Klimat

Klimatpåverkan från maten

Sverige utmärker sig idag genom att ha bland de högsta växthusgasutsläppen per capita i världen från livsmedelsproduktion. Detta framgår tydligt av rapporten Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi äter planeten?. Rapporten belyser att Sverige överträffar till och med de flesta andra höginkomstländer när det gäller utsläpp, vilket främst beror på vår omfattande konsumtion av animaliska produkter.

Dock finns det hopp om förändring. Rapporten pekar på en häpnadsväckande potential: genom att övergå till en växtbaserad kost skulle vi kunna åstadkomma en dramatisk minskning av dessa växthusgasutsläpp med hela 73 procent. Denna omställning skulle inte bara gynna miljön utan också placera Sverige i framkanten av hållbar livsmedelskonsumtion.

Nödvändigt med skifte till växtbaserad mat om vi ska nå Parisavtalet

Idag står maten för cirka 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om vi istället äter helt växtbaserat skulle vi kunna minska utsläppen till så lite som 0,3 ton år 2050, enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”, se diagram nedan.

Enligt samma rapport har svenskarna en total klimatpåverkan från konsumtionen på ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om vi fördelar det globala utsläppsutrymmet för år 2050 jämnt på en förväntad befolkning på 9,6 miljarder människor skulle det innebära ett individuellt klimatmål på mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per år. Detta mål kräver en minskning per svensk på cirka 80 procent jämfört med dagens utsläppsnivåer.

Svenskarnas klimatpåverkan kommer främst från tre källor

Svenskarnas klimatpåverkan har främst sitt ursprung i matkonsumtion, flygresor och bilanvändning. Biltrafiken kan potentiellt reduceras till nära noll fram till 2050 genom införandet av elfordon och en mer effektiv samhällsplanering för transport. För matkonsumtion och flygande är möjligheterna att begränsa utsläppen genom tekniska förändringar begränsade. Därför är stora beteendeförändringar nödvändiga för att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar.

Djurhållningens utsläpp kommer från tre huvudkällor

Metan från idisslande djurs matsmältning
Koldioxid från skövlade skogar (exempelvis i Amazonas) som blivit jordbruksmark
Lustgas från gödselhantering

Nötkött orsakar mycket mer växthusgasutsläpp än bönor

Enligt Världsnaturfonden orsakar nötkött ungefär 35 gånger mer växthusgaser än bönor
Enligt Mat-klimat-listan från SLU orsakar nötkött ungefär 40 gånger mer växthusgaser än bönor
Enligt RISE klimatdatabas för livsmedel orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor

Metan

I Sverige står djurindustrin för merparten av metanutsläppen. År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas ut i Sverige, mätt i koldioxidekvivalenter. Av dessa utsläpp härstammade 2,93 miljoner ton från idisslare, huvudsakligen nötkreatur men även får och getter. Ytterligare 0,26 miljoner ton kom från hantering av gödsel.

Utsläpp av 1 kilo metan har en klimatpåverkan som motsvarar 28-36 kilo koldioxid, beräknat över en tidsram av 100 år, vilket är det mest använda perspektivet. Enligt IEA (International Energy Agency) har metanutsläpp bidragit med 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen.

Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, skulle vi kunna minska den globala uppvärmningen med hela 0,3 grader fram till 2045 om vi lyckas halvera de globala metanutsläppen innan 2030.

KÄLLOR

Rapporten Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi äter planeten?

Sverige har bland världens största växthusgasutsläpp från mat på grund av vår höga konsumtion av animalier. (s. 54)
De växthusgasutsläppen kan minska med 73 procent om vi går över till växtbaserad kost. (s. 67)

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/publikationer/rapporter/mat-miljo-listan

Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster
https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6600/hallbara-konsumtionsmonster/

Enligt Världsnaturfonden orsakar nötkött ungefär 35 gånger mer växthusgaser än bönor
https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/one-planet-plate

Mat-klimat-listan: Nötkött orsakar ungefär 40 gånger mer växthusgaser än bönor. Se sidan 9.
https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf

Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor
https://www.ri.se/sites/default/files/2024-01/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.2%202023.pdf

År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas (räknat i CO2-ekvivalenter) ut i Sverige, varav 2,93 miljoner ton kom från idisslares matsmältning och 0,26 miljoner ton från gödselhantering.
https://www.government.se/contentassets/303c37911a6c4a9a895c3b4049b8ee9b/swedens-methane-action-plan—mapping-of-swedens-methane-emissions-projections-policies-and-measures.pdf

”Räknar man påverkan över 100 år vilket är det vanligaste, så motsvarar utsläpp av 1 kg metan en klimatpåverkan lika stor som 34 kg koldioxid”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna—koldioxid-metan-och-lustgas/

Methane is responsible for around 30% of the rise in global temperatures since the industrial revolution
https://www.iea.org/reports/global-methane-tracker-2022/methane-and-climate-change

FN:s miljöprogram UNEP menar att vi kan minska klimatets uppvärmning med hela 0,3 grader till 2045 om vi halverar de globala metanutsläppen till 2030
https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/global-assessment-urgent-steps-must-be-taken-reduce-methane

Utsläppen av metan från nötkött- och mjölkproduktionen har legat på en relativt konstant nivå sedan 1990-talet
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-jordbruk/

Greenpeace: Nötkötts- och mjölkindustrin står för en tredjedel av metanutsläppen
https://www.altinget.se/miljo/artikel/replik-notkotts-och-mjolkindustrin-staar-for-en-tredjedel-av-metanutslappen

“The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity”
https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e.pdf