Kycklingar

En kyckling i svensk kycklinguppfödning får leva i fem veckor. Den kläcks i en maskin och växer upp på en gård med tiotusentals andra kycklingar. Hela livet går den på en ströbädd som blandas med dess egen avföring. På fem veckor blir den mer än 50 gånger tyngre än när den kläcktes.

Ett liv i strö och avföring

Kycklingarna kommer till stallet som nykläckta. Golvet är täckt med hackad halm eller kutterspån. Där går de under hela uppfödningstiden.

Gödseln tas vanligtvis inte bort medan kycklingarna växer. De står, går och ligger alltså i direkt kontakt med ströbädden hela livet, medan den blandas med deras egen avföring.

När proteinet i avföringen bryts ner i fuktigt strö bildas ammoniak. Enligt EU:s livsmedelsmyndighet Efsa är gasen särskilt skadlig för andningsorganen.

Grundregeln i Sverige är 20 kilo kyckling per kvadratmeter. Uppfödare i ett godkänt kontrollprogram får ha upp till 36 kilo. År 2025 hade 95 procent av stallavdelningarna i branschens kontrollprogram tillstånd att fyllas ända dit.

Efsa konstaterade 2023 att dagens djurtätheter försämrar kycklingarnas välfärd. Över 11 kilo per kvadratmeter får de svårare att gå och fler får inflammerade fotsulor. Svenska stallar får fyllas med mer än tre gånger så mycket.

Avlad för att växa

Den snabbväxande kycklingen Ross 308 dominerar den svenska marknaden. Enligt avelsföretaget Aviagens tillväxtmål väger den 44 gram när den kläcks och 2,3 kilo när den är fem veckor. I slutet av den femte veckan växer den 100 gram om dagen.

Tillväxten är ett resultat av avel. Mellan 1957 och 2005 ökade kycklingarnas tillväxt med över 400 procent.

Kroppen hinner inte med. I en stor brittisk studie från 2008 av 51 000 kycklingar, i genomsnitt 40 dagar gamla, gick 27,6 procent dåligt och 3,3 procent kunde nästan inte gå alls. Forskarna pekade ut den snabba tillväxten som den viktigaste riskfaktorn.

Kycklingar som får äta fritt efter slaktåldern blir feta och får problem med hjärtat och benen, enligt Efsa.

Föräldradjuren, som ska bli vuxna och lägga äggen, skulle bli sjuka av samma tillväxt. Därför får de så lite foder att de går hungriga.

Kläckt i en maskin

Äggen ruvas i maskiner som ska efterlikna en ruvande höna. Efter 21 dagar pickar kycklingarna sönder skalet på ett kläckeri. Därifrån skickas de till uppfödningsstallet. De träffar aldrig sin mamma.

Forskningen visar att hönor reagerar när deras kycklingar är oroliga och att hönor har olika moderliga stilar som påverkar hur kycklingarna beter sig.

Fem veckor, sedan slakt

En höna kan leva i upp till åtta år. Slaktkycklingen samlas in efter fem veckor. Det görs för hand eller med en maskin, ofta på natten när stallet är nedsläckt.

År 2025 skickades 114 061 420 kycklingar till slakt i Sverige. Det motsvarar mer än 300 000 om dagen.

Nästan 4,5 miljoner av dem kasserades och blev aldrig mat. Bland dem finns fåglar som dog under transporten eller medan de väntade på slakt.

Gas eller ström på slakteriet

På slakteriet bedövas kycklingarna med gas eller ström. Vid strömbedövning i vattenbad hängs de upp i benen i byglar medan de fortfarande är vid medvetande. Sedan dras huvudet genom det strömförande vattnet.

Efsa konstaterar att det gör ont att hängas upp i benen vid medvetande. Gasmetoderna används för att slippa den smärtan. Men koldioxid i halter över 40 procent gör ont i näsans slemhinnor. Vid slakt får fåglar som är vid medvetande bara andas in högst 40 procent koldioxid. Halten höjs först när de har förlorat medvetandet. Med lägre halt tar det längre tid innan de förlorar medvetandet. Enligt Efsa varar då andnöden längre.

Därefter skärs kycklingarna med kniv så att de töms på blod. Sedan passerar de ett skållbad så att fjädrarna lossnar lättare. Efsa skriver att det måste kontrolleras att fåglarna är döda innan de hamnar i skållbadet.

Allt detta är lagligt. Svensk djurskyddslag tillåter sådant som skulle vara brottsligt om det gällde en hund.

Djungelhönans ättlingar

Tamhönan härstammar från röd djungelhöna. Den vilda djungelhönan lever i skogsbryn, dungar och buskmarker i Indien och Sydostasien.

De första säkra fynden av tamhöns är omkring 3 500 år gamla och kommer från Thailand. Forskarna tror att odlingen av ris och hirs lockade den trädlevande djungelhönan till människorna.

Kloka och sociala djur

Höns har minst 24 olika läten. Tuppen varnar med ett läte för en rovfågel i luften och med ett annat för ett rovdjur på marken. De andra i gruppen förstår skillnaden och reagerar på rätt sätt.

En forskningsöversikt drar slutsatsen att höns på många områden är lika komplexa kognitivt, känslomässigt och socialt som de flesta andra fåglar och däggdjur. Varje höna är en individ med egen personlighet.

Det här kan du göra

Varje gång du väljer bönor, linser, ärtor eller tofu i stället för kyckling väljer du bort kycklingindustrin. Det finns växtbaserade alternativ till nästan allt som görs av kyckling.

Kyckling är inte heller något klimatsmart val. Svensk kyckling ger 2,9 kilo koldioxidekvivalenter per kilo, torkade bruna bönor 0,5 och torkade linser 0,3. Det är nästan sex gånger så mycket som bönor.

Kycklingarna äter dessutom vete, korn, havre, ärtor, åkerbönor och soja, mat som människor kan äta själva. Läs mer om varför vi vill ge maten till människor i stället för djur. Kycklingindustrin sprider också en tarmbakterie som kopplas till cancer.

Kycklingar har rätt att leva för sin egen skull. Läs mer i vår text om djuretik.

Vårt krav

Vi vill att svenska lantbrukare som vill gå från kycklinguppfödning till bönor, ärtor, havre och grönsaker får omställningsstöd. Och vi vill att kycklingkött får 25 procent moms medan bönor, ärtor och linser får nollmoms.