Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan, kräver i en ny rapport att länderna inför skatt på kött och socker samt subventionerar frukt och grönsaker. Generalsekreterare Karen Ellemann har personligen uppmanat de nordiska regeringarna att agera. Sverige har hittills inte svarat. Det bör ändras, nu.

Nordiska ministerrådets rapport: en politisk vägvisare med vetenskaplig tyngd

I mars 2024 publicerade Nordiska ministerrådet rapporten Policy tools for sustainable and healthy eating – Enabling a food transition in the Nordic countries. Nordiska ministerrådet är inte en fristående forskargrupp utan de fem nordiska regeringarnas gemensamma politiska samarbetsorgan, instiftat genom internationellt avtal. Det innebär att rekommendationerna bär en exceptionell tyngd: de representerar den samlade vetenskapliga bedömningen från det organ som de nordiska regeringarna själva inrättat för att ta fram gemensam politik.

Rapportens slutsats är entydig. Frivilliga åtgärder räcker inte. Kraftfulla ekonomiska styrmedel krävs för att vända den ohållbara utvecklingen inom både folkhälsa och klimat. Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, förstärkte budskapet genom en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter där hon uppmanade de nordiska regeringarna att införa skatter på kött och socker. När generalsekreteraren för de nordiska regeringarnas eget samarbetsorgan uttalar sig så direkt handlar det inte längre om en diskussion i marginalen. Det är en formell uppmaning till politisk handling.

Sex konkreta politiska förslag som Sveriges regering bör genomföra

Nordiska ministerrådets rapport pekar ut en rad specifika styrmedel. Här är de viktigaste politiska förslagen som Sveriges regering bör anta:

1. Inför köttskatt

En skatt på kött som speglar de verkliga klimat- och hälsokostnaderna. Forskningen visar att prissignaler är bland de mest effektiva verktygen för att förändra konsumtionsmönster. En köttskatt skulle minska konsumtionen av animaliska produkter och styra mot växtbaserade alternativ.

2. Inför sockerskatt

En punktskatt på sockersötade drycker, i linje med den typ av beskattning som redan införts framgångsrikt i bland annat Storbritannien, Norge och Mexiko. Åtgärden minskar konsumtionen av de livsmedel som är mest skadliga för folkhälsan.

3. Subventionera frukt och grönsaker

Sänkt pris på frukt, grönsaker och andra hälsosamma växtbaserade livsmedel genom riktade subventioner. Målet är att hälsosam mat ska vara det ekonomiskt självklara valet för alla, oavsett inkomst.

4. Ställ om de offentliga måltiderna

Måltider i skolor, sjukhus och äldreomsorg bör anpassas till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) med en tydlig förskjutning mot växtbaserat. Offentliga måltider når miljontals människor dagligen och fungerar som en motor för nya matvanor i samhället.

5. Inför en gemensam nordisk klimatmärkning av livsmedel

En tydlig och enhetlig klimatmärkning som gör det möjligt för konsumenter att göra informerade val i butiken. Gemensam nordisk standard ger mer genomslagskraft än enskilda nationella system.

6. Begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel riktad till barn

Tydliga regleringar som skyddar barn och unga från aggressiv marknadsföring av sockriga och bearbetade livsmedel. Barn ska inte vara mål för reklam som underminerar deras hälsa.

Samordnad nordisk handling ger större genomslag

Rapporten understryker att enskilda åtgärder inte räcker. Styrmedlen måste införas som ett sammanhållet paket för att nå full effekt. Skatter, subventioner, offentliga måltider och regleringar förstärker varandra. En köttskatt blir mer acceptabel för allmänheten om den kombineras med billigare växtbaserad mat. Klimatmärkning får större effekt om den kompletteras med begränsad marknadsföring av ohälsosam mat.

Ett koordinerat nordiskt genomförande stärker legitimiteten ytterligare. Det förhindrar snedvridning av konkurrensen mellan länderna och sänder en gemensam signal till EU och resten av världen. De nordiska länderna har historiskt gått före i folkhälso- och miljöpolitik. Matpolitiken bör inte vara undantaget.

En fråga om politiskt ansvar

Det här är inte en akademisk debatt. Det handlar om konkreta konsekvenser för människors hälsa och för klimatet. Varje år av politisk passivitet innebär fler kostrelaterade sjukdomar, högre sjukvårdskostnader och fortsatt klimatpåverkan från ett matsystem som forskningen entydigt visar är ohållbart.

Nordiska ministerrådet har gjort sin del. Vetenskapen är sammanställd, styrmedlen identifierade, och generalsekreteraren har offentligt uppmanat regeringarna att agera. Ansvaret ligger nu hos Sveriges regering och riksdag.

Sverige bör följa Nordiska ministerrådets rekommendationer: Inför köttskatt. Inför sockerskatt. Subventionera frukt och grönsaker. Ställ om de offentliga måltiderna. Inför klimatmärkning. Skydda barnen från livsmedelsreklam. Styrmedlen finns. Forskningen är entydig. Det som saknas är det politiska beslutet.