Oberoende tankesmedja • 100% ideell • Vetenskap utan särintressen

Dag: 1 januari 2024

  • Gott Nytt Växtbaserat År!

    Gott Nytt Växtbaserat År!

    Debattartikeln är publicerad i flera tidningar.

    Med 2024 i antågande och vintermörkret som tynger Stockholm, finner vi en strimma av ljus i den senaste statistiken från Jordbruksverket och SCB, där köttkonsumtionen i Sverige fortsätter att minska.

    Under de tre första kvartalen av 2023 har köttkonsumtionen minskat med 2,1 procent jämfört med samma period föregående år. Om denna nedåtgående trend håller i sig kommer köttkonsumtionen för hela 2023 att understiga 79 kilo per person, vilket vore första gången på över 20 år.

    Särskilt noterbart är de betydande minskningarna i konsumtionen av ägg, med hela 11,6 procent, följt av gris, med en minskning på 4,4 procent. Dessa trender är inte bara bra för miljön utan även för vår hälsa. 

    Enligt Världscancerfonden finns det starka bevis för att konsumtion av rött eller processat kött orsakar tjock- och ändtarmscancer. Deras råd är att vi bör äta mycket fullkorn, grönsaker, frukt samt baljväxter som bönor och linser.I somras fick vi även nya Nordiska näringsrekommendationer som förespråkar en övervägande växtbaserad kost av både hälsoskäl och med tanke på miljön.

    För att uppnå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet, som Sverige förbundit sig till, måste vi rikta in oss mot en mer hållbar livsstil. Utan en övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem kommer vi att stå inför svårigheter att uppfylla dessa mål.

    Nu när 2024 snart är här, är det hög tid att överväga en övergång till en växtbaserad livsstil. Att fortsätta att exploatera extremt sönderavlade djur är varken hållbart eller moraliskt. Vi önskar alla invånare i Stockholm ett gott nytt växtbaserat år! 

  • Svenskt nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgaser än bönor

    Svenskt nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgaser än bönor

    Debattartikeln är publicerad i Ulricehamns Tidning.

    Tack ”Sann vän av hälsa och klimatet” för din replik på debattartikeln “Vi behöver en kommunal klimatkampanj om växtbaserad mat”. Du har rätt i att det är viktigt att inte svartmåla kor. Men det är också viktigt att känna till korrekta fakta.

    RISE: nötkött ger mycket högre utsläpp än bönor

    Du skriver att ”svartmåla kon som den största miljöboven blir bara patetiskt”, men enligt RISE klimatdatabas för livsmedel genererar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor. Det är ett viktigt perspektiv att beakta, och om vi övergår till att konsumera växtbaserad mat kan vi potentiellt minska våra klimatutsläpp avsevärt.

    Matens klimatpåverkan per person

    Klimatpåverkan per person från matkonsumtionen är cirka 1,35 ton koldioxidekvivalenter per år i Sverige (2023, Naturvårdsverket/SCB). Läs mer om matens klimatpåverkan. Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” skulle en övergång till en helt växtbaserad kost kunna minska dessa utsläpp dramatiskt, med potential att nå så lågt som 0,3 ton år 2050.

    Metanutsläpp i Sverige 2020

    År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas ut i Sverige, mätt i koldioxidekvivalenter. Av dessa utsläpp härstammade 2,93 miljoner ton från idisslare, främst nötkreatur men även får och getter. Ytterligare 0,26 miljoner ton kom från hantering av gödsel.

    Varför metan spelar stor roll

    Utsläppet av 1 kilo metan har en klimatpåverkan som motsvarar 34 kilo koldioxid över en tidsram av 100 år, vilket är det mest använda perspektivet. Enligt IPCC har metanutsläpp från mänskliga aktiviteter bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen. FN:s miljöprogram, UNEP, hävdar att en minskning av de globala metanutsläppen med hälften innan 2030 skulle kunna minska den globala uppvärmningen med 0,3 grader fram till 2045.

    Teknik räcker inte för mat och flyg

    Svenskarnas klimatpåverkan beror i huvudsak på matkonsumtion, flygresor och bilanvändning. Med en övergång till elfordon och mer effektiv samhällsplanering kan utsläppen från biltrafiken minskas radikalt. För matkonsumtion och flygresor är möjligheterna till utsläppsminskningar genom tekniska förändringar begränsade. Därför krävs betydande förändringar i beteendemönster för att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar.

    Kommunal klimatkampanj om växtbaserat

    En lokal kommunal klimatkampanj som fokuserar på fördelarna med en växtbaserad kost är därför ett oerhört betydelsefullt steg i rätt riktning.

    Källförteckning

    Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster
    https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6600/hallbara-konsumtionsmonster/

    Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor
    https://www.ri.se/sites/default/files/2022-12/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.1%202022.pdf

    År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas (räknat i CO2-ekvivalenter) ut i Sverige, varav 2,93 miljoner ton kom från idisslares matsmältning och 0,26 miljoner ton från gödselhantering
    https://www.government.se/contentassets/303c37911a6c4a9a895c3b4049b8ee9b/swedens-methane-action-plan—mapping-of-swedens-methane-emissions-projections-policies-and-measures.pdf

    ”Räknar man påverkan över 100 år vilket är det vanligaste, så motsvarar utsläpp av 1 kg metan en klimatpåverkan lika stor som 34 kg koldioxid”
    https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna—koldioxid-metan-och-lustgas/

    Metanutsläpp från människans verksamheter har enligt IPCC bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen
    https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2023/03/Doc5_Adopted_AR6_SYR_Longer_Report.pdf

    FN:s miljöprogram UNEP menar att vi kan minska klimatets uppvärmning med hela 0,3 grader till 2045 om vi halverar de globala metanutsläppen till 2030
    https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/global-assessment-urgent-steps-must-be-taken-reduce-methane