Hållbart Matsystem

Hållbart

Matsystem

Klimat

Klimatpåverkan från maten

Idag står maten för cirka 1,8 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om vi istället äter helt växtbaserat skulle vi kunna minska utsläppen till så lite som 0,3 ton år 2050, enligt Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster”, se diagram nedan.

I Sverige står djurindustrin för merparten av metanutsläppen.

Enligt samma rapport har svenskarna en total klimatpåverkan från konsumtionen på ungefär 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om vi fördelar det globala utsläppsutrymmet för år 2050 jämnt på en förväntad befolkning på 9,6 miljarder människor skulle det innebära ett individuellt klimatmål på mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per år. Detta mål kräver en minskning per svensk på cirka 80 procent jämfört med dagens utsläppsnivåer.

Svenskarnas klimatpåverkan kommer främst från tre källor

Svenskarnas klimatpåverkan har främst sitt ursprung i matkonsumtion, flygresor och bilanvändning. Biltrafiken kan potentiellt reduceras till nära noll fram till 2050 genom införandet av elfordon och en mer effektiv samhällsplanering för transport. För matkonsumtion och flygande är möjligheterna att begränsa utsläppen genom tekniska förändringar begränsade. Därför är stora beteendeförändringar nödvändiga för att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar.

Djurhållningens utsläpp kommer från tre huvudkällor

  1. Metan från idisslande djurs matsmältning
  2. Koldioxid från skövlade skogar (exempelvis i Amazonas) som blivit jordbruksmark
  3. Lustgas från gödselhantering

Nötkött orsakar mycket mer växthusgasutsläpp än bönor

  • Enligt Världsnaturfonden orsakar nötkött ungefär 35 gånger mer växthusgaser än bönor
  • Enligt Mat-klimat-listan från SLU orsakar nötkött ungefär 40 gånger mer växthusgaser än bönor
  • Enligt RISE klimatdatabas för livsmedel orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor

Metan

I Sverige står djurindustrin för merparten av metanutsläppen. År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas ut i Sverige, mätt i koldioxidekvivalenter. Av dessa utsläpp härstammade 2,93 miljoner ton från idisslare, huvudsakligen nötkreatur men även får och getter. Ytterligare 0,26 miljoner ton kom från hantering av gödsel.

Utsläpp av 1 kilo metan har en klimatpåverkan som motsvarar 34 kilo koldioxid, beräknat över en tidsram av 100 år, vilket är det mest använda perspektivet. Enligt IPCC har metanutsläpp från mänskliga aktiviteter bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen.

Enligt FN:s miljöprogram, UNEP, skulle vi kunna minska den globala uppvärmningen med hela 0,3 grader fram till 2045 om vi lyckas halvera de globala metanutsläppen innan 2030.



KÄLLOR

Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster
https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6600/hallbara-konsumtionsmonster/

Enligt Världsnaturfonden orsakar nötkött ungefär 35 gånger mer växthusgaser än bönor
https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/one-planet-plate

Mat-klimat-listan: Nötkött orsakar ungefär 40 gånger mer växthusgaser än bönor. Se sidan 9.
https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf

Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor
https://www.ri.se/sites/default/files/2024-01/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.2%202023.pdf

År 2020 släpptes 4,55 miljoner ton metangas (räknat i CO2-ekvivalenter) ut i Sverige, varav 2,93 miljoner ton kom från idisslares matsmältning och 0,26 miljoner ton från gödselhantering.
https://www.government.se/contentassets/303c37911a6c4a9a895c3b4049b8ee9b/swedens-methane-action-plan—mapping-of-swedens-methane-emissions-projections-policies-and-measures.pdf

Metanutsläpp från människans verksamheter har enligt IPCC bidragit med upp till en tredjedel av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2023/03/Doc5_Adopted_AR6_SYR_Longer_Report.pdf

”Räknar man påverkan över 100 år vilket är det vanligaste, så motsvarar utsläpp av 1 kg metan en klimatpåverkan lika stor som 34 kg koldioxid”
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-forskningen/klimat/vaxthusgaserna—koldioxid-metan-och-lustgas/

FN:s miljöprogram UNEP menar att vi kan minska klimatets uppvärmning med hela 0,3 grader till 2045 om vi halverar de globala metanutsläppen till 2030
https://www.unep.org/news-and-stories/press-release/global-assessment-urgent-steps-must-be-taken-reduce-methane

Utsläppen av metan från nötkött- och mjölkproduktionen har legat på en relativt konstant nivå sedan 1990-talet
https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-fran-jordbruk/

Greenpeace: Nötkötts- och mjölkindustrin står för en tredjedel av metanutsläppen
https://www.altinget.se/miljo/artikel/replik-notkotts-och-mjolkindustrin-staar-for-en-tredjedel-av-metanutslappen

“The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity”
https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e.pdf

Läs våra relaterade artiklar här

Rulla till toppen