Vägen till ett hållbart livsmedelssystem är växtbaserad. Diagrammet visar fem scenarier för matens klimatpåverkan fram till 2050. Färgerna representerar olika livsmedelskategorier: rött för nötkött och lamm, gult för övrigt kött och fisk, vitt för mejeri, och grönt för växtbaserad mat. I det klimatsmarta scenariot med vegansk kost och fossilfri produktion (längst till höger) återstår endast den gröna delen, en minskning från nästan 2 ton till 0,3 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Fem scenarier för matens klimatpåverkan

Naturvårdsverkets rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” (Naturvårdsverket, rapport 6653, 2015) visar med skrämmande tydlighet vad som krävs för att nå klimatmålen: en övergång till växtbaserad kost.

Rapporten presenterar fem scenarier för matens klimatpåverkan fram till 2050, mätt i ton koldioxidekvivalenter per person och år:

Scenariot med vegansk kost kombinerat med fossilfritt energisystem ger utsläpp på bara 0,3 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det motsvarar en minskning med hela 84 procent jämfört med dagens nivå.

Animalieproduktionen dominerar utsläppen

I rapportens diagram framgår tydligt var utsläppen kommer ifrån genom färgkodning:

• Nötkött och lamm (röd) – den överlägset största klimatboven
• Övrigt kött och fisk (gul) – betydande bidrag
• Mejeri (vit) – mjölk, ost och smör
• Växtbaserad mat (grön) – den enda kategorin som finns kvar i det klimatsmarta scenariot

Animaliska produkter – nötkött, lamm, övrigt kött, fisk och mejeri – utgör cirka 75 procent av matens klimatavtryck i Sverige (Naturvårdsverket, 2015). Globalt ligger motsvarande andel på omkring 57 procent (Xu m.fl., Nature Food, 2021). Den gröna delen, växtbaserad mat, utgör bara en liten del av utsläppen trots att växtbaserade livsmedel står för 65 procent av vårt kaloriintag.

I scenariot med vegansk kost och fossilfri produktion återstår endast den gröna delen. Det är det växtbaserade livsmedelssystemet visualiserat.

Mindre mark med vegansk kost

Rapporten visar att en vegansk kost dramatiskt minskar behovet av jordbruksmark. Till 2050 beräknas Sveriges befolkning öka från dagens 10,6 till cirka 11,3 miljoner invånare (SCB:s prognos 2024). Med nuvarande kostmönster skulle det krävas 60–70 procent mer mark för livsmedelsproduktionen.

Med en helt vegansk kost skulle det däremot bara behövas mindre än hälften av den areal vi använder idag, även om fossila bränslen ersätts av biobränslen och befolkningen ökar.

Sverige har bland världens högsta matutsläpp

Sverige utmärker sig genom att ha bland de högsta växthusgasutsläppen per capita i världen från livsmedelsproduktion. Enligt SLU Future Foods rapport (Röös, Ran & Moberg, 2024), ”Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi äter planeten?”, överträffar Sverige de flesta andra höginkomstländer, främst på grund av den höga konsumtionen av animaliska produkter.

Rapporten visar samtidigt potentialen: genom att övergå till en växtbaserad kost kan utsläppen minska med 73 procent.

Parisavtalet kräver växtbaserad kost

Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen minska drastiskt för att nå tvågradersmålet. Om det globala utsläppsutrymmet för år 2050 fördelas jämnt på en förväntad befolkning på 9,6 miljarder människor innebär det ett individuellt klimatmål på mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per år totalt.

Svenskarnas totala konsumtionsbaserade utsläpp ligger på cirka 7,6 ton per person och år (2023, Naturvårdsverket/SCB). Maten ensam står för cirka 1,35 ton – en stor del av årsbudgeten.

Endast scenariot med vegansk kost (0,3 ton) ger utrymme för andra nödvändiga aktiviteter som boende, transporter och tjänster.

Djurhållningens tre utsläppskällor

Utsläppen från djurhållning kommer från tre huvudsakliga källor:

1. Metan från idisslande djurs matsmältning – Djurindustrin står för cirka 70 procent av Sveriges metanutsläpp. År 2024 kom cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter från djurens fodersmältning, vilket motsvarar runt 52 procent av hela jordbrukets växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket, 2025).
2. Koldioxid från avskogning – Skogar, exempelvis i Amazonas, skövlas för att ge plats åt jordbruksmark för foder och bete.
3. Lustgas från gödselhantering – Ytterligare 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter kom från gödselhantering år 2020.

Metan är särskilt problematiskt. Ett kilo metan har en klimatpåverkan motsvarande 27 kilo koldioxid (biogen metan, IPCC AR6 2021) över en hundraårsperiod. Enligt IEA har metanutsläpp bidragit med 30 procent av den globala uppvärmningen sedan industrialiseringen.

Nötkött kontra bönor

Skillnaden i klimatpåverkan mellan animaliskt och växtbaserat protein är dramatisk:

Dessa siffror illustrerar varför ett växtbaserat livsmedelssystem är den enda realistiska vägen till klimatmålen.

Metanets snabba potential

Enligt FN:s miljöprogram UNEP skulle en minskning av de globala metanutsläppen med 45 procent till 2030 kunna minska den globala uppvärmningen med 0,3 grader fram till 2045. Nötkötts- och mjölkindustrin står för en tredjedel av de globala metanutsläppen, vilket gör en övergång till växtbaserad mat till en av de snabbaste och mest effektiva klimatåtgärderna.

Slutsats

Naturvårdsverkets rapport levererar ett entydigt budskap: endast ett växtbaserat livsmedelssystem är förenligt med klimatmålen.

Skillnaden mellan scenarierna är slående. Fortsätter vi som idag hamnar vi på 2,0 ton. Väljer vi veganskt landar vi på 0,3 ton – en minskning med 85 procent och det enda scenariot som ger Sverige en rimlig chans att bidra till Parisavtalets mål.

Ett klimatsmart livsmedelssystem är ett växtbaserat livsmedelssystem. Forskningen bekräftar det. Det är dags att agera därefter.

Se även: Klimat och biologisk mångfald är två sidor av samma mynt. Matsystemet som driver klimatkrisen är också den största drivaren av artutrotningen. Vår systerhubb Matens påverkan på biologisk mångfald samlar forskningen om varför 75 procent av jordbruksmarken går till animalier – och hur ett växtbaserat matsystem kan rädda arterna.

Se även: Den vetenskapliga kartan över vilken mat som räddar flest liv och har lägst miljöpåverkan finns samlad i vår EAT-Lancet 2.0-hubb: Vegansk mat räddar flest liv. Mönstret är entydigt på alla axlar — klimat, biodiversitet, hälsa.

Senast uppdaterad: april 2026. Fakta på denna sida fungerar som referens för övriga artiklar på sajten och uppdateras löpande när nya data publiceras av Naturvårdsverket, SCB, SLU och IPCC.