FAQ
I denna FAQ bemöter vi de vanligaste argumenten för konsumtion av animaliska produkter. Listan uppdateras kontinuerligt för att återspegla aktuella diskussioner och ny information.
Klimat och miljö
Ett öppet landskap är en plats utan träd. Det uppstår när skogen skövlas för att bli betesmark eller foderodling. Då trängs många vilda djur bort eftersom de förlorar sina habitat. Idag utgörs globalt 94 procent av däggdjurens biomassa av lantbruksdjur och människor. Bara 6 procent är vilda däggdjur. Om djurindustrin tillåts fortsätta breda ut sig kommer det snart knappt finnas några vilda däggdjur kvar.
Människans påverkan
Människor har en lång historia av att påverka landskapet. I Sverige eldade människor upp vilda skogar efter den senaste istiden för att skapa öppna landskap. Där odlade de mat och skapade betesmarker. Idag används huvuddelen av åkermarken i Sverige till att odla spannmål och gräs, för att användas som foder i djurindustrin.
Djurindustrins påverkan
Tre fjärdedelar av all jordbruksmark på jorden används för boskapsuppfödning och foderproduktion. Detta leder till enorma monokulturer och förlust av biologisk mångfald. Samtidigt ökar den globala köttkonsumtionen mycket snabbt.
Det öppna landskap som djurindustrin orsakar är framför allt foderodlingar och i mycket liten utsträckning ren betesmark, så kallat naturbete. Men den marken är motsatsen till naturlig eftersom den förutsätter monokulturer av enormt sönderavlade naturbetesdjur. Det är mycket bättre för naturen med vilda betande djur.
Villkor för vilda betande djur
Tyvärr har många vilda djur utrotats av människan. Sverige behöver fler vilda djur och vild natur. Tänk vad underbart det vore med horder av betande myskoxar, vildrenar, uroxar, vilda hästar och visenter i Sverige och vidsträckta naturskogar. En förutsättning att förverkliga denna fantastiska vision är att avveckla djurindustrin och utveckla den växtbaserade livsmedelsproduktionen.
Här skriver Institutet Vethos (består av veterinärer och etologer) faktabaserat om öppna landskap och biologisk mångfald: https://www.vethos.se/artiklar/oppna-landskap-och-biologisk-mangfald
Enligt FN är djurhållningen en av de två eller tre främsta orsakerna till alla de allvarligaste miljöproblemen globalt, vilket inkluderar klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Med tanke på att 94 procent av alla däggdjur i världen antingen är människor eller domesticerade lantbruksdjur, är det avgörande att sluta med djurhållning för att rädda den biologisk mångfalden.
De vilda djuren dör snabbt ut
De vilda ryggradsdjuren, inklusive fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur, har i genomsnitt minskat med 69 procent sedan 1970, enligt WWF. Detta är ett alarmerande tecken på att markanvändning är det största hotet mot naturen och den biologiska mångfalden på land.
Konsumtionen av animalier är det stora problemet
Greenpeace uppger att tre fjärdedelar av all jordbruksmark används till boskapsuppfödning och foderproduktion. Detta leder till skogsskövling och skapar enorma monokulturer.
Den globala köttkonsumtionen ökar tyvärr snabbt. Detta sätter press på markresurserna och bidrar till ytterligare förlust av biologisk mångfald. Ett växtbaserat livsmedelssystem främjar den biologiska mångfalden eftersom det kräver mindre mark jämfört med ett animaliebaserat system. Detta beror på att växter kan användas direkt som föda, medan djur behöver födas upp på växter.
Vårt globala fotavtryck är alldeles för stort
Vårt globala fotavtryck är för stort. Enligt WWF lever vi som om vi har 1,7 planeter. I Sverige är situationen ännu värre, vi lever som om vi har 4 jordklot. Konsumtionen av kött och mjölk slukar enorma mängder naturresurser och tränger undan de vilda djuren.
Situationen är akut
Studien ”The global biomass of wild mammals” visar att vilda däggdjur endast utgör 6 procent av alla däggdjur. Resterande 94 procent utgörs av våra domesticerade djur och människor.
Matförsörjning
Självförsörjning och matsäkerhet
Den enormt importberoende animalieproduktionen gör Sverige och EU mycket sårbara. Därför är Sverige i stort behov av en handlingsplan för växtbaserad livsmedelsproduktion, som gör oss självförsörjande och trygga vad gäller tillgång till mat.
EU är i hög grad självförsörjande på växtbaserade jordbruksprodukter för humankonsumtion, tack vare vår gemensamma jordbrukspolitik. Men EU:s djurindustri är mycket starkt beroende av att importera kraftfoder som sojabönor, från länder som Argentina, Brasilien och USA. Över 90 procent av sojan som importeras till Europa används till djurfoder. Detta utgör ett allvarligt säkerhetshot om ett nytt storkrig bryter ut.
Växthusgaser och miljöförstöring är också säkerhetshot
Importen av kraftfoder bidrar också starkt till den snabba skogsskövlingen i Amazonas och den orsakar enorma utsläpp av växthusgaser, vilket är ett säkerhetshot i sig själv. Nötkött släpper nämligen ut hela 70 gånger mer växthusgaser än baljväxter, enligt RISE klimatdatabas. Därför är det viktigt att snabbt öka produktionen av växtbaserade proteiner inom EU och avveckla animalieindustrin, både för klimatets skull och för att minska beroendet av import.
Handlingsplan för växtbaserad mat och ett tryggare Sverige
EU har identifierat att en ökning av EU:s produktion av växtbaserade proteiner är ett effektivt sätt att förbättra EU:s livsmedelssäkerhet och sänka matpriserna.
Vi står inför en oviss framtid, där hotet om krig kastar en skugga över vår nation. Sveriges regering och riksdag bör därför ta fram en handlingsplan för växtbaserad mat som gör Sverige och EU mer självförsörjande. Det är en fråga om livsmedelssäkerhet, klimat och miljö och det skulle skapa ett betydligt tryggare Sverige.
Hälsa
Många tror att animaliska produkter innehåller näringsämnen som vi behöver för att må bra. Men det är inte sant.
Den största organisationen för närings- och kostprofessionella i USA, American Dietetic Association, har fastslagit att en växtbaserad diet är näringsmässigt tillräcklig, hälsosam och säker för alla åldrar.
De största och starkaste landdjuren i världen är alla växtätare. Elefanter, noshörningar och flodhästar är alla starka och friska utan animaliska produkter. Människor delar cirka 98,4 procent av vår DNA med gorillor, som huvudsakligen äter frukt, löv och växtskott.
Konsumtion av animaliska produkter har kopplats till våra största sjukdomar och sjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer, stroke, högt blodtryck, demens och benskörhet kan alla behandlas eller till och med vändas genom att byta till en växtbaserad livsstil.
Vitamin B12 behövs för bildningen av blodkroppar och är nödvändigt för nervsystemets funktion. En person som äter animalier får i sig B12, då det foder som används till boskapsdjur vanligtvis är berikat med vitamin B12 och innehåller B12-producerande bakterier. En vegan måste istället äta B12-tabletter eller B12-berikad mat som komplement till den växtbaserade kosten.
Etisk djurrätt
Bland alla argumenten för att äta kött är det här det vanligaste.
”Jag ber om respekt för min åsikt. Det är mitt personliga val. Påtvinga mig inte din åsikt.”
Ett personligt val är något som bara påverkar dig själv. Det är något som du har rätt att göra, även om andra inte håller med dig. Men om ditt val skadar någon annan är det inte längre ett personligt val. Det är ett övergrepp.
Medkänsla med djur
Om vi vill förstå varför det är fel att döda djur behöver vi tänka på hur djuren själva känner. Ett får älskar sitt liv precis lika mycket som vi älskar våra egna liv. Det är mycket mer värt än våra smaklökar.
Vi människor är sociala varelser som har en naturlig förmåga att känna empati med andra. När vi ser ett djur som lider känner vi medkänsla och förstår att djuret upplever smärta och lidande.
Om vi tänker efter ordentligt och verkligen sätter oss in i djurets situation, även om vi inte själva ser lidandet i djurfabriken eller slakteriet, så kan vi också förstå att det är moraliskt fel att döda ett djur för nöjes skull.
Hyckleri
Hunden, kon och grisen är varelser som upplever världen på ungefär samma sätt som vi gör. De kan lära sig och använda kunskap, de är självmedvetna och kan lösa problem, de har minnen, de planerar för framtiden, de känner igen ansikten, de har sociala strukturer och de kan kommunicera. De har unika personligheter och kan uppleva rädsla, glädje, kärlek och nyfikenhet. De känner smärta genom nervreceptorer och nervsystem, de undviker smärta och de minns den.
Det är därför hyckleri att säga att det är fel att döda en hund, men att det är okej att döda en ko eller en gris.
Konsekvens
Är det inte inkonsekvent att avsiktligt plåga och döda andra, samtidigt som vi själva blir upprörda när vi blir utnyttjade?
Vi människor anser att det är fel att bli utnyttjade. Vi vill inte bli behandlade som objekt. Att ta avstånd från utnyttjande av djur är inte bara en etisk fråga utan också en konsekvent ståndpunkt som är i linje med vår egen naturliga strävan efter att undvika hyckleri och moralisk inkonsekvens.
Människor saknar skarpa klor och stora huggtänder för att fånga och döda sina byten. Människor har däremot trubbiga hörntänder och händer med bra fingerfärdighet som är utformade för att hantera föremål.
När såg du senast en människa springa ifatt och slita kött från ett levande djur?
Vissa djur våldtar och dödar varandra. Men betyder det att människor skulle vara ursäktade om de begick dessa handlingar också? Lejonhanar som övertar en flock kan döda ungarna. Tror du att det är klokt att basera vår moral på den hos ett vilt djur?
Om vi var naturligt gjorda för att äta kött skulle vi inte ha något problem med att döda djur. Vi skulle heller inte dölja sanningen om slakterier för våra barn. Men de flesta tycker att det är hemskt att döda djur, så de vill inte att deras barn ska veta hur det går till.
Andra djur dödar för att de måste. Människor gör det inte. Faktum är att att äta kött är väldigt dåligt för vår hälsa. Människor dödar andra djur för att vi tycker att de är goda. Det betyder att vi dödar dem för vår egen njutnings skull.
En ny stor studie visar att invånarna i de stora Trypillia-bosättningarna under stenåldern i princip var vegetarianer. Enligt en kemisk analys av benrester och tänder åt stenåldersmänniskan främst växtbaserad mat såsom ärtor, linser och spannmål som korn. Köttkonsumtionen per person har däremot skenat de sista 50 åren i Sverige och globalt.
Ja, våra förfäder åt visserligen lite kött, men gjorde också många andra saker som vi inte skulle göra idag, till exempel utnyttjade slavar och begick våldtäkter. Vad våra förfäder gjorde är inte moraliskt relevant försvar för att äta kött idag.
Ytterligare ett argument är att kött fått oss att utvecklas till de varelser vi är idag. Det stämmer inte. Människan är en primat och primater äter huvudsakligen växtbaserad mat.