OS i Paris 2024 serverade 13 miljoner måltider och halverade klimatavtrycket per portion jämfört med det franska genomsnittet. Lunds universitet har infört vegetarisk norm vid alla möten och konferenser. SVT serverar enbart vegetariskt vid luncher för tio personer eller fler. Trenden är tydlig: växtbaserad mat blir standard. Nu bör Sverige göra vegonormen obligatorisk vid alla offentligt finansierade evenemang. Det minskar utsläpp, normaliserar växtbaserat och visar att offentliga medel inte ska finansiera djurhållningens klimatpåverkan.

OS i Paris: 13 miljoner måltider, halverat klimatavtryck

Sommar-OS i Paris 2024 blev en milstolpe för växtbaserad mat vid stora evenemang. Organisatörerna satte målet att halvera koldioxidavtrycket per serverad måltid jämfört med ett genomsnittligt franskt mål: från 2,3 kg till 1 kg CO2-ekvivalenter. Det krävde en radikal omställning av menyn. På åskådarplatserna var 60 procent av maten köttfri. I OS-byn var 33 procent av menyalternativen växtbaserade. På Place de la Concorde, där skateboard och breakdance avgjordes, var all mat vegetarisk. 80 procent av råvarorna kom från Frankrike. Totalt serverades 13 miljoner måltider under spelen.

Paris visade att det går att servera växtbaserad mat i enorm skala utan att kompromissa med matupplevelsen. Det visade också att klimatargumentet är ovedersägligt: animalieproduktionens klimatpåverkan gör att varje byte från animaliskt till växtbaserat ger en mätbar utsläppsminskning.

Frivilliga normer räcker inte

Svensk Friidrott beslutade vintern 2023 att enbart vegetarisk mat ska serveras vid förbundets evenemang, möten och konferenser från januari 2024. Men beslutet mötte motstånd. I februari 2024 mjukade styrelsen upp riktlinjen till att förbundet ska ”verka för” vegetarisk och närproducerad mat. Vid förbundsårsmötet 2025 antogs en motion som ersatte den vegetariska inriktningen med kravet att maten ska bestå av ”näringsriktiga livsmedel med svenskt ursprung”. En ambitiös klimatåtgärd urvattnades på drygt ett år. Det visar varför frivilliga initiativ inte räcker. Utan bindande krav kan normer enkelt rullas tillbaka av branschintressen och motstånd.

Samtidigt visar andra aktörer att det fungerar när viljan finns. Way Out West i Göteborg har sedan 2012 serverat enbart vegetarisk mat och visat att en vegonorm fungerar vid stora publikevenemang. Lunds universitet beslutade 2024 att vegetarisk mat ska vara norm vid alla möten, konferenser och evenemang. Den som vill ha kött måste aktivt beställa det. SVT beslutade i oktober 2024 att all lunch vid möten med tio eller fler personer ska vara vegetarisk, ett krav som gäller både intern och extern representation samt vid produktioner som SVT finansierar.

Offentlig finansiering kräver offentligt ansvar

Idrottsevenemang i Sverige finansieras i stor utsträckning med offentliga medel. Kommuner, regioner och staten bidrar med bidrag, anläggningar och infrastruktur. Det innebär att skattebetalarna indirekt finansierar den mat som serveras vid dessa evenemang. Så länge animaliska produkter serveras som standard innebär det att offentliga medel används för att upprätthålla efterfrågan på djurhållning, en verksamhet som driver klimatutsläpp, pandemirisker och onödig resursförbrukning.

Offentligt finansierade verksamheter bör gå i bräschen för omställningen. Helsingfors halverar kött och mjölk i offentlig mat till 2030. Sverige bör gå längre och införa en vegonorm som standardval vid alla offentligt finansierade evenemang.

Hälsa och hållbarhet sammanfaller

De Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023) lyfter för första gången in miljöhållbarhet som en integrerad del av kostråden och rekommenderar en övergång mot mer växtbaserad kost. En studie i Nature Food (2024) visar att animalieproduktion står för 84 procent av EU:s livsmedelsrelaterade växthusgasutsläpp, trots att den bara levererar 35 procent av kalorierna. EU-kommissionens vetenskapliga rådgivare rekommenderar skatteväxling för att styra konsumtionen mot växtbaserat. Att servera växtbaserad mat som standard vid evenemang är i linje med dessa rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslog i februari 2024 nationella mål om att öka konsumtionen av växtbaserad mat med 50 procent och minska köttkonsumtionen med 30 procent till 2035. En vegonorm vid offentligt finansierade evenemang är en konkret åtgärd som bidrar till att uppnå dessa mål och normaliserar växtbaserade kostmönster i samhället.

Internationella förebilder

Utvecklingen internationellt visar att växtbaserad mat vid stora evenemang inte är en utopi utan en pågående verklighet. OS i Paris 2024 satte en ny standard för olympiska spel. UEFA Women’s Euro 2025 i Schweiz erbjöd vegetariska och veganska alternativ på alla arenor och arbetade med klimatmärkning av menyer. FIFA World Cup 2026 har en uttalad hållbarhetsstrategi.

Men att erbjuda växtbaserade alternativ vid sidan av animaliska räcker inte. Så länge animaliskt är standard och växtbaserat är undantaget kvarstår normen som upprätthåller dagens höga köttkonsumtion. Det krävs att växtbaserat blir standardvalet, det som serveras om man inte aktivt väljer annorlunda. Paris, Way Out West, Lunds universitet och SVT visar att det fungerar. Svensk Friidrotts tillbakarullning visar varför det måste vara bindande.

Politiska förslag

Sverige bör genomföra följande åtgärder:

1. Inför vegonorm vid alla offentligt finansierade evenemang. Alla evenemang som får offentligt stöd, inklusive idrottsevenemang, kulturarrangemang och konferenser, ska servera växtbaserad mat som standard. Den som vill ha animalisk mat ska aktivt behöva välja det.

2. Ställ krav på växtbaserat i offentlig upphandling av evenemangstjänster. Kommuner, regioner och statliga myndigheter ska ställa krav på att cateringföretag erbjuder växtbaserat som standard vid upphandling av mattjänster till evenemang.

3. Gör växtbaserat till norm i all offentlig måltidsverksamhet. Utöka vegonormen från evenemang till alla offentliga måltider: skolor, sjukhus, äldreomsorg och myndighetsluncher. Offentlig sektor ska vara föregångare.

4. Rikta om idrottsanslag till hållbara förbund. Idrottsförbund och arrangörer som inför vegonorm bör premieras i fördelningen av statliga och kommunala bidrag. Det skapar incitament för hela idrottsrörelsen att ställa om.

5. Kombinera med skatteväxling på mat. En köttskatt och differentierad moms gör animaliska produkter dyrare och växtbaserade billigare, vilket förstärker effekten av en vegonorm och styr hela livsmedelssystemet mot växtbaserat.

6. Sätt nationella mål för växtbaserad mat vid evenemang. Sverige bör följa Paris OS-modellen och sätta ett mål om att minst 80 procent av all mat vid offentligt finansierade evenemang ska vara växtbaserad senast 2030.