Studie: Environmental impacts from European food consumption can be reduced with carbon pricing or a value-added tax reform
Författare: Charlotte Plinke, Michael Sureth och Matthias Kalkuhl
Institution: Potsdam Institute for Climate Impact Research
Tidskrift: Nature Food
Publiceringsdatum: 20 januari 2026

Sverige subventionerar det som skadar mest

Våra matvanor har avgörande betydelse för planetens hälsa, och ny forskning publicerad i Nature Food visar att förändrade livsmedelsskatter kan ge betydande miljövinster till låg kostnad för hushållen. Studien omfattar alla 27 EU-länder, inklusive Sverige, och presenterar landsspecifika beräkningar för hur två olika skattereformer skulle påverka både miljön och hushållens ekonomi.

I Sverige finns i dag en tydlig momsrabatt på kött. Momsen på de flesta livsmedel, inklusive nötkött, griskött och fjäderfä, ligger på 12 procent. Detta kan jämföras med standardmomsen på 25 procent för övriga varor och tjänster. Sverige är ett av 22 EU-länder som tillämpar reducerad moms på köttprodukter trots deras negativa miljöpåverkan.

Studien analyserar två specifika policyvägar. Den första innebär att slopa befintliga momsrabatter på köttprodukter i samtliga EU-länder som har reducerad moms på kött. Den andra policyvägen är att införa ett enhetligt koldioxidpris på 51,63 euro per ton koldioxidekvivalenter på alla livsmedel, där priset sätts i proportion till varje varas faktiska utsläpp.

Regeringen går i rakt motsatt riktning

Medan forskningen pekar mot att höjd moms på kött skulle ge betydande miljövinster har den svenska regeringen valt att gå i rakt motsatt riktning. Den 1 april 2026 träder en tillfällig sänkning av matmomsen i kraft, från 12 till 6 procent, som ska gälla till och med den 31 december 2027. Förslaget presenterades i budgetpropositionen för 2026 av regeringen och Sverigedemokraterna med motiveringen att stärka hushållens ekonomi.

Detta innebär i praktiken att subventionen av klimatskadliga livsmedel som kött förstärks ytterligare under nästan två år. I stället för att slopa momsrabatten på kött, som Nature Food-studien analyserar, halverar Sverige momsen på all mat, inklusive kött. Regeringen hävdar att matkassen för en barnfamilj blir 6 500 kronor billigare per år, men till vilket pris för miljön?

Studiens resultat: sex miljöfaktorer

Forskarna analyserade effekterna på sex centrala miljöfaktorer som alla är direkt kopplade till risken att överskrida planetens gränser:

• Växthusgasutsläpp. Slopad momsrabatt på kött minskar EU:s matkonsumtionsrelaterade växthusgasutsläpp med 4,96 procent, motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Matkonsumtionen står för knappt en fjärdedel av EU-hushållens totala växthusgasavtryck.
• Fosforutsläpp. Fosforavtrycket minskar med 5,73 procent, motsvarande 58 000 ton per år. Matkonsumtionen står för nästan två tredjedelar av EU-hushållens totala fosforavtryck, och övergödning från fosfor är ett allvarligt problem i Östersjön.
• Kväveutsläpp. Kväveavtrycket minskar med 4,41 procent, motsvarande 161 000 ton per år. Över 70 procent av EU-hushållens totala kväveavtryck kommer från matkonsumtion.
• Markanvändning. Markanvändningen minskar med 4,76 procent, motsvarande 10,5 miljoner hektar. Matkonsumtionen står för mer än hälften av EU-hushållens totala markanvändning.
• Biologisk mångfald. Förlusten av biologisk mångfald minskar med 4,93 procent. Matkonsumtionen står för nästan två tredjedelar av EU-hushållens totala påverkan på biologisk mångfald.
• Vattenförbrukning. Vattenförbrukningen minskar med 3,48 procent, motsvarande 1 871 miljoner kubikmeter per år. Matkonsumtionen står för över 70 procent av EU-hushållens totala vattenavtryck.

Ett koldioxidpris på 51,63 euro per ton uppnår samma minskning av växthusgasutsläpp som slopad momsrabatt, men ger dessutom ytterligare miljövinster: 16 805 ton mindre kväve, 891 ton mindre fosfor, 486 miljoner kubikmeter mindre vattenförbrukning och 687 000 hektar mindre markanvändning.

Vad detta betyder för Sverige

Studien innehåller landsspecifika beräkningar som visar att Sverige har betydande potential att minska sin miljöpåverkan genom förändrade livsmedelsskatter.

Enligt studien skulle nettokostnaden för svenska hushåll bli 31 euro per år vid slopad momsrabatt på kött och endast 15 euro per år vid ett koldioxidpris, förutsatt att skatteintäkterna används för att kompensera hushållen. Detta motsvarar ungefär 350 respektive 170 kronor per hushåll och år, en bråkdel av vad den sänkta matmomsen kostar statskassan.

Sverige har i dag ett av de högsta växthusgasavtrycken från kosten globalt. Klimatpåverkan från den svenska kosten ligger på mellan 1,8 och 2,2 ton koldioxidekvivalenter per person och år, vilket placerar Sverige i nivå med USA och Australien. Anledningen är framför allt vår höga konsumtion av kött och mejeriprodukter, som står för 65 till 75 procent av kostens växthusgasutsläpp i de nordiska länderna.

Produktionen av animaliska livsmedel, det vill säga kött, mjölkprodukter och ägg, står för närmare 70 procent av de utsläpp som härrör från den mat vi äter i Sverige. En slopad momsrabatt som minskar köttkonsumtionen skulle ge direkta effekter på Sveriges klimatmål.

Sveriges ansvar för miljöpåverkan utanför landets gränser

En viktig aspekt som studien belyser är att en betydande del av EU:s miljöpåverkan från matkonsumtion sker utanför unionens gränser. Mellan 27 och 55 procent av miljöpåverkan importeras från länder utanför EU, beroende på vilken miljöfaktor som mäts.

För vattenförbrukning importeras hela 55 procent av påverkan, med stora andelar från Asien och Mellanöstern. För biologisk mångfald och markanvändning kommer 45 procent av påverkan från länder utanför EU, med betydande bidrag från Mellan- och Sydamerika samt Afrika.

I Sveriges fall importeras omkring 40 procent av nötköttet och över 70 procent av lammköttet. Denna import är ofta kopplad till markanvändning i länder där regnskog avverkas för betes- och foderodling. Den sänkta matmomsen gör ingen skillnad på importerat kött från avskogade områden och svenskt kött, båda får samma skattelättnad.

Östersjön och övergödningen

Studiens resultat om kväve- och fosforutsläpp har särskild relevans för Sverige och Östersjön. Jordbruket är den största källan till övergödande utsläpp i Sverige. Lantbrukets kväveläckage från åkermark och ammoniakavgång från stallgödsel bidrar kraftigt till övergödningen.

Varje år tillförs omkring 100 000 ton kväve till Sveriges kuster. Östersjön är ett av världens mest övergödda hav och Sveriges utsläpp av både kväve och fosfor till Egentliga Östersjön överskrider fortfarande de belastningstak som fastställts inom Helsingforskommissionen (Helcom).

En minskning av köttkonsumtionen genom förändrade livsmedelsskatter skulle direkt bidra till att minska denna belastning och hjälpa Sverige att uppnå sina åtaganden inom Östersjösamarbetet.

En politik i otakt med forskningen

Kontrasten är slående. Samma månad som Nature Food publicerar forskningsresultat som visar att slopad momsrabatt på kött kan minska matens totala miljöpåverkan med mellan 3,5 och 5,7 procent förbereder Sverige att göra tvärtom, att halvera momsen på all mat inklusive kött.

Regeringens argument om att stärka hushållens ekonomi håller inte vid närmare granskning i ett miljöperspektiv. Enligt studien i Nature Food skulle nettokostnaden för svenska hushåll vid slopad momsrabatt på kött endast bli cirka 350 kronor per år. Skillnaden är att den lägre momsen aktivt uppmuntrar konsumtion av de livsmedel som skadar miljön mest, medan en riktad reform skulle styra konsumtionen i en hållbar riktning.

Om regeringen verkligen vill stärka hushållens ekonomi och samtidigt ta klimatmålen på allvar finns det bättre alternativ. Ett koldioxidpris på livsmedel, där skatten sätts i proportion till faktiska utsläpp, ger enligt studien ännu större miljöfördelar till lägre nettokostnad för hushållen, endast cirka 170 kronor per år i Sverige om intäkterna återbetalas till medborgarna. Forskarna konstaterar att alla EU-länder utom Tjeckien, Finland och Slovakien skulle uppnå lägre nettokostnader med ett koldioxidpris jämfört med slopad momsrabatt.

Slutsats

Studien i Nature Food visar att det är fullt möjligt att minska matens negativa miljöpåverkan genom att justera skattesystemet. Genom att slopa momsrabatterna på köttprodukter kan regeringar minska den ekologiska belastningen från hushållens matkonsumtion med mellan 3,5 och 5,7 procent beroende på vilken miljöfaktor som mäts.

I stället har Sverige valt att under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027 förstärka subventionen av klimatskadliga livsmedel. Det är en politik som går på tvärs mot vetenskapliga rekommendationer och som försvårar arbetet med att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Den tillfälliga momssänkningen må vara populär på kort sikt, men den skickar en tydlig signal om att kortsiktig populism väger tyngre än långsiktig hållbarhet.

Det är dags att Sveriges livsmedelsskatter speglar de verkliga miljökostnaderna. Att fortsätta subventionera kött när forskningen visar att det skadar klimatet, den biologiska mångfalden och Östersjön är inte ansvarstagande politik.