Den största vetenskapliga utvärderingen av matsystem någonsin visar ett och samma mönster på alla axlar: ju mer växtbaserad kost, desto fler liv räddas och desto mindre miljöpåverkan. Den veganska varianten av den planetära hälsodieten vinner i samtliga 13 regioner i världen, för alla folksjukdomar och på alla fyra miljömått. Inte i 51 av 52 jämförelser — i 52 av 52.

I oktober 2025 publicerade The Lancet Commission 2.0, ledd av Walter Willett (Harvard), Johan Rockström (Potsdam) och Shakuntala Thilsted (WorldFish). Över 70 forskare från sex kontinenter. Slutsatsen är inte att vi kan äta mindre animaliskt — det är att ju närmare noll animalier vi kommer, desto fler liv räddas och desto lägre miljöavtryck.

För Sverige betyder det 20 014 räddade liv per år — över sex liv om dagen. Globalt 11,4 miljoner liv. Detta är siffror från EAT-Lancets egen modellering. Det är vår planets största folkhälsoinsats som ligger och väntar.

Utforska resultaten själv

EAT-Lancet har utvecklat ett interaktivt modelleringsverktyg där du kan utforska hälso- och miljöeffekterna av olika dietvarianter för olika länder och regioner. Prova själv och se hur den veganska dieten konsekvent överträffar de andra alternativen:

Öppna det interaktiva verktyget →

Vad är Lancet Commission?

Lancet Commission är ett initiativ från den medicinska tidskriften The Lancet, en av världens mest ansedda vetenskapliga publikationer inom medicin och hälsa. Dessa kommissioner bildas för att utforska, analysera och föreslå lösningar på stora globala hälsoutmaningar som kräver tvärvetenskapligt samarbete.

Huvudförfattare

1. Walter Willett – Professor vid Harvard T.H. Chan School of Public Health och ledande expert inom nutritionsepidemiologi.
2. Johan Rockström – Chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och ledande röst inom hållbarhet och planetära gränser.
3. Shakuntala Thilsted – Global Lead för Nutrition and Public Health vid WorldFish CGIAR och mottagare av World Food Prize 2021.

De viktigaste resultaten

Fyra varianter av den planetära hälsodieten

EAT-Lancet 2.0 introducerar fyra varianter av den planetära hälsodieten. Alla är huvudsakligen växtbaserade, men skiljer sig åt i hur mycket animaliska produkter som inkluderas. Mönstret är entydigt: varje steg bort från animaliska produkter räddar fler liv.

Dietvariant	Beskrivning
Flexitarisk	Huvudsakligen växtbaserad med små mängder kött, fisk, ägg och mejeriprodukter
Pescetarisk	Växtbaserad med fisk och skaldjur, men utan kött
Vegetarisk	Växtbaserad med ägg och mejeriprodukter, men utan kött och fisk
Vegansk ★	Helt växtbaserad utan animaliska produkter – räddar flest liv av alla dieter

Vegansk diet räddar flest liv i Sverige

Enligt EAT-Lancets officiella modelleringsverktyg visar den veganska varianten bäst resultat för att förebygga förtida dödsfall – bättre än vegetarisk, pescetarisk och flexitarisk. Planetära hälsodieter kan sammantaget förhindra upp till 15 miljoner förtida dödsfall per år globalt, och den veganska dieten står för den största potentialen.

Räddade liv per år i Sverige:

Diet	Räddade liv/år	Jämfört med flexitarisk
Vegansk ★	20 014	Bäst (+13,1 %)
Vegetarisk	18 992	1 022 färre liv
Pescetarisk	18 740	1 274 färre liv
Flexitarisk	17 693	Referens

Den veganska dieten räddar 2 321 fler svenska liv varje år jämfört med den flexitariska varianten – ungefär lika många människor som bor i en mindre svensk tätort. Det är över sex liv om dagen som skulle kunna räddas om Sverige gick från flexitarisk till vegansk kost.

Vegansk diet bäst mot alla stora folksjukdomar

Den veganska varianten visar bäst resultat inom samtliga stora sjukdomsområden. Räddade liv per år i Sverige:

• Hjärt-kärlsjukdomar: Vegansk 8 241 liv, flexitarisk 7 408 liv (+11,2 %) – vegansk bäst
• Cancer: Vegansk 8 300 liv, flexitarisk 7 193 liv (+15,4 %) – vegansk bäst
• Stroke: Vegansk 2 096 liv, flexitarisk 1 626 liv (+28,9 %) – vegansk bäst

Oavsett vilken folksjukdom man tittar på är resultatet detsamma: den veganska dieten räddar flest liv.

Nordisk jämförelse — räddade liv i Sverige och grannländerna

EAT-Lancets modellering visar att övergången till vegansk planetär hälsodiet skulle rädda tiotusentals liv årligen i Norden. Sverige, med störst befolkning, visar den största absoluta effekten, men mönstret är detsamma i alla nordiska länder: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv.

Land	Flexitarisk	Pescetarisk	Vegetarisk	Vegansk ★	Fördel vegan vs flex
Sverige	17 693	18 740	18 992	20 014	+2 321 (+13,1 %)
Finland	12 566	13 291	13 454	13 941	+1 375 (+10,9 %)
Danmark	8 756	9 398	9 593	10 098	+1 342 (+15,3 %)
Norge	6 965	7 512	7 583	7 928	+963 (+13,8 %)
Island	488	508	519	540	+52 (+10,7 %)

Totalt i Norden: den veganska dieten räddar uppskattningsvis 52 500 liv per år — ungefär 6 000 fler än den flexitariska varianten. Det motsvarar mer än 16 liv om dagen som kan räddas genom att gå från flexitarisk till vegansk kost i de nordiska länderna.

Vad innebär övergången? — Från nuvarande kost till vegansk planetär hälsa

Enligt EAT-Lancets modellering av den svenska kosten innebär övergången till vegansk planetär hälsodiet en dramatisk omställning. Idag kommer 41 % av våra kalorier från animaliska produkter. I den veganska varianten ersätts dessa av baljväxter, nötter, frön, grönsaker och frukt.

De största förändringarna i det svenska kostmönstret:

Livsmedelsgrupp	Nuvarande (kcal/dag)	Vegansk PHD (kcal/dag)	Förändring
Baljväxter	23	455	×20 ökning
Nötter och frön	44	274	×6 ökning
Grönsaker	48	132	×2,8 ökning
Frukt	65	165	×2,5 ökning
Socker	210	93	−56 %
Mejeri	585	0	Tas bort helt
Kött (nöt, fläsk, kyckling)	209	0	Tas bort helt

Det totala kaloriintaget förblir ungefär detsamma (~2 300 kcal/dag), men sammansättningen skiftar fundamentalt mot växtbaserade proteinkällor.

Miljö och planetära gränser

EAT-Lancet 2.0 visar att matsystem är den största bidragande faktorn till överskridandet av fem planetära gränser: klimat, markanvändning, sötvatten, näringsföroreningar och nya substanser. En omställning till planetära hälsodieter kan minska växthusgasutsläppen från matsystem med över 60 % till 2050. Den veganska varianten har lägst miljöpåverkan av samtliga dieter – utan undantag.

Sverige — miljöförbättring vid övergång till vegansk diet (jämfört med nuvarande kost):

Miljömått	Vegansk ★	Flexitarisk	Fördel vegan
Växthusgaser	−25,6 %	−19,4 %	6,2 p.e. bättre
Övergödning	−15,9 %	−12,5 %	3,4 p.e. bättre
Markanvändning	−7,8 %	−6,5 %	1,3 p.e. bättre
Vattenanvändning	−7,4 %	−5,3 %	2,1 p.e. bättre

Globalt sett är effekten ännu större: den veganska dieten minskar växthusgaserna med 22,4 % jämfört med 14,1 % för flexitarisk — en fördel på 8,3 procentenheter. I Latinamerika visar modellen den största potentialen: vegansk diet minskar växthusgaserna med hela 33,1 %.

Faktaruta: Vegansk diet vinner 52 av 52 miljöjämförelser — det vill säga alla fyra miljömått (växthusgaser, markanvändning, vatten, övergödning) i alla 13 undersökta regioner. Inget annat dietalternativ presterar bättre i någon enskild kombination.

Myten att växtbaserat ger brist — krossad av världens största modellering

En vanlig invändning mot växtbaserad kost är att den inte skulle ge tillräckligt med näringsämnen. EAT-Lancets modellering visar att detta inte stämmer. Samtliga fyra varianter av den planetära hälsodieten — inklusive den veganska — uppnår mer än 99 % näringsadekvans i alla 13 undersökta regioner.

Till jämförelse: den nuvarande kosten i många regioner ligger betydligt lägre. I Subsahariska Afrika täcker nuvarande kost bara 87,7 % av näringsbehoven, i Nordamerika 89,6 % och i Sverige 94,9 %. Övergången till vilken som helst av de planetära hälsodieterna innebär alltså en kraftig förbättring av näringsstatus.

Skillnaden mellan de fyra dietvarianterna är minimal (alla >99 %). Den stora förbättringen sker vid övergång från nuvarande kost till någon av de planetära hälsodieterna. Vegansk kost, rätt sammansatt enligt EAT-Lancets ram, ger alltså fullgod näring.

Global jämförelse — mönstret är globalt

Den veganska planetära hälsodieten räddar flest liv i samtliga 13 regioner som EAT-Lancet modellerat. Mönstret gäller oavsett geografi, kultur eller nuvarande kostvanor.

Region	Flexitarisk	Vegansk ★	Fördel vegan
Världen totalt	10 528 000	11 396 000	+868 000
Europa	2 614 000	2 838 000	+224 000
Sydasien	1 967 000	2 214 000	+247 000
Östasien	2 395 000	2 573 000	+178 000
Nordamerika	871 000	958 000	+87 000
Latinamerika	866 000	988 000	+122 000
Subsahariska Afrika	929 000	938 000	+9 000
Mellanöstern/Nordafrika	885 000	886 000	+1 000

Globalt: den veganska dieten räddar uppskattningsvis 11,4 miljoner liv per år — nästan 900 000 fler än den flexitariska varianten. Mönstret är detsamma överallt: vegan räddar flest liv.

Den planetära hälsodietens innehåll

Samtliga varianter av den planetära hälsodieten betonar:

• Rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och nötter
• Omättade vegetabiliska oljor som huvudsaklig fettkälla
• Minimalt med rött kött, processat kött, tillsatt socker och raffinerade kolhydrater
• Kulturell anpassningsbarhet – dieten är en ram, inte ett recept

Kärnan i alla varianter är växtbaserad mat – och ju mer av den, desto bättre för både hälsa och miljö.

Vad vi slipper — djurens lidande

Forskningen ovan fokuserar på människor och miljö. Men matsystemets största orättvisa gäller inte oss — den gäller de djur som sönderavlas, utnyttjas och dödas i industrin. EAT-Lancet 2.0 räknar inte med detta, men för Hållbart Matsystem är det en del av ekvationen. Varje förflyttning mot vegansk mat är inte bara färre förtida dödsfall bland människor och lägre miljöavtryck. Det är också miljontals djur som slipper födas in i ett system som behandlar dem som varor. Den veganska planetära hälsodieten är därför inte bara vetenskapligt bäst — den är också det enda alternativet som erkänner andra djurs rätt till ett eget liv.

Föreslagna styrmedel

EAT-Lancet 2.0 identifierar åtta lösningsområden för transformation av matsystem:

1. Ekonomiska styrmedel: Beskattning av ohälsosamma och ohållbara livsmedel, subventioner för hälsosamma alternativ samt sociala skyddsnät.
2. Marknadsföringsbegränsningar: Strängare regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel och sockerhaltiga drycker.
3. Utbildning och information: Kostråd med miljöhänsyn, offentlig upphandling, skolmat och offentliga kampanjer.
4. Jordbruksomställning: Omdirigering av jordbrukspolitiken mot näringsrika, växtbaserade livsmedel.
5. Minskad matsvinn: En halvering av matsvinnet är avgörande för att nå målen.
6. Hållbar produktion: Precisionsjordbruk, effektivare näringscykler och skydd av biologisk mångfald.
7. Rättvisa matsystem: Fokus på tillgänglighet, rättvisa löner och arbetarskydd – nytt i 2025 års rapport.
8. Globalt samarbete: Skydd av mark och hav samt stopp för expansion av jordbruk på bekostnad av ekosystem.

Nyckeltal från rapporten

• 15 miljoner förtida dödsfall kan förhindras årligen med planetära hälsodieter
• 60 % minskning av växthusgasutsläpp från matsystem är möjlig till 2050
• Mindre än 1 % av världens befolkning lever idag inom det \”säkra och rättvisa utrymmet\”
• 30 % av de rikaste människorna står för över 70 % av matens miljöpåverkan
• 9,6 miljarder människor kan få näringsrik mat inom planetära gränser år 2050

Forskningen är entydig: den veganska planetära hälsodieten räddar flest liv och har lägst miljöpåverkan. Mönstret gäller i Sverige, i Norden och i samtliga 13 regioner som studerats.

Se även

• Matens påverkan på klimatet — samma matsystem, klimatperspektivet.
• Matens påverkan på biologisk mångfald — samma matsystem, artperspektivet.

Mönstret är entydigt på alla tre axlar: ju mer växtbaserad kost, desto fler räddade liv, desto lägre klimatavtryck, desto mer plats åt vild natur.