Mål 1 ”Ingen fattigdom” och mål 2 ”Ingen hunger”

Produktionen av animalier är en enormt resurskrävande och ineffektiv process som motverkar mänsklighetens möjlighet att utrota fattigdom och hunger. Enligt Naturskyddsföreningen utgör hela 70 procent av världens åkerareal betesmark eller odling av djurfoder. Denna enorma användning av land och resurser pressar upp livsmedelspriserna. Det i sin tur skapar en situation där de mest sårbara och ekonomiskt utsatta människorna har svårt att försörja sig och sina familjer med näringsrik mat.

Vid en omställning frigör vi betydande mängder jordbruksmark och resurser som tidigare användes till djurhållning. Dessa markområden kan istället användas för att odla näringsrika grödor som direkt kan föda människor. Genom att öka tillgängligheten och mångfalden av vegetabiliska livsmedel, inklusive grönsaker, frukt, spannmål och baljväxter – bidrar vi till att sänka livsmedelspriserna. Det gör det möjligt för de mest ekonomiskt utsatta befolkningsgrupperna att få tillgång till bättre och mer prisvärda matvaror. Därmed bryta den onda cirkeln av undernäring och fattigdom.

När vi främjar en växtbaserad kost, kan vi även minska förekomsten av kostrelaterade sjukdomar. Genom att vi förbättrar människors hälsa, minskar behovet av medicinsk vård och de ekonomiska bördor som många fattiga familjer drabbas av. Färre sjukdomar leder till att fler barn kan gå i skolan och få en utbildning, vilket är avgörande för att bryta den negativa fattigdomsspiralen. Utbildade individer har bättre möjligheter att hitta arbete och förbättra sin ekonomiska situation, och detta i sin tur gynnar fattiga länders väg ut ur fattigdom.

En studie från University of Minnesota visar att 36 procent av de kalorier som produceras av världens grödor används för djurfoder, men endast 12 procent av dessa kalorier bidrar till människors kost. Att odla grödor för direkt mänsklig konsumtion ökar tillgängliga kalorier med upp till 70 procent och skulle räcka för att föda 4 miljarder ytterligare människor. Ett kilo kött kräver 13 kilo spannmål att producera, vilket skulle kunna användas för att föda hungriga människor.

Ett omfattande och globalt skifte till en hälsosam och huvudsakligen växtbaserad kost, en halvering av matsvinn och radikalt förbättrade jordbruksmetoder  – är nödvändiga för att ett hållbart livsmedelssystem ska kunna föda 10 miljarder människor på ett hälsosamt sätt år 2050. Detta visar en studie, publicerad i tidskriften Nature 2018.

Mål 3 ”Hälsa och välbefinnande”

Att äta växtbaserat hjälper oss att nå det globala målet ”Hälsa och välbefinnande” då den minskar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar, och bidrar till att minska problemet med antibiotikaresistenta bakterier och zoonoser.

Mål 4 ”God utbildning för alla”

Växtbaserad mat bidrar till att uppnå Agenda 2030:s mål om ”God utbildning för alla”. Det kan göra att fattiga har råd att utbilda sig och att fler människor är friska nog att utbilda sig.

För det första kan en minskning av djurhållningen frigöra mark och vatten som kan användas för att odla mat till människor. Detta skulle kunna leda till lägre matpriser, vilket skulle ge familjer mer pengar att lägga på utbildning.

För det andra kan en minskning av djurhållningen minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier och zoonoser. Detta skulle kunna bidra till att fler barn håller sig friska och kan gå i skolan. Växtbaserad mat är generellt sett hälsosammare än animalisk mat och kan bidra till att barn får en hälsosammare kost, vilket skulle gynna deras skolgång.

Mål 5 ”Jämställdhet”

Växtbaserad mat främjar Agenda 2030:s mål “Jämställdhet” vad gäller fattigdom och hälsa.

Växtbaserad matproduktion är mer effektiv än animalisk matproduktion. Det krävs mindre mark, vatten och resurser för att producera växtbaserad mat. Detta kan bidra till att minska matbrist och höga matpriser, vilket drabbar kvinnor och barn i fattiga och utsatta områden hårdast.

Växtbaserad mat är generellt sett hälsosammare än animalisk mat. Den innehåller mer fibrer, vitaminer och mineraler och mindre fett och kolesterol. Detta kan bidra till att förbättra hälsan för alla människor, oavsett kön, socioekonomisk status eller geografisk plats. En växtbaserad kost minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andra kroniska sjukdomar. Detta skulle kunna bidra till att förbättra hälsan och livskvaliteten för alla människor.

Mål 6 ”Rent vatten och sanitet”

• Vattenbesparing: Köttproduktion kräver mycket vatten. Det tar ungefär 15 000 liter vatten att producera 1 kilo nötkött. Om vi äter mer växtbaserat behöver vi mindre vatten för att producera mat, vilket skyddar våra vattenresurser och minskar risken för torka.
• Vattenföroreningsminskning: Djurhållning är en stor källa till vattenföroreningar. Den bidrar till övergödning, eutrofiering och andra problem. Om vi äter mer växtbaserat släpper vi ut mindre föroreningar i våra vattendrag, vilket förbättrar vattenkvaliteten och hälsan.
• Vattenrening: Djurhållningen kräver enorma landytor och tränger undan vild natur. Mer vild natur och vilda växter hjälper till att rena vatten. De binder upp näringsämnen och andra föroreningar och bidrar till att skapa ett friskare vattenekosystem. Om vi äter mer växtbaserat kan vi bidra till att förbättra vattenkvaliteten i våra vattendrag.

Mål 7 ”Hållbar energi för alla”

En övergång till växtbaserad mat kan bidra till att nå det globala målet ”Hållbar energi för alla”. Detta beror på att växtbaserad matproduktion kräver betydligt mindre energi än animalisk matproduktion.

Växter kan omvandla solenergi direkt till mat, medan djur behöver äta växter för att växa. Detta innebär att det krävs mer energi för att producera animalisk mat. Fossila bränslen används för att producera foder till djur, för att transportera mat och för att bearbeta den.

Om vi äter mer växtbaserat kan vi minska vårt beroende av fossila bränslen. Detta är viktigt för att minska klimatförändringarna. Det krävs ungefär 11 gånger mer fossilt bränsle att producera en kalori animaliskt protein än en kalori växtbaserat protein.

Mål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”

En övergång till växtbaserad mat kan bidra till att uppnå det globala målet ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” på två sätt.

Minskar arbetsskador
Växtbaserad matproduktion är generellt sett säkrare än animalisk matproduktion. Detta beror på att växter inte behöver hanteras på samma våldsamma sätt som djur. Djur inom djurindustrin utsätts för ett extremt lidande, vilket kan leda till arbetsskador för de anställda. En övergång till växtbaserat mat skulle kunna bidra till att minska antalet arbetsskador och sjukdomar inom livsmedelsproduktionen.

Förbättrar arbetsvillkoren
Djurindustrin är en av världens största orsaker till arbetsrättsliga kränkningar. Arbetare i djurfabriker utsätts ofta för långa arbetsdagar, låga löner och dåliga arbetsförhållanden. Slakteriarbetare har en betydligt högre prevalens av allvarliga psykiska besvär jämfört med andra yrkesgrupper, särskilt depressioner och ångest, enligt den internationella studien “The Psychological Impact of Slaughterhouse Employment” från 2021.

Produktionen av växtbaserad mat sker i arbetsmiljöer som vanligtvis är säkrare, mindre stressiga och främjar det övergripande välbefinnandet. En övergång till växtbaserat mat skulle därför kunna bidra till att förbättra arbetsvillkoren för människor som arbetar inom livsmedelsproduktionen.

Mål 9 ”Hållbar industri, innovation och infrastruktur”

Växtbaserad matindustri är betydligt mer hållbar och effektiv än animalisk matindustri. Detta beror på att växter direkt omvandlar solenergi till mat, medan djur behöver äta växter för att växa. Det krävs ungefär 11 gånger mer fossilt bränsle att producera en kalori animaliskt protein än en kalori växtbaserat protein.

Våra livsmedelssystem är en av de största drivkrafterna bakom klimatförändringar, miljöförstöring och ohälsa. Den globala livsmedelsproduktionen står för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp, och djurhållningen är den största enskilda källan. Dessutom bidrar jordbruket till förlust av biologisk mångfald, vattenföroreningar och markerosion.

En snabb övergång till ett växtbaserat jordbruk är därför nödvändig för att skapa ett hållbart livsmedelssystem. Växtbaserad matproduktion är generellt sett mer hållbar än djurhållning. Den kräver mindre mark, vatten och energi, och den producerar färre växthusgaser.

Mål 10 ”Ojämlikhet minskas”

Ett konsumtionsskifte till växtbaserad mat kan bidra till att bekämpa ojämlikheten genom att:

• Minska livsmedelspriserna. Växtbaserad mat är i allmänhet billigare än animalisk mat. Detta beror på att växter är en mer resurseffektiv källa till mat.
• Göra nyttig och miljövänlig mat tillgänglig för alla. Växtbaserad mat är ofta rikare på näringsämnen och har en mindre miljöpåverkan än animalisk mat. Detta gör den till ett mer hållbart och hälsosamt alternativ för alla människor, oavsett socioekonomisk status.

Dessa fördelar kan bidra till att minska ojämlikheten på följande sätt:

• De kan göra det lättare för låginkomsttagare att få tillgång till näringsrik mat.
• De kan bidra till att förbättra hälsan för människor i alla samhällsgrupper.

Mål 11 ”Hållbara städer och samhällen”

Ett konsumtionsskifte till växtbaserad mat kan bidra till att skapa mer hållbara städer och samhällen på följande sätt:

• Minska miljöförstöring. Produktion av animalier är en stor källa till luftföroreningar, avskogning och förorening av vattendrag. Växtbaserad matproduktion har en mindre miljöpåverkan.
• Förbättra hälsa och välbefinnande. En växtbaserad kost är ofta rikare på näringsämnen och har en lägre risk för kroniska sjukdomar än en animalisk kost.
• Öka social rättvisa. Växtbaserad matproduktion är ofta mer rättvis än animalisk matproduktion, eftersom den skapar fler jobb och ger mer jämlik inkomstfördelning.

Genom att minska konsumtionen av animalisk mat och öka konsumtionen av växtbaserad mat kan vi bidra till att skapa en mer hållbar och rättvis framtid för alla.

Mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”

Ett konsumtionsskifte till växtbaserad mat kan bidra till att uppnå agenda 2030:s globala mål för hållbar konsumtion och produktion på följande sätt:

• Minskad miljöförstöring. Produktion av animalier är en stor källa till miljöförstöring, inklusive klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar av luft, vatten och mark. Växtbaserad matproduktion har en mindre miljöpåverkan.
• Förbättrad hälsa och välbefinnande. En växtbaserad kost är ofta rikare på näringsämnen och har en lägre risk för att orsaka kroniska sjukdomar än en animalisk kost.

Växtbaserad matproduktion är mer effektiv än animalisk matproduktion. Växter kan omvandla solenergi direkt till mat, medan djur behöver äta växter för att växa. Detta gör att växtbaserad matproduktion kräver mindre mark, vatten och energi.

Mål 13 ”Klimatåtgärder”

Köttproduktion är en stor källa till växthusgaser, som bidrar till klimatförändringarna.

Metan, lustgas och koldioxid är de tre huvudsakliga växthusgaserna som genereras från animalieproduktion.

• Metan är en kraftfull växthusgas som är 25 gånger mer potent än koldioxid. Den produceras av idisslare, som nötkreatur, getter och får, när de tuggar och bryter ner foder.
• Lustgas är en annan kraftfull växthusgas som är 298 gånger mer potent än koldioxid. Den produceras av växter och mikroorganismer i jord som påverkas av gödsel och avloppsvatten.
• Koldioxid produceras vid förbränning av biomassa, till exempel ved och kol, som används för att värma upp djurstall och producera foder.

Genom att minska konsumtionen av animalisk mat och öka konsumtionen av växtbaserad mat kan vi bidra till att bekämpa klimatförändringarna och skapa en mer hållbar framtid.

Mål 14 ”Havs- och marina resurser”

Fiske
Fiske är ett ett enormt problem som hotar havs- och marina ekosystem. Enligt rapporten ”The biomass distribution on Earth” har 85 procent av fiskbestånden och 90 procent av stora fiskar, såsom tonfisk och hajar, utplånats.

Övergödning
Övergödning är ett problem som uppstår när för mycket näring, främst kväve och fosfor, läcker ut till vattendrag och hav. Detta leder till en okontrollerad tillväxt av alger och andra växter som förbrukar enorma mängder syre. Syrebristen dödar livet på havets botten och i djupvattnet. Allt liv som behöver syre för att överleva tvingas flytta eller dö. Jordbruket står idag för den största delen av övergödningen av Östersjön.

Hela Östersjön har allvarliga problem med övergödning. Ett område i Östersjön som är cirka 1,5 gånger så stort som hela Danmark är helt eller delvis drabbat av syrebrist. Huvudorsaken är djurindustrin då 23 miljoner grisar, 16 miljoner kor och 244 miljoner kycklingar i avrinningsområdet årligen avger 2 miljoner ton kväve och 0,4 miljoner ton fosfor i form av djurgödsel. Detta kan jämföras med 85 miljoner människor som lever i samma område och vars avföring och urin innehåller 0,5 miljoner ton kväve och 0,1 miljoner ton fosfor per år. 

Försurning
Försurning innebär att havets pH-värde sjunker, vilket skadar koraller, musslor, fiskar och andra djur och växter. Animaliskt jordbruk har en hög klimatpåverkan, eftersom lantbruksdjuren släpper ut metan, dikväveoxid och koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen, som i sin tur orsakar försurning av haven. Luftföroreningar från utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider, samt användning av gödsel i jordbruket är faktorer som ökar försurningen.

Mål 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald”

Biologisk mångfald är viktig för att ekosystem ska fungera. Djur spelar en avgörande roll i ekosystem genom att bland annat sprida frön, pollinera växter och stabilisera populationer av andra djur. När vi förlorar biologisk mångfald leder det till att vårt ekosystem blir mer sårbart för till exempel klimatförändringar.

Studien ”The global biomass of wild mammals” publicerad i februari 2023 visar att vilda däggdjur bara utgör 6 procent av alla däggdjur. Resterande 94 procent utgörs av våra domesticerade djur och människor.

Det finns flera orsaker till att vilda däggdjur minskar i antal. En av de största orsakerna är förlust av deras livsmiljöer. När skogar huggs ner för att ge plats åt foderodlingar och betesmarker förlorar de vilda djuren sina hem.

Ett annat problem är jakt. Många vilda däggdjur jagas för kött, päls eller andra djurprodukter.

Även djurindustrins föroreningar och växthusgasutsläpp bidrar till att minska populationen av vilda däggdjur.

Genom en övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem bidrar vi till att återställa den biologiska mångfalden. Växtbaserad matproduktion kräver betydligt mindre mark och vatten än animalieproduktion.

Mål 16 ”Fredliga och inkluderande samhällen”

Växtbaserad mat kan bidra till att främja fredliga och inkluderande samhällen genom att minska konflikter om resurser, såsom mark och vatten.

Animalieproduktion kräver stora mängder mark och vatten, vilket kan leda till konflikter om dessa resurser. Till exempel är jordbruk en av de största orsakerna till avskogning, vilket kan leda till konflikter mellan jordbrukare och skogsbefolkning.

Vattenbrist är ett annat problem som kan leda till konflikter, särskilt i torra områden. Animalieproduktion kräver mycket vatten, vilket kan göra det svårare för människor att få tillgång till rent vatten.

Genom att minska vår konsumtion av animalisk mat kan vi bidra till att minska konflikter om resurser. Detta kan leda till en mer fredlig och inkluderande värld. Lev Tolstojs citat ”så länge det finns slakthus så kommer det finnas slagfält” är ett kraftfullt påminnelse om sambandet mellan våld och konsumtion av animalisk mat.

När vi äter kött bidrar vi till direkt våld mot djur och till indirekt våld mot människor. Genom att minska vår konsumtion av animalisk mat kan vi bidra till att skapa en mer fredlig och inkluderande värld för alla.

Mål 17 ”Genomförande och globalt partnerskap”

Ett konsumtionsskifte till växtbaserad mat kan bidra till att uppnå alla Agenda 2030:s globala mål.

Detta beror på att växtbaserad matproduktion är mer hållbar än animalieproduktion. Växtbaserad matproduktion kräver mindre mark, vatten och energi än animalieproduktion. Den orsakar också mindre växthusgaser.

En övergång till växtbaserat livsmedelssystem kräver ett intensivt globalt engagemang från regeringar, den privata sektorn, det samlade civilsamhället, FN-systemet och andra aktörer. Dessa aktörer måste arbeta tillsammans för att främja växtbaserad matproduktion, fasa ut konsumtionen av animalisk mat och stödja köttbönder som behöver få stöd i processen att gå över till en växtbaserad livsmedelsproduktion.

För att nå detta mål är det viktigt att införa ett antal åtgärder, bland annat:

• En rejäl köttskatt kan bidra till att fasa ut konsumtionen av animalisk mat och finansiera åtgärder för att stödja en övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem.
• Sänkta skatter på baljväxter och andra miljövänliga och nyttiga vegetabilier gör dem mer tillgängliga och prisvärda för konsumenter.
• Investeringar i forskning och utveckling bidrar till att utveckla nya och mer hållbara metoder för växtbaserad matproduktion.
• Information och utbildning om fördelarna med växtbaserad mat bidrar till att förändra konsumentbeteendet
• Regeringar kan införa stödprogram för växtbaserad matproduktion och konsumtion.
• Den privata sektorn kan investera i växtbaserade livsmedelsföretag och produkter.
• Civilsamhället kan sprida information och utbildning om fördelarna med växtbaserad mat.

KÄLLOR

75 procent av antibiotikan till djur
https://www.worldanimalprotection.se/antibiotikaresistens#

”Antimicrobial resistance (AMR) is one of the top global public health and development threats. It is estimated that bacterial AMR was directly responsible for 1.27 million global deaths in 2019 and contributed to 4.95 million deaths”
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/antimicrobial-resistance

“Nearly 258 million people in 58 countries/territories were in Crisis or worse acute food insecurity (IPC/CH Phase 3 or above, or equivalent) in 2022 – up from 193 million”
https://www.fsinplatform.org/sites/default/files/resources/files/GRFC2023-brief-EN.pdf

“Medvetenheten kring Agenda 2030 och dess mål hög är i Sveriges kommuner”
https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/styrningledning/styrledningssystemarbetssatt/styraforresultat/styramedagenda2030.55221.html

“Cirka tre fjärdedelar av all jordbruksmark på jorden används för boskapsuppfödning och produktion av deras foder, vilket orsakar enorma monokulturer och förlust av biologisk mångfald.”
https://www.greenpeace.org/sweden/bakgrund/3155/5-tips-for-att-radda-amazonas-regnskog/

”70 procent av världens åkerareal används till bete och för att odla foder till djur”
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/experter-svarar-pa-fragor-om-matproduktion/

“Of particular interest are the uses of crops as animal feed and as biofuel feedstocks. Currently, 36% of the calories produced by the world’s crops are being used for animal feed, and only 12% of those feed calories ultimately contribute to the human diet (as meat and other animal products).”
“We find that, given the current mix of crop uses, growing food exclusively for direct human consumption could, in principle, increase available food calories by as much as 70%, which could feed an additional 4 billion people (more than the projected 2–3 billion people arriving through population growth).”
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/8/3/034015

“Make wholegrains, vegetables, fruit and pulses (legumes) such as beans and lentils a major part of your usual daily diet”
“Eat no more than moderate amounts of red meat and little, if any, processed meat.”
https://www.wcrf.org/diet-activity-and-cancer/cancer-prevention-recommendations/

The American Heart Association Diet and Lifestyle Recommendations
https://www.heart.org/en/healthy-living/healthy-eating/eat-smart/nutrition-basics/aha-diet-and-lifestyle-recommendations

“Mer än hälften av antibiotikan globalt används i djurproduktionen”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/mat-och-halsa/antibiotikaanvandning-och-resistens

“Om alla människor blev vegetarianer eller veganer skulle risken för pandemier vara oändligt mycket mindre”
https://anlib.se/nyheter/inrikes/professor-vart-kottatande-orsakar-pandemier/

“Even before the COVID-19 pandemic, it was estimated that zoonoses caused up to one billion cases of illness globally every year (Karesh et al., 2012) and that 75% of new human pathogens detected over the past three decades had originated in nonhuman animals (Jones et al., 2008)”
https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2021/695456/IPOL_STU(2021)695456_EN.pdf

Generellt går det åt betydligt mer vatten för att producera kött än för att odla växter. Det går åt upp till fem gånger mer vatten för att producera kött jämfört med bönor och linser och
tre gånger mer vatten för att producera komjölk jämfört med havre- och sojabaserade drycker.
https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mat/hallbar-mat—en-komplicerad-fraga

“The average of all fossil fuel:animal protein ratios is 25:1, or 11 times as high as for plant protein”
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5105037/?fbclid=IwAR0M_LCl6DycKSbsetJAkpjJ-ZLidqma6uuXWpEuQj89FKJD4-ZuokOCyY4

The Psychological Impact of Slaughterhouse Employment
https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/15248380211030243

“The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity”
https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e.pdf

“Greenhouse gas emissions from the livestock sector are estimated to account for 14.5 per cent of the global total, more than direct emissions from the transport sector”
https://www.chathamhouse.org/publication/livestock-climate-change-forgotten-sector-global-public-opinion-meat-and-dairy

“I Östersjön har torsken kollapsat och sillen och strömmingen ser ut att gå samma öde till mötes”
https://www.greenpeace.org/sweden/hav/fiske/

“Resterande 96 procent utgörs av oss människor (36 procent) och vår tamboskap (60 procent).”
https://www.wwf.se/pressmeddelande/living-planet-report-2018-mangden-vilda-ryggradsdjur-har-minskat-med-60-procent-pa-40-ar-3102199

Thousands of Indigenous People call for an end to Amazon destruction and violence
https://www.greenpeace.org/international/story/53150/free-land-camp-2022-brazil-indigenous-people-rights/