enligt vår genomgång mot 15 till 25 procent mer animalieproduktion och LRF och Arla med flera begär 5,3 miljarder kronor om året i statligt stöd där utbyggd animalieproduktion är en central del. Det är att satsa skattemedel på att omställningen uteblir. Blir den av finns tillväxten hos baljväxter, grönsaker, frukt och nötter. Regeringens nya utredning om differentierad matmoms ger samtidigt ett unikt fönster på efterfrågesidan.

Vad regeringen bör göra

Regeringen bör göra om livsmedelsstrategin så att den styr mot omställningsscenariot i stället för mot business as usual, med ett riktat omställningsstöd som hjälper lantbrukare från animalieproduktion till växtbaserad livsmedelsproduktion. Lantbrukarna är inte omställningens förlorare utan dess nyckelpersoner om politiken ger dem verktygen i tid. EU:s vetenskapliga klimatråd rekommenderar redan att stöden till de mest utsläppsintensiva produktionsformerna fasas ut och satsas på jordbrukets omställning.

Slutord

Två gånger i historien har jordbruksmarken krympt och båda gångerna höll katastrofen i pennan. Nu ligger ett tredje scenario på bordet: mer hälsa, mer vild natur och en lägre nota än att fortsätta som vanligt. Sverige kan ställa om i tid eller subventionera gårdagens jordbruk tills marknaden gör omställningen åt oss, på betydligt brutalare villkor.