Våren 2026 pågår utbrott av fågelinfluensa H5N1 på fjäderfäanläggningar i Skåne. I USA har ”kofluensan” cirkulerat i mjölkbesättningar i två år och orsakat mänskliga fall. MRSA har hittats hos svenska grisar i fler prov än förväntat. Antibiotikaresistens beräknas döda 39 miljoner människor till 2050. Tre av fyra nya infektionssjukdomar har sitt ursprung hos djur. En växtbaserad omställning av matsystemet är den mest grundläggande pandemiförebyggande åtgärden samhället kan göra.

”Om alla hade varit vegetarianer kan vi fundera på hur många pandemier som hade uppstått. Väldigt få antagligen.”
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar

2026: fågelinfluensan härjar i Sverige

Sedan oktober 2025 pågår ett utbrott av fågelinfluensa av typen H5N1 i Sverige. Sju anläggningar har drabbats, varav sex med kommersiell fjäderfäproduktion, samtliga i Skåne. Fågelinfluensa har påvisats hos mer än 50 vilda fåglar i landet. Jordbruksverket har infört högriskområde i stora delar av södra Sverige. Varje stor fjäderfäanläggning med tusentals trångbodda fåglar är en potentiell startpunkt för ett virus som kan anpassa sig till att smitta människor.

Samtidigt fortsätter H5N1-krisen i USA. Sedan mars 2024 har viruset spridits till mjölkkor, något som aldrig hänt tidigare. Över 1 000 mjölkbesättningar i 19 delstater har bekräftats smittade. Minst 71 mänskliga fall har rapporterats, varav ett dödsfall. I februari 2026 släppte Kalifornien sina karantäner, men 43 besättningar har redan smittats på nytt och satts i karantän igen. Två år efter det första fallet kallar forskare det ”kofluensan”, och viruset fortsätter cirkulera och förbryllar vetenskapen. USDA utvecklar nu vaccin för mjölkkor, ett tecken på att man gett upp hoppet om att stoppa spridningen.

Det som sker visar exakt vad forskningen varnat för i decennier: djurhållning i industriell skala skapar förhållanden där virus muterar, rekombineras och hoppar mellan arter. Djurindustrins klimatpåverkan är ett välkänt problem. Dess roll som pandemimaskin borde vara lika uppmärksammad.

MRSA hos svenska grisar: värre än väntat

Under 2025 genomfördes en EU-omfattande basstudie om MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) hos grisar. SVA ansvarade för den svenska delen. Resultaten var alarmerande: fler prov än förväntat i Sverige var positiva för MRSA. Det var en obehaglig överraskning i ett land som länge haft en låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur.

De MRSA-bakterier som hittats tillhör MLST 398, en typ som är nära kopplad till djurhållning och som kan spridas till människor. Redan sommaren 2024 hade en förstudie påvisat MRSA vid flera svenska slakterier, första gången sedan 2010. Baslinjestudierna 2025 bekräftar att problemet är mer utbrett än man trott. Så länge djurhållning fortgår finns en grogrund för resistenta bakterier.

Djurhållning: den strukturella grundorsaken

UNEP (FN:s miljöprogram) konstaterar i sin rapport Preventing the Next Pandemic att intensifierad djurhållning är en av de sju viktigaste drivkrafterna bakom framväxten av zoonotiska sjukdomar. Omkring 75 procent av alla nya infektionssjukdomar hos människor under de senaste decennierna har haft sitt ursprung hos djur. Köttproduktionen har ökat med 260 procent på 50 år.

Covid-19, fågelinfluensa, svininfluensa, SARS, MERS: mönstret är detsamma. Djur hålls i enorm skala, virus muterar och hoppar till människor. Samhället reagerar med vacciner, karantäner och beredskapsplaner. Men grundorsaken lämnas orörd. En omställning till växtbaserad livsmedelsproduktion angriper pandemiriskerna vid roten, i stället för att försöka hantera symptomen.

Antibiotikaresistens: 39 miljoner dödsfall till 2050

I september 2024 publicerade The Lancet den hittills mest omfattande globala analysen av antibiotikaresistens (AMR). Studien visar att över en miljon människor per år dör som en direkt följd av antibiotikaresistenta infektioner, och att antalet beräknas öka med 70 procent till 2050. Totalt beräknas 39 miljoner människor dö av AMR mellan 2025 och 2050.

Djurhållningen är en central drivkraft. Globalt används uppskattningsvis 73 procent av alla antimikrobiella medel inom djurhållning. Den totala antibiotikaförbrukningen inom jordbruket beräknas öka med 67 procent till 2030, från 63 000 till drygt 105 000 ton per år. Antibiotika ges ofta inte för att behandla sjuka djur utan i förebyggande syfte, för att kompensera för de sjukdomsrisker som trängsel och stress i djurhållningen skapar.

All djurhållning kräver sjukdomshantering, och så länge djur hålls i stora antal kommer antibiotika att användas. Den enda åtgärden som varaktigt minskar antibiotikaresistensen från livsmedelssystemet är att minska antalet djur. En minskad köttkonsumtion minskar den globala efterfrågan och därmed det totala behovet av antibiotika i livsmedelsproduktionen.

En växtbaserad omställning är den bästa pandemiförebyggande åtgärden

Samhället investerar miljarder i vacciner, beredskapsplaner och sjukvårdskapacitet. Dessa investeringar är nödvändiga men otillräckliga så länge grundorsaken till zoonotiska pandemier inte åtgärdas. Så länge miljarder djur hålls för livsmedelsproduktion kommer nya virus att uppstå, anpassa sig och spridas. UNEP:s rapport och den vetenskapliga litteraturen är tydliga: att avveckla djurhållningen är det mest effektiva sättet att förebygga framtida pandemier.

En omställning till växtbaserad produktion ger dessutom kraftiga samhälleliga vinster utöver pandemiförebyggande: minskade klimatutsläpp, stärkt livsmedelsförsörjning, halverat behov av konstgödsel och mer utrymme för vilda däggdjur och biologisk mångfald.

Politiska förslag

Sverige bör genomföra följande åtgärder:

1. Inför en nationell pandemistrategi med växtbaserad omställning som central komponent. Strategin ska erkänna att djurhållning är en strukturell riskfaktor för pandemier och att en avveckling av animalieproduktionen är den mest grundläggande pandemiförebyggande åtgärden.

2. Integrera livsmedelspolitiken i smittskyddspolitiken. Folkhälsomyndigheten, SVA och Jordbruksverket bör få i uppdrag att gemensamt utreda hur en växtbaserad omställning av livsmedelsproduktionen eliminerar zoonotiska risker och antibiotikaresistens. One Health-perspektivet ska genomsyra all politik.

3. Avveckla djurhållningen. Inför stopp för nyetablering och expansion av animalieproduktionsanläggningar. Befintliga anläggningar ska fasas ut i takt med att växtbaserad produktion byggs ut.

4. Minska köttkonsumtionen genom skatteväxling. En köttskatt och differentierad moms styr konsumtionen bort från animalier och minskar efterfrågan på den djurhållning som utgör pandemirisk. Danmark har visat vägen med sitt Gröna Trepartsavtal.

5. Stoppa importen av antibiotikadrivet kött. Sverige bör verka för att EU förbjuder import av animaliska produkter som producerats med rutinmässig antibiotikaanvändning. Så länge sådant kött tillåts på marknaden undermineras arbetet mot antibiotikaresistens, och avvecklingen av inhemsk djurhållning motverkas av billig import.

6. Ställ om offentliga måltider till växtbaserat. Offentlig sektor ska vara föregångare genom att servera växtbaserad mat som standard i skolor, sjukhus och äldreomsorg. Det minskar efterfrågan på djurhållning och normaliserar växtbaserade kostmönster.

7. Investera i växtbaserad livsmedelsproduktion. Rikta jordbruksstöd och forskningsmedel mot utveckling av svenska baljväxter, grönsaker och växtbaserade proteiner. En inhemsk växtbaserad livsmedelsproduktion stärker beredskapen och eliminerar beroendet av animalieimport.