Sverige bör införa ett omställningsstöd som hjälper lantbrukare att gå från animalieproduktion till växtbaserad livsmedelsproduktion. Nederländerna har avsatt 700 miljoner euro för att köpa ut djurgårdar. Danmark investerar 9,4 miljarder danska kronor i att restaurera jordbruksmark. EU arbetar med en handlingsplan för växtbaserade livsmedel. Sverige saknar fortfarande ett riktat stöd för lantbrukare som vill ställa om. Det behöver ändras.

Varför omställningsstöd behövs

Animalieproduktionen står inför strukturella problem. Klimatkraven skärps, konsumtionen av växtbaserat ökar och EU:s jordbrukspolitik är på väg att reformeras. Lantbrukare som i dag är beroende av djurhållning riskerar att stå utan framtid om de inte får hjälp att ställa om i tid.

Samtidigt absorberar animalieproduktionen 82 procent av EU:s jordbruksstöd trots att den genererar 84 procent av livsmedelsproduktionens klimatutsläpp. Pengarna går alltså till den mest klimatskadliga produktionen, medan lantbrukare som vill odla växtbaserade livsmedel får minimalt stöd. Ett riktat omställningsstöd skulle vända på den logiken: ge pengar till dem som vill vara en del av lösningen, inte problemet.

Nederländerna: 700 miljoner euro för att köpa ut djurgårdar

Nederländerna har gått längst i Europa. I augusti 2024 godkände EU-kommissionen ett nederländskt stödprogram värt 700 miljoner euro för att hjälpa djurbönder att frivilligt stänga sin verksamhet. Programmet riktar sig till småoch medelstora gårdar i miljökänsliga områden nära Natura 2000-skyddade områden, och täcker upp till 100 procent av kostnaderna, inklusive kompensation för förlorade produktionsrättigheter, nedmontering och rådgivning. Programmet löper till 2029.

Det nederländska stödet kompletterar två tidigare program (LBV och LBV Plus) på sammanlagt 1,5 miljarder euro, riktade mot de mest utsläppsintensiva gårdarna. Hundratals bönder har redan anmält intresse för att delta.

Danmark: koldioxidskatt och miljardinvesteringar i mark

I november 2024 presenterade Danmark sitt historiska gröna trepartsavtal, världens första koldioxidskatt på jordbruksutsläpp. Skatten införs 2030 med 300 danska kronor per ton CO2-ekvivalenter, stigande till 750 kronor 2035. En grundavdrag på 60 procent ger klimateffektiva bönder ekonomisk fördel.

Det som gör det danska avtalet särskilt relevant för frågan om omställningsstöd är att staten avsätter 9,4 miljarder danska kronor (cirka 14 miljarder svenska kronor) för att restaurera 70 000 hektar kolrik torvmark, och att intäkterna från skatten återförs till jordbruket som bidrag. Dessutom har Plantefonden, som stödjer utveckling av växtbaserade livsmedel, gjorts permanent med ett investeringsvärde som kan nå en miljard danska kronor.

Avgörande för det danska avtalets framgång var att Landbrug og Fødevarer, Danmarks motsvarighet till LRF, stödde reformen tack vare att den kombinerade klimatåtgärder med generös kompensation till lantbrukarna.

EU rör sig mot växtbaserad omställning

På EU-nivå pågår flera parallella processer som stärker argumenten för nationella omställningsstöd. EU-kommissionen fick i uppdrag att till 2026 ta fram en handlingsplan för växtbaserade livsmedel efter rekommendation från den strategiska dialogen om jordbruk. Under det danska EU-ordförandeskapet andra halvåret 2025 lyftes en gemensam EU-proteinstrategi och en handlingsplan för växtbaserade livsmedel som prioriterade frågor.

Den kommande reformen av CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) efter 2027 utgör ett fönster för att omfördela stöd från foderproduktion till livsmedelsproduktion, något som direkt gynnar lantbrukare som vill gå från djurfoder till växtbaserade livsmedel för mänsklig konsumtion.

Fördelar med omställning

Klimat och miljö

Växtbaserad livsmedelsproduktion har en bråkdel av klimatpåverkan jämfört med animalieproduktion. Färre djur i lantbruket innebär lägre utsläpp av metan och lustgas, mindre kvävebelastning på vattendrag och frigjord mark som kan användas för rewilding eller kolbindning. Ett omställningsstöd accelererar den förändring som ändå måste ske om Sverige ska nå sina klimatmål.

Folkhälsa

Ökad produktion av växtbaserade livsmedel breddar utbudet av hälsosamma alternativ. En kost med mer växtbaserat protein är kopplad till lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Omställning på produktionssidan kompletterar de efterfrågestyrande åtgärder (som köttskatt och subventioner) som Nordiska ministerrådet rekommenderar.

Lantbrukarnas ekonomi

Marknaden för växtbaserade livsmedel växer stadigt. Lantbrukare som ställer om tidigt positionerar sig på en marknad med stigande efterfrågan. Utan omställningsstöd riskerar däremot småoch medelstora djurgårdar att fastna i en krympande sektor utan ekonomisk framtid. Ett väldesignat stöd ger lantbrukarna verktyg att ta steget, inte en order att sluta.

Vad Sverige bör göra

Sverige saknar i dag ett riktat omställningsstöd för lantbrukare som vill gå från animalier till växtbaserad produktion. Det bör ändras. Konkret föreslår vi:

1. Inför ett nationellt omställningsstöd. Stödet bör täcka investeringskostnader, rådgivning och kompensation under övergångsperioden för lantbrukare som ställer om från djurhållning till växtbaserad livsmedelsproduktion. Den nederländska modellen, där EU-kommissionen godkänt statsstöd för frivillig nedläggning av djurgårdar, visar att det är juridiskt möjligt inom EU:s regelverk.

2. Kombinera med rewilding-stöd. Mark som frigörs vid omställning kan användas för restaurering av ekosystem, kolbindning och biologisk mångfald. Stöd för rewilding bör kopplas till omställningsstödet så att lantbrukare som inte vill fortsätta med aktiv produktion har ett alternativ.

3. Finansiera genom omfördelning av jordbruksstödet. Sverige bör inom CAP verka för att befintliga jordbruksstöd omfördelas från animalieproduktion till växtbaserad omställning, i linje med den pågående diskussionen om EU:s proteinstrategi.

4. Driv frågan i EU inför CAP-reformen efter 2027. Den kommande reformperioden är det bästa tillfället att bygga in omställningsmekanismer i EU:s jordbrukspolitik. Sverige bör i koalition med Danmark och Nederländerna driva på för att omställningsstöd blir en central komponent i nästa CAP.

5. Involvera LRF i utformningen. Danska erfarenheten visar att lantbrukssektorns stöd är avgörande. LRF bör bjudas in som partner i att utforma ett stöd som är attraktivt och praktiskt genomförbart för svenska lantbrukare.

En möjlighet, inte ett hot

Omställningsstöd handlar inte om att tvinga bönder att sluta. Det handlar om att erbjuda en väg framåt för lantbrukare som ser att marknaden och klimatkraven förändras. Nederländerna och Danmark har visat att det går att genomföra i stor skala, med stöd från jordbrukssektorn. Sverige har möjlighet att lära av dessa exempel och utforma ett stöd som passar svenska förhållanden. Pengarna finns redan i jordbruksstödet. De behöver bara riktas om.