The Lancet-forskning som skakade matvärlden

Debattartikeln publicerades kort tid efter att den medicinska tidningen The Lancet släppte en artikelserie om ultraprocessad mat. Forskningen, som involverade 43 ledande experter världen över, analyserade 104 långtidsstudier och drog alarmerande slutsatser.

Resultaten visar statistiskt säkerställda samband mellan ultraprocessad mat och tolv kroniska sjukdomstillstånd, däribland fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, depression och ökad risk för förtida död. De som åt mest ultraprocessat hade 25 procent högre risk för typ 2-diabetes jämfört med de som åt minst.

Forskarna pekar också på kontrollerade studier som visar att människor spontant äter upp till 500 mer per dag när de äter ultraprocessad mat. Smak, konsistens och belöningsstruktur är designade för att lura hjärnans aptitreglering.

Matskatteväxling – alternativet som ignoreras

Vi föreslår istället en matskatteväxling: ta bort momsen helt på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, och finansiera detta genom höjd skatt på ultraprocessade produkter. Detta ger samma ekonomiska lättnad för hushållen, men samtidigt styrs konsumtionen mot bättre hälsa:

”Med regeringens modell subventionerar vi i stället läsk och korv med skattemedel”

Förslaget ligger i linje med The Lancet-forskarnas rekommendationer, som efterlyser progressiva skatter där ohälsosamma livsmedel blir dyrare och hälsosam mat billigare.

Kritik mot Livsmedelsföretagens inflytande

Vi lyfter också frågan om varför Sverige väljer den väg man gör. Vi pekar på Livsmedelsföretagen, den stora bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som producerar mat och dryck i Sverige.

Livsmedelsföretagen leds av VD:n för Coca-Cola Europacific Partners Sverige. Vice ordförande kommer från Orkla Snacks och i styrelsen sitter också toppchefer från Scan, Atria, Arla, Mondelez och Fazer. Vi menar att detta ger företag som tjänar mest på ultraprocessad mat ett oproportionerligt stort inflytande över svensk livsmedelspolitik.

Internationell utveckling

Frågan om ultraprocessad mat har fått ökad internationell uppmärksamhet. I början av december 2025 stämde San Franciscos stadsåklagare tio av världens största livsmedelskoncerner, däribland Kraft Heinz, Coca-Cola, PepsiCo och Nestlé, för att ha marknadsfört beroendeframkallande produkter som driver kroniska sjukdomar.

Vad händer nu?

Regeringens momssänkning planeras träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med den 31 december 2027. En barnfamilj beräknas spara omkring 600 kronor i månaden. Satsningen kostar staten uppskattningsvis 16 miljarder kronor under 2026.

Vi uppmanar riksdag och regering att tänka om och föreslår konkreta åtgärder: matskatteväxling som gör hälsosam mat billigare, skatt på ultraprocessade produkter och krav i kommunal upphandling som förbjuder ultraprocessad mat i skolor och äldreomsorg. Då använder vi samma pengar till att förebygga diabetes, hjärtinfarkter och cancer i stället för att subventionera läsk och korv.