Svenskt nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgaser än bönor
Debattartikeln är publicerad i Ulricehamns Tidning.
Tack ”Sann vän av hälsa och klimatet” för din replik på debattartikeln “Vi behöver en kommunal klimatkampanj om växtbaserad mat”. Du har rätt i att det är viktigt att inte svartmåla kor. Men det är också viktigt att känna till korrekta fakta.
Du skriver att ”svartmåla kon som den största miljöboven blir bara patetiskt”, men enligt RISE klimatdatabas för livsmedel genererar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor. Det är ett viktigt perspektiv att beakta, och om vi övergår till att konsumera växtbaserad mat kan vi potentiellt minska våra klimatutsläpp avsevärt.
Klimatpåverkan per person från matkonsumtionen är för närvarande cirka 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år i Sverige. Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” skulle en övergång till en helt växtbaserad kost kunna minska dessa utsläpp dramatiskt, med potential att nå så lågt som 0,3 ton år 2050.
År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas ut i Sverige, mätt i koldioxidekvivalenter. Av dessa utsläpp härstammade 2,93 miljoner ton från idisslare, främst nötkreatur men även får och getter. Ytterligare 0,26 miljoner ton kom från hantering av gödsel.
Utsläppet av 1 kilo metan har en klimatpåverkan som motsvarar 34 kilo koldioxid över en tidsram av 100 år, vilket är det mest använda perspektivet. Enligt IPCC har metanutsläpp från mänskliga aktiviteter bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen. FN:s miljöprogram, UNEP, hävdar att en minskning av de globala metanutsläppen med hälften innan 2030 skulle kunna minska den globala uppvärmningen med 0,3 grader fram till 2045.
Svenskarnas klimatpåverkan beror i huvudsak på matkonsumtion, flygresor och bilanvändning. Med en övergång till elfordon och mer effektiv samhällsplanering kan utsläppen från biltrafiken minskas radikalt. För matkonsumtion och flygresor är möjligheterna till utsläppsminskningar genom tekniska förändringar begränsade. Därför krävs betydande förändringar i beteendemönster för att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar.
En lokal kommunal klimatkampanj som fokuserar på fördelarna med en växtbaserad kost är därför ett oerhört betydelsefullt steg i rätt riktning.
Jonas Norberg
KÄLLOR
Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster
https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6600/hallbara-konsumtionsmonster/
Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor
https://www.ri.se/sites/default/files/2022-12/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.1%202022.pdf
År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas (räknat i CO2-ekvivalenter) ut i Sverige, varav 2,93 miljoner ton kom från idisslares matsmältning och 0,26 miljoner ton från gödselhantering
https://www.government.se/contentassets/303c37911a6c4a9a895c3b4049b8ee9b/swedens-methane-action-plan—mapping-of-swedens-methane-emissions-projections-policies-and-measures.pdf
”Räknar man påverkan över 100 år vilket är det vanligaste, så motsvarar utsläpp av 1 kg metan en klimatpåverkan lika stor som 34 kg koldioxid”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna—koldioxid-metan-och-lustgas/
Metanutsläpp från människans verksamheter har enligt IPCC bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2023/03/Doc5_Adopted_AR6_SYR_Longer_Report.pdf
FN:s miljöprogram UNEP menar att vi kan minska klimatets uppvärmning med hela 0,3 grader till 2045 om vi halverar de globala metanutsläppen till 2030
https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/global-assessment-urgent-steps-must-be-taken-reduce-methane
