Danmark har genomfört den största omställningen av landets jordbruk och landskap på över hundra år. Det gröna trepartsavtalet innebär världens första koldioxidskatt på jordbruksutsläpp, 43 miljarder danska kronor till rewilding och naturrestaurering, och att 10 procent av Danmarks yta ska återställas till natur och skog. Lantbrukssektorn stödjer avtalet. Sverige bör genomföra samma typ av reform.

Vad Danmarks gröna trepartsavtal innebär

Den 18 november 2024 presenterade den danska regeringen avtalet om ett grönt Danmark (”Aftale om Implementering af et Grønt Danmark”), även kallat Den Grønne Trepart. Avtalet slöts mellan regeringen, jordbrukssektorn och civilsamhället, med brett parlamentariskt stöd. World Resources Institute beskriver det som ett banbrytande exempel på hur klimatpolitik och jordbrukspolitik kan integreras.

Avtalet har tre huvudkomponenter: en koldioxidskatt på jordbruksutsläpp, storskalig rewilding och naturrestaurering, samt ekonomisk omställning av jordbruket mot växtbaserad produktion. Totalt avsätts 43 miljarder danska kronor (cirka 65 miljarder svenska kronor) för att genomföra reformen.

Koldioxidskatt på jordbruksutsläpp

Danmark blir det första landet i världen att införa en koldioxidskatt specifikt på utsläpp från djurhållning. Skatten baseras på utsläpp från gödselhantering och djurens matsmältning och införs 2030 med 300 danska kronor per ton CO2-ekvivalenter, stigande till 750 kronor 2035. Ett grundavdrag på 60 procent sänker de faktiska skattesatserna, vilket ger klimateffektiva gårdar en tydlig ekonomisk fördel.

Effekten är dubbel: skatten gör det dyrare att producera klimatskadliga animaliska produkter och skapar samtidigt ekonomiska incitament för omställning till växtbaserad produktion. Skatteintäkterna återförs till jordbrukssektorn som omställningsstöd.

Rewilding i historisk skala

Den mest ambitiösa delen av avtalet är planen att återställa 10 procent av Danmarks yta till natur och skog fram till 2045. I praktiken innebär det:

250 000 hektar ny skog ska planteras, ett område motsvarande Lolland, Falster och Bornholm tillsammans.

140 000 hektar jordbruksmark nära vattendrag ska omvandlas till natur. Genom att återställa våtmarker, hedar, ängar och mossar förbättras vattenmiljön i fjordar och kustområden samtidigt som kolrik torvmark slutar läcka växthusgaser.

9,4 miljarder danska kronor avsätts för att restaurera 70 000 hektar kolrik torvmark, som i dränerat tillstånd är en av jordbrukets största utsläppskällor.

Staten köper jordbruksmark av lantbrukare som vill sluta, och 23 lokala trepartsgrupper har tagit fram planer för hur omställningen ska genomföras i sina respektive områden. Novo Nordisk Fonden har dessutom avsatt 10 miljarder danska kronor över tio år (2025 till 2035) för att stödja markomvandling som gynnar natur och biologisk mångfald.

Lantbrukssektorn stödjer avtalet

Det som gör det danska avtalet politiskt unikt är att lantbrukssektorn aktivt stödjer det. Landbrug og Fødevarer, Danmarks motsvarighet till LRF, deltog i förhandlingarna och ställde sig bakom resultatet. Ordförande Søren Søndergaard har sagt att organisationen gjort ett betydande avtryck på avtalet.

Nyckeln var att reformen inte bara innebar kostnader utan också erbjöd lantbrukarna konkreta möjligheter: generös kompensation för mark som omvandlas, skatteintäkter som återförs som omställningsstöd, och en permanent växtfond (Plantefonden) som finansierar utveckling av växtbaserade livsmedel. Avtalet visar att en ambitiös klimatreform av jordbruket inte behöver ske i konflikt med lantbrukarna, om den utformas rätt.

Genomförandet har börjat

Avtalet är inte bara en plan. Genomförandet är i gång. Under 2025 slutförde 23 lokala trepartsgrupper sina visioner för hur landskapsomvandlingen ska ske i praktiken. 2026 genomförs den första utvärderingen av markomvandlingen och förbättringarna av kustekosystemen. Om de frivilliga åtgärderna visar sig otillräckliga kan kväveutsläppskvoter och annan reglering införas från 2027.

FN har registrerat avtalet som ett officiellt partnerskap under Agenda 2030, och Danmarks ledande klimattänketank CONCITO beskriver det som en milstolpe i europeisk klimatpolitik.

Varför Sverige bör genomföra samma reform

Sverige har liknande utmaningar som Danmark. Jordbrukets klimatutsläpp är betydande, dränerade torvmarker läcker stora mängder växthusgaser, och den biologiska mångfalden utarmas. Naturvårdsverket uppskattar att Sveriges dränerade torvmarker släpper ut cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Enligt Klimatpolitiska vägvalsutredningen kan 1 100 kvadratkilometer dränerad torvmark återvätas till 2045, med en utsläppsminskning på cirka 1 miljon ton per år. Potentialen för rewilding i Sverige är alltså stor.

Ändå saknar Sverige helt den typ av sammanhållen reform som Danmark genomför. Det svenska jordbruksstödet fortsätter att riktas mot animalieproduktion, och livsmedelsstrategin har som uttalat mål att öka köttproduktionen. Danmark visar att det finns en annan väg.

Vad Sverige konkret bör göra

1. Tillsätt en svensk grön trepartsförhandling. Bjud in LRF, miljöorganisationer, forskarsamhället och berörda myndigheter till en förhandling efter dansk modell. Målet bör vara ett avtal som kombinerar ekonomiska styrmedel med storskalig naturrestaurering och omställningsstöd.

2. Inför koldioxidskatt på jordbruksutsläpp. Klimatpolitiska rådet har redan rekommenderat att metan och lustgas från jordbruket prissätts. Danmark har visat att det är genomförbart med lantbrukssektorns stöd.

3. Starta ett nationellt rewilding-program. Sverige har enorma arealer dränerad torvmark som kan restaureras med stor klimatnytta. Ett program i samma storleksordning som Danmarks, anpassat till svenska förhållanden, skulle ge kraftig utsläppsminskning, förbättrad biologisk mångfald och renare vatten.

4. Omfördela jordbruksstödet till markomvandling och växtbaserad produktion. Lantbrukare som frivilligt omvandlar mark till natur eller ställer om till växtbaserad livsmedelsproduktion bör erbjudas generös kompensation, finansierad genom omfördelning av befintliga jordbruksstöd.

5. Återför skatteintäkterna till jordbruket som omställningsstöd. Den danska modellen, där skatteintäkter från koldioxidskatten återförs som stöd till lantbrukare som ställer om, är avgörande för att skapa acceptans och göra reformen politiskt genomförbar.

Danmark visar att det går

Det danska trepartsavtalet bevisar att en grundläggande omställning av jordbruket är möjlig, i stor skala, med lantbrukssektorns stöd, och med finansiering som redan finns i systemet. 43 miljarder kronor till rewilding, världens första koldioxidskatt på jordbruk, och 10 procent av landets yta återställd till natur. Det är inte en vision. Det är dansk lag.

Sverige har alla förutsättningar att genomföra samma typ av reform. Större arealer dränerad torvmark, ambitiösare klimatmål och en lantbrukssektor som redan ser att omställningen kommer. Det som saknas är det politiska beslutet. Danmark har fattat sitt. Nu är det Sveriges tur.