Den mest omfattande vetenskapliga utvärderingen av matsystem hittills, enligt kommissionen själv, visar samma mönster på varje axel: ju mer växtbaserad kost, desto fler liv räddas och desto mindre miljöpåverkan. Alla fyra varianter av den planetära hälsodieten räddar tiotusentals svenska liv om året. Den veganska räddar flest.
Snabbfakta
| 19 887 | svenska liv om året kan räddas med vegansk planetär hälsodiet, jämfört med dagens kost. Det är nästan hundra gånger så många som omkommer i den svenska vägtrafiken på ett år. |
| 2 409 | fler än den flexitariska varianten. Drygt sex människor om dagen. |
| 11,2 milj | liv om året globalt med vegansk kost, enligt modelleringen bakom siffrorna. |
| 50 % | lägre miljöpåverkan sammanvägt för vegansk kost, mot 35 procent för flexitarisk. |
I oktober 2025 publicerade The Lancet sin andra EAT-Lancet-kommission, ledd av Walter Willett (Harvard), Johan Rockström (Potsdam) och Shakuntala Thilsted (CGIAR), med 24 kommissionärer från 17 länder. Slutsatsen är inte att vi kan äta mindre animaliskt. Den är att ju närmare noll animalier vi kommer, desto fler liv räddas och desto lägre blir miljöavtrycket.
Utforska resultaten själv
Jämför själv i vårt interaktiva verktyg: hälsa, miljö, näring och tallrik för alla fyra dieterna, färdiginställt för Sverige och 16 andra områden. Där finns även faktabladet som A4-PDF på svenska och engelska.
Alla siffror på den här sidan är hämtade ur EAT-Lancets eget modelleringsverktyg. Det är öppet för vem som helst, och du kan själv välja land, region, åldersgrupp, kön och diet.
EAT-Lancets interaktiva verktyg
Hälso- och miljöeffekter för 184 länder, fyra dieter, alla åldersgrupper.
Var beredd på att det tar tid. Verktyget räknar om på servern vid varje klick.
Så återskapar du siffrorna i tabellerna nedan
- Välj fliken Health impacts
- Analysis type: Compare across diets
- Measure: Change in mortality (attributable deaths)
- Attribution: Cause
- Region: SWE. Åldersgrupp: All adults. Kön: Aggregated
- Öppna Dietary detail och byt Physical activity level från Active till Current
Vad betyder ”Current” och ”Active”?
I inställningspanelen finns ett val mellan två antaganden om hur mycket befolkningen rör på sig. Current utgår från dagens faktiska aktivitetsnivå. Active utgår från att alla dessutom når WHO:s rekommendation om fysisk aktivitet.
Valet spelar roll därför att motion i sig påverkar kroppsvikten och därmed sjukdomsrisken. Med Active tillskrivs kosten alltså en del av en vinst som i själva verket kommer från att man rör sig mer.
Studien bakom verktyget använder Current i sin huvudanalys och behandlar Active som känslighetsanalys. Därför är våra svenska siffror avlästa med Current. Verktyget öppnar däremot med Active förvalt, så du måste byta inställning själv för att få fram samma tal som i tabellerna. Skillnaden mellan de två är omkring en procent, och rangordningen mellan dieterna är densamma oavsett vilken du väljer.
Så läser du siffrorna
Alla tal på den här sidan är undvikna förtida dödsfall per år, jämfört med vad vi äter i dag. ”19 887 räddade liv” betyder att om den vuxna svenska befolkningen åt vegansk planetär hälsodiet i stället för dagens kost, skulle knappt 20 000 färre människor dö i förtid varje år.
Jämförelsen mellan de fyra dieterna är alltså en jämförelse mellan fyra alternativ som alla räddar mycket stora antal liv. Att gå hela vägen till vegansk kost räddar ytterligare 2 409 svenskar om året, och sänker dessutom miljöpåverkan kraftigt.
Fyra varianter av den planetära hälsodieten
EAT-Lancet 2.0 introducerar fyra varianter. Alla är huvudsakligen växtbaserade, men skiljer sig åt i hur mycket animaliska produkter som ingår. Mönstret är entydigt: varje steg bort från animaliska produkter räddar fler liv.
| Dietvariant | Beskrivning |
|---|---|
| Flexitarisk | Huvudsakligen växtbaserad med små mängder kött, fisk, ägg och mejeriprodukter |
| Pescetarisk | Växtbaserad med fisk och skaldjur, men utan kött |
| Vegetarisk | Växtbaserad med ägg och mejeriprodukter, men utan kött och fisk |
| Vegansk ★ | Helt växtbaserad utan animaliska produkter. Räddar flest liv av alla dieter. |
Vegansk diet räddar flest liv i Sverige
Enligt EAT-Lancets modelleringsverktyg räddar den veganska varianten flest liv i Sverige, fler än vegetarisk, pescetarisk och flexitarisk.
Räddade liv per år i Sverige
Jämfört med dagens kost. Samtliga fyra dieter räddar tiotusentals liv. Den veganska räddar flest.
Vegansk ★ 19 887
Vegetarisk 18 793
Pescetarisk 18 530
Flexitarisk 17 478
Den veganska dieten räddar 2 409 fler svenska liv varje år än den flexitariska. Det är drygt sex människor om dagen, och nästan tolv gånger så många som omkom i hela den svenska vägtrafiken under 2025. Vore det en olyckstyp eller en sjukdom skulle det räknas som en nationell kris. Här är det i stället en vinst som ligger och väntar på att hämtas hem.
Vilka sjukdomar handlar det om?
Modellen räknar fem dödsorsaker. Räddade liv per år i Sverige:
| Dödsorsak | Flexitarisk | Vegansk ★ | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Kranskärlssjukdom | 7 408 | 8 241 | +11,2 % |
| Cancer | 7 193 | 8 300 | +15,4 % |
| Stroke | 1 626 | 2 096 | +28,9 % |
| Typ 2-diabetes | 1 092 | 1 090 | i praktiken lika |
| Luftvägssjukdom | 159 | 159 | identiskt |
| Summa | 17 478 | 19 887 | +13,8 % |
De veganska delposterna summerar till 19 886 medan totalen anges som 19 887. Skillnaden är avrundning. De exakta värdena summerar till 19 886,69.
Varför är två av raderna lika för alla fyra dieterna?
Det är en följd av hur studien är byggd, inte ett fynd om maten. Alla fyra dieterna har konstruerats till samma energiinnehåll och ger därför samma viktförändring. Luftvägssjukdom påverkas i modellen enbart via kroppsvikten, och därför blir siffran identisk. Diabetes har en liten sammansättningskomponent kvar, men i Sverige är den försumbar.
Det betyder inte att växtbaserad kost saknar effekt mot diabetes. Vinsten på närmare 1 100 liv om året är stor. Den är bara ungefär lika stor oavsett vilken av de fyra dieterna man väljer. Och för luftvägarna finns starka skäl att tro att modellen underskattar nyttan. Mer om det längre ner.
Nordisk jämförelse
Mönstret är detsamma i hela Norden: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv.
| Land | Flexitarisk | Pescetarisk | Vegetarisk | Vegansk ★ | Fördel vegan |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 17 478 | 18 530 | 18 793 | 19 887 | +2 409 (+13,8 %) |
| Finland | 12 429 | 13 140 | 13 313 | 13 820 | +1 391 (+11,2 %) |
| Danmark | 8 620 | 9 268 | 9 476 | 10 025 | +1 404 (+16,3 %) |
| Norge | 6 051 | 6 621 | 6 708 | 7 109 | +1 059 (+17,5 %) |
| Island | 449 | 469 | 481 | 505 | +57 (+12,6 %) |
Totalt i Norden räddar den veganska dieten uppskattningsvis 51 300 liv per år, drygt 6 300 fler än den flexitariska varianten. Det motsvarar över 17 människor om dagen.
Mönstret är globalt
Tabellen visar världen totalt och sju regiongrupperingar. Den veganska varianten ligger högst i varje rad.
| Region | Flexitarisk | Vegansk ★ | Fördel vegan |
|---|---|---|---|
| Världen totalt | 10 306 000 | 11 212 000 | +905 000 |
| Östasien och Stillahavsområdet | 3 181 000 | 3 429 000 | +248 000 |
| Europa och Centralasien | 2 500 000 | 2 723 000 | +224 000 |
| Sydasien | 1 882 000 | 2 138 000 | +256 000 |
| Latinamerika och Karibien | 847 000 | 886 000 | +39 000 |
| Nordamerika | 698 000 | 768 000 | +70 000 |
| Subsahariska Afrika | 625 000 | 665 000 | +40 000 |
| Mellanöstern/Nordafrika | 574 000 | 603 000 | +29 000 |
Globalt räddar den veganska dieten uppskattningsvis 11,2 miljoner liv per år, drygt 900 000 fler än den flexitariska varianten. De sju regionraderna summerar exakt till världsraden. Störst är vinsten i Sydasien, tätt följd av Östasien och Stillahavsområdet.
Miljö och planetära gränser
EAT-Lancet 2.0 visar att matsystem är den största bidragande faktorn till överskridandet av fem planetära gränser: klimat, markanvändning, sötvatten, näringsföroreningar och nya substanser.
Här är avståndet mellan dieterna ännu större. Sammanvägt över de fyra miljömåtten, växthusgaser, markanvändning, vattenanvändning och övergödning, minskar miljöpåverkan med omkring 35 procent för den flexitariska dieten och omkring 50 procent för den veganska. De andra två ligger däremellan. Sammanvägningen är vår egen, gjord på de fyra intervall studien redovisar var för sig.
Minskad miljöpåverkan, sammanvägt
Jämfört med dagens kost.
Vegansk ★ 50 procent lägre
Flexitarisk 35 procent lägre
Globalt innebär omställningen att växthusgasutsläppen minskar med 30 till 50 procent, markanvändningen med 45 till 70 procent, vattenanvändningen med 25 till 35 procent och övergödningen med 35 till 55 procent. I samtliga fall gäller att ju mer växtbaserad dieten är, desto större blir minskningen.
Kosten gör mest, men inte allt
En full omställning av matsystemet kan minska växthusgasutsläppen med 55 till 67 procent till 2050 jämfört med ett scenario utan åtgärder. Den siffran kräver hela paketet: ändrade kostvanor, hållbarare produktion och halverat matsvinn. Kommissionen är tydlig med att kostomställningen har störst enskild potential, men att ingen enskild åtgärd räcker.
Myten att växtbaserat ger brist
En vanlig invändning är att växtbaserad kost inte skulle ge tillräckligt med näring. Studien svarar på den invändningen genom att konstruera samtliga fyra dieter så att de täcker näringsbehoven fullt ut för varje befolkningsgrupp, alla åldrar och båda könen, i varje undersökt region. Det inkluderar den veganska varianten.
Det är i sig svaret: en fullvärdig vegansk kost är möjlig att sätta ihop för alla. Och övergången höjer näringsstatusen jämfört med dagens kost, i genomsnitt sex procent globalt och mest i Afrika söder om Sahara där dagens B12-intag är särskilt lågt. Intaget av järn ökar med 40 till 70 procent, C-vitamin med 70 till 110 procent, A-vitamin med 230 till 290 procent och fibrer med 70 till 110 procent.
Frågan om protein och näring är särskilt aktuell för äldre. Vi har tidigare granskat Livsmedelsverkets seniorråd om protein och baljväxter.
Vad den här studien inte räknar
Ingen modell fångar allt. Fyra saker är värda att veta. Två talar till växtbaserad kosts fördel, två är verkliga invändningar.
1. Luftkvaliteten är inte inräknad, och den talar för växtbaserat
Modellen ovan räknar bara kroppsvikt och kostsammansättning. Den räknar inte att minskade utsläpp från jordbruket ger renare luft. En separat studie i Nature Communications visar att veganska dieter minskar jordbrukets luftföroreningar med 84 till 86 procent, mot 44 till 48 procent för flexitariska, och att detta ensamt skulle förhindra mellan 108 000 och 236 000 förtida dödsfall per år globalt. Huvudstudien underskattar alltså luftvägsvinsten, och underskattningen är störst för de mest växtbaserade dieterna.
2. Djuren räknas inte alls
Forskningen handlar om människor och miljö. Matsystemets största orättvisa gäller varken oss eller planeten, utan de djur som avlas fram, utnyttjas och dödas. EAT-Lancet räknar inte med detta. För Hållbart Matsystem är det en del av ekvationen.
3. B12 löses i modellen med alger, inte i svensk vardag
Studien når full näringsadekvans i den veganska dieten genom att lägga in en liten portion alger som B12-källa. Forskarna skriver själva att regelbunden algkonsumtion i praktiken är begränsad till Östasien och att det skulle krävas riktade insatser för att öka den på andra håll. För en svensk vegan är tillskott eller berikad mat därför fortfarande det realistiska svaret.
4. Forskarnas egen brasklapp
Sambanden mellan kost och sjukdom kommer från epidemiologiska studier. Författarna skriver uttryckligen att de trots ett medvetet försiktigt angreppssätt inte kan utesluta att andra faktorer än kosten påverkar resultaten. De har dessutom valt bort fisk och mjölk som riskfaktorer, fisk för att effekten varierade för mycket mellan regioner och mjölk för att den blev statistiskt osäker i fullt justerade modeller.
Var kommer siffran 15 miljoner ifrån?
I rapporteringen om EAT-Lancet 2.0 nämns ofta att den planetära hälsokosten skulle kunna förhindra omkring 15 miljoner förtida dödsfall per år, medan tabellerna ovan visar 11,2 miljoner för vegansk kost och 10,3 för flexitarisk. Ingen har räknat fel. Talen kommer från två olika metoder.
De 15 miljonerna bygger på tre stora uppföljningsstudier där sambandet mellan följsamhet till den planetära hälsokosten och dödlighet har skattats och sedan räknats upp till hela världens vuxna och alla dödsorsaker. Uppräkningen utgår från att världens genomsnittliga följsamhet höjs till en realistisk referensnivå, inte till perfekt följsamhet. De 15 miljonerna motsvarar 27 procent av alla dödsfall 2019. Det är samma tal uttryckt på två sätt, inte två skilda fynd. De tre studierna följer amerikanska deltagare. Forskarna manar själva till försiktighet när skattningen räknas upp till hela världen.
Siffrorna på den här sidan kommer i stället från kommissionens modellstudie, som bara räknar de samband som kan beläggas var för sig: fem sjukdomsgrupper, enskilda livsmedelsgrupper och kroppsvikt. Den breda metoden fångar mer men är känsligare för störfaktorer. Den smala är försiktigare och underskattar hellre än överskattar. Att två oberoende metoder pekar åt samma håll är själva poängen.
Föreslagna styrmedel
EAT-Lancet 2.0 identifierar åtta lösningsområden för transformation av matsystem:
- Ekonomiska styrmedel: Beskattning av ohälsosamma och ohållbara livsmedel, subventioner för hälsosamma alternativ samt sociala skyddsnät. Se vår genomgång av matmomsen som fråga om liv och död.
- Marknadsföringsbegränsningar: Strängare regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och sockerhaltiga drycker.
- Utbildning och information: Kostråd med miljöhänsyn, offentlig upphandling, skolmat och offentliga kampanjer. En rapport visar att EU kan frigöra 11,6 miljarder euro om året genom växtbaserad offentlig mat.
- Jordbruksomställning: Omdirigering av jordbrukspolitiken mot näringsrika, växtbaserade livsmedel.
- Minskat matsvinn: En halvering av matsvinnet är avgörande för att nå målen.
- Hållbar produktion: Precisionsjordbruk, effektivare näringscykler och skydd av biologisk mångfald.
- Rättvisa matsystem: Fokus på tillgänglighet, rättvisa löner och arbetarskydd, nytt i 2025 års rapport.
- Globalt samarbete: Skydd av mark och hav samt stopp för expansion av jordbruk på bekostnad av ekosystem.
Om siffrorna
Talen är hämtade ur EAT-Lancets modelleringsverktyg för planetära hälsodieter, avläst 19 juli 2026. Inställningar: All adults, Aggregated, kostanpassning ”Adjusted to preferences”.
Samtliga tal är avlästa med fysisk aktivitetsnivå ”Current”, vilket är den inställning studien bakom verktyget använder i sin huvudanalys. Verktyget öppnar med ”Active” förvalt, som i studien är en känslighetsanalys, så inställningen måste bytas manuellt för att våra tal ska kunna återskapas. Se rutan längre upp.
Den nordiska tabellen och regiontabellen lästes om med ”Current” den 19 juli 2026. Samtliga tal på sidan bygger därmed på studiens huvudanalys.
Alla tal avser undvikna förtida dödsfall per år jämfört med nuvarande kost, för vuxna. Summorna per dödsorsak är beräknade av oss från verktygets tabellvy. Uppgiften om antalet omkomna i vägtrafiken avser 2025 och kommer från Trafikanalys officiella statistik.
Källförteckning
Springmann M, Auclair O, Bajaj S, Burke T, Caleffi S, Hennessy D, Rawden J, Schubring M. ”Many diets for many people: planetary health diets and their health and environmental impacts at global, regional, national, and demographic levels.” Preprint, ännu inte sakkunniggranskad. Research Square anger status Under Review hos Nature Portfolio (2025). CC BY 4.0.
Studien bakom verktyget och bakom samtliga sifferuppgifter om enskilda dieter på den här sidan.
https://doi.org/10.21203/rs.3.rs-6474232/v1
The EAT-Lancet Commission on healthy, sustainable, and just food systems (2025)
https://www.thelancet.com/commissions-do/EAT-2025
Gu X, Bui LP, Wang F, Wang DD, Springmann M, Willett WC. ”Global adherence to a healthy and sustainable diet and potential reduction in premature death.” Proc Natl Acad Sci USA 2024; 121: e2319008121.
Källan till kommissionens uppgift om cirka 15 miljoner undvikna dödsfall per år. Den skattningen bygger på en annan metod än siffrorna ovan och kan inte jämföras rakt av med dem.
https://doi.org/10.1073/pnas.2319008121
Springmann M, Van Dingenen R, Vandyck T, m.fl. ”The global and regional air quality impacts of dietary change.” Nature Communications 14, 6227 (2023).
Källan till avsnittet om luftkvalitet.
https://doi.org/10.1038/s41467-023-41789-3
The Planetary Health Diet, EAT Forum
https://eatforum.org/eat-lancet/the-planetary-health-diet/
Se även
- Matens påverkan på klimatet, samma matsystem ur klimatperspektiv.
- Matens påverkan på biologisk mångfald, samma matsystem ur artperspektiv.
- Maten som räddar miljoner liv, om den internationella verktygslådan för beslutsfattare.
Mönstret är entydigt på alla tre axlar: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv, desto lägre klimatavtryck, desto mer plats åt vild natur.
