Grisar i Sverige utsätts för extrem grymhet och lidande. Enligt svensk lagstiftning får tio grisar hållas på en yta av nio kvadratmeter tills de väger över hundra kilo. Det innebär att varje gris tvingas leva på mindre än en kvadratmeter. Den trånga miljön orsakar stress och smärta.

Här kan du se hur de lever: djurfabriken.se/grisfabriken

Ett liv på betong

Grisarna lever hela sina liv instängda i grisfabriker. Där tillbringar de sina dagar i en karg miljö på hårda betonggolv täckta av avföring och urin. Ju större grisarna blir, desto trängre blir det.

Miljön är extremt enformig och torftig, vilket leder till understimulering, stress och frustration. Det är inte ovanligt att grisar angriper varandra genom att bita i svansar och öron – ett resultat av psykisk ohälsa.

Sex månader att leva

Grisarna lever bara till de är sex månader gamla, trots att de kan bli 15–20 år. För många blir resan till slakteriet den första och enda gången de känner frisk utomhusluft.

På slakteriet transporteras de ner i en gaskammare fylld med koldioxid. De placeras i trånga burar, cirka tre grisar i varje. Lidandet och dödsångesten är svåra att föreställa sig – du kan se mer i videon nedan.

När de förlorat medvetandet hängs de fortfarande levande upp i bakbenen och får halsartären avskuren för att blodet ska rinna ut. Om avblodningen inte sker tillräckligt snabbt kan grisen återfå medvetandet, vilket gör det redan plågsamma ögonblicket ännu värre.

Vildsvinens ättlingar

Grisar inom djurindustrin härstammar från vildsvin, en inhemsk art med lång historia i Sverige. Vildsvin kom till Sverige efter den senaste istiden men utrotades i slutet av 1700-talet. I slutet av 1990-talet rymde ett antal vildsvin från hägn, och det är från dessa individer som dagens svenska vildsvin härstammar. Idag finns cirka 300 000 vildsvin i Sverige.

Intelligenta och sociala djur

Vildsvin är stora, kraftfulla och intelligenta djur som utgör en viktig del av det svenska ekosystemet. De kommunicerar med varandra genom kroppsspråk, läten och luktmarkeringar. Med kroppsspråket visar de sin status i gruppen, etablerar kontakt och varnar för faror. Läten används för att kalla på hjälp, signalera fara eller visa närhet. Genom luktmarkeringar identifierar de varandra och markerar revir.

Denna kommunikation är en vital del av vildsvinens sociala struktur. Suggor tar hand om sina kultingar i upp till ett år och hjälper varandra att skydda ungarna från rovdjur. Även de vuxna galtarna visar lojalitet mot sina grupper och bidrar till skyddet. Denna samarbetsvilja är central för vildsvinens överlevnad.

Du kan göra skillnad

Grisar är känsliga och intelligenta varelser som förtjänar att behandlas med respekt. De bör få leva fritt i naturen där de kan uttrycka sina naturliga beteenden – inte instängda i fabriker på väg mot ett våldsamt slut. Genom att välja bort griskött sänder du en tydlig signal om att du inte accepterar detta lidande.