Klimatpolitiska rådet slår i sin rapport 2026 fast att mandatperiodens politik har varit otillräcklig och att planer och styrmedel för jordbrukets bidrag till klimatmålen saknas i stort. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att statens styrning inte har lett till att jordbruket bidrar till klimatmålen. Budskapet är entydigt: Sverige behöver en strategi som tar sikte mot ett klimatneutralt, växtbaserat jordbruk.

Framtidens jordbruk är växtbaserat och klimatneutralt

Ett klimatneutralt jordbruk förutsätter en grundläggande omställning från animalieproduktion till växtbaserad livsmedelsproduktion. Animalieproduktionen orsakar 84 procent av växthusgasutsläppen från EU:s livsmedelsproduktion och absorberar 82 procent av EU:s jordbruksstöd. Jordbrukets utsläpp uppgick till 11,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023. Att ta sikte mot ett klimatneutralt jordbruk utan att adressera animalieproduktionens dominerande roll är inte trovärdigt.

Rapport 2026: mandatperiodens politik har varit otillräcklig

Den 19 mars 2026 presenterade Klimatpolitiska rådet sin årsrapport, en genomlysning av hela mandatperiodens klimatpolitik med rekommendationer till samtliga riksdagspartier inför höstens val. Rapportens huvudbudskap är skarpt: klimatmålen kan fortfarande nås, men kraftfulla beslut brådskar.

Om jordbruket konstaterar rapporten:

Planer och styrmedel för markanvändningssektorn (LULUCF) och jordbrukets bidrag till klimatmålen saknas i stort. Det försvårar möjligheterna att nå både kort- och långsiktiga klimatmål.

Rapporten listar ”Utveckla klimatpolitik för jordbruket” som en av tio centrala rekommendationer till nästa regering. Det innebär att jordbrukspolitiken under hela mandatperioden har saknat den riktning och de styrmedel som krävs. Trots Klimatpolitiska rådets upprepade krav sedan 2024 har ingenting hänt.

Rapport 2025: prissätt metan och lustgas

Redan i mars 2025 presenterade Klimatpolitiska rådet en fördjupad rapport om jordbrukets bidrag till klimatomställningen. Rapporten visar att det finns potential att minska jordbrukets utsläpp med cirka 25 procent till 2045. Men den potentialen tas inte tillvara. Rådets bedömning är att dagens politik saknar både riktning och tydliga mål.

Redan 2024 slog rådet fast vad som behövs:

Utveckla en strategi tillsammans med berörda aktörer för jordbrukets klimatpåverkan som innefattar alla växthusgaser och tar sikte mot ett framtida klimatneutralt jordbruk. Dra lärdomar från länder och regioner som redan har tagit steg i detta arbete.

I 2025 års rapport konkretiseras kraven. Rådet rekommenderar att metan och lustgas från jordbruket prissätts genom ekonomiska styrmedel, helst på EU-nivå men vid behov nationellt. Danmark har redan infört världens första koldioxidskatt på jordbruksutsläpp. Sverige har inte ens en plan.

Klimatpolitiska rådet kräver att livsmedelsstrategin integrerar klimatmålen

I april 2025 skickade Klimatpolitiska rådet ett öppet brev till regeringen om Livsmedelsstrategin 2.0. Rådet konstaterar att strategin prioriterar ökad robusthet, exportfrämjande och svensk gastronomi, men saknar en avgörande komponent: hur ökad produktion ska ske i linje med Sveriges klimatmål. Utan en klimatintegrerad livsmedelsstrategi riskerar Sverige att missa nettonollmålet till 2045.

Riksrevisionen: statens insatser är otillräckliga

I oktober 2025 publicerade Riksrevisionen rapporten ”Statens insatser för jordbrukets klimatomställning” (RiR 2025:24). Granskningen drar en tydlig slutsats: regeringens styrning har inte lett till att jordbruket bidrar till klimatmålen på ett effektivt sätt. De befintliga styrmedlen täcker bara en liten del av jordbrukets totala utsläpp. Regeringen har inte presenterat någon plan för hur jordbruket ska bidra till det långsiktiga klimatmålet.

Riksrevisionens rekommendationer sammanfaller med Klimatpolitiska rådets: ta fram en plan, inför kostnadseffektiva styrmedel, och ersätt skattenedsättningen för fossil diesel med stöd som inte subventionerar fossila bränslen.

Vad Sverige konkret bör göra

Klimatpolitiska rådet (2024, 2025 och 2026), Riksrevisionen och Nordiska ministerrådet pekar alla i samma riktning. Här är de politiska åtgärder som Sveriges nästa regering måste genomföra:

1. Ta fram en strategi för klimatneutralt, växtbaserat jordbruk. Strategin bör innefatta alla växthusgaser, sätta konkreta utsläppsmål och beskriva omställningen från animalieproduktion till växtbaserad livsmedelsproduktion. Klimatpolitiska rådet har krävt detta i tre rapporter i rad.

2. Prissätt metan och lustgas från jordbruket. Inför ekonomiska styrmedel som gör det dyrare att producera klimatskadliga animaliska produkter och skapar incitament för omställning. Danmark har visat att det är genomförbart.

3. Reformera jordbruksstödet. Omfördela CAP-medel från animalieproduktion till växtbaserad omställning, klimatåtgärder och ekosystemtjänster. 82 procent av EU:s jordbruksstöd går idag till den mest klimatskadliga produktionen.

4. Fasa ut fossila subventioner till jordbruket. Ersätt skattenedsättningen för fossil diesel med stöd som inte motverkar klimatmålen, i linje med Riksrevisionens rekommendation.

5. Integrera klimatmålen i Livsmedelsstrategin 2.0. En livsmedelsstrategi som syftar till ökad produktion utan koppling till klimatmålen underminerar Sveriges klimatarbete. Strategin bör ha omställning till växtbaserad produktion som bärande princip.

6. Sätt ett nationellt sektorsmål för jordbrukets utsläpp. Irland har ett mål att minska jordbrukets utsläpp med 25 procent till 2030. Sverige saknar helt ett sådant mål. Ett tydligt sektorsmål ger riktning och möjlighet att följa upp.

Tre rapporter, samma krav, ingen handling

Klimatpolitiska rådet har nu i tre år i rad krävt att regeringen utvecklar en strategi för jordbrukets klimatomställning. 2024 formulerades kravet. 2025 konkretiserades det med styrmedelsförslag. 2026 konstaterar rådet att ingenting har hänt och att planer och styrmedel fortfarande saknas.

Parallellt har Riksrevisionen granskat statens insatser och bekräftat att styrningen är otillräcklig. Nordiska ministerrådet kräver köttskatt och skatteväxling. EU:s vetenskapliga rådgivare kräver omställning av jordbruksstödet.

Sverige har potential att minska jordbrukets utsläpp med minst 25 procent till 2045, enligt Klimatpolitiska rådets egen analys. Men det kräver en grundläggande omställning av matsystemet, från en animaliedominerad produktion till ett växtbaserat jordbruk som levererar hälsosam mat inom planetens gränser. Verktygen finns. Forskningen är tydlig. Myndigheterna kräver handling. Det som saknas är det politiska beslutet.