Världens mest ansedda medicinska tidskrift kräver matskatteväxling som gör ultraprocessad mat dyr och hela vegetabilier billiga.

Men i Sverige domineras Livsmedelsföretagen, den ledande svenska livsmedelslobbyn, av just de intressen som tjänar på status quo. Sofie Eliasson Morsink, vd för Coca-Cola Europacific Partners Sverige AB, är också ordförande för Livsmedelsföretagen, vars styrelse domineras av kött- och sockerlobbyn. Tillsammans blockerar de den matskatteväxling som enligt The Lancets 43 experter är avgörande för folkhälsan.

Ultra-processed Foods and Human Health

Studiens namn: Ultra-processed Foods and Human Health
Publicerad: 18 november 2025 i The Lancet
Huvudförfattare: professor Carlos Monteiro, Universidade de São Paulo

The Lancet-serien, som stöds av Bloomberg Philanthropies och ligger i linje med rekommendationer från UNICEF och WHO, drar en tydlig slutsats: ultraprocessade livsmedel driver på en global hälsokris. Korv, bacon, läsk, chips och färdigmat skadar kroppens organ och forskarna efterlyser nu kraftfulla politiska åtgärde.

Industrijättarnas grepp om marknaden

Nestlé, PepsiCo, Unilever och Coca-Cola kontrollerar den globala marknaden. I fem globala livsmedelsrelaterade sektorer delades 2,9 biljoner dollar ut till aktieägare mellan 1962 och 2021, varav mer än hälften kom från tillverkare av ultraprocessad mat.

Forskarna visar hur de här företagen har finslipat en politisk verktygslåda som går längre än tobaksindustrins tidigare metoder. Genom målmedveten lobbying, riktad forskningsfinansiering och aggressiv marknadsföring stoppas folkhälsoreformer gång på gång världen över.

Forskningens obönhörliga bevis

Forskarna analyserade 104 långtidsstudier, varav 92 visar samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för en eller flera kroniska sjukdomar. Dessa produkter triggar överkonsumtion med 500 kalorier per dag, oberoende av näringsinnehåll.

Tolv sjukdomar är tydligt associerade med konsumtionen: fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, depression, Crohns sjukdom och förhöjd dödlighet, bland annat. I praktiken påverkas varje större organsystem negativt.

Hierarkin som industrin fruktar

Forskarna skissar en tydlig prioriteringsordning:

• Prioritera: färska, oprocessade livsmedel som frukt, grönsaker och baljväxter
• Acceptera: hemlagat från grundråvaror
• Begränsa: måttligt processade produkter
• Eliminera: ultraprocessad mat med kemiska tillsatser

Denna rangordning hotar direkt kött- och sockerindustrins kärnprodukter.

Forskarnas icke förhandlingsbara krav

Forskarna pekar ut ett paket av åtgärder som inte längre kan förhandlas bort:

• Obligatoriska varningsetiketter
• Totalförbud mot all barnmarknadsföring
• Eliminering av ultraprocessad mat från offentliga institutioner som skolor och sjukhus
• Kraftigt minskad butiksexponering
• Progressiva skatter på ultraprocessad mat

Brasilien visar att förändring är möjlig. Det nationella skolmatsprogrammet har nästan helt fasat ut ultraprocessad mat och kräver att 90 procent av skolmaten ska vara färsk eller minimalt processad senast 2026.

Hållbart Matsystems analys av den svenska verkligheten: kött- och sockerlobbyns dubbla grepp

Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag som producerar mat och dryck i Sverige. De företräder omkring 750 medlemsföretag som tillsammans utgör landets tredje största industrigren. Organisationens uppdrag är att stärka medlemmarnas lönsamhet, konkurrenskraft och anseende, bland annat genom politiskt, juridiskt och kommunikativt påverkansarbete.

I Sverige blir det här tydligt i Livsmedelsföretagens styrelse, där Coca-Colas Sofie Eliasson Morsink är ordförande och Orkla Snacks representant är vice ordförande. Bland de ordinarie ledamöterna finns toppchefer från Scan, Atria och Scandi Standard (kött, chark, fågel och ägg), Arla (mejeri), Mondelez, Fazer och Pågen (godis, snacks och vitt bröd) samt Kiviks Musteri och Poppels (juice, cider och alkohol), medan aktörer som växtbaserade Sevan och barnmatsföretaget Alex & Phil är i klar minoritet.

Bland suppleanterna finns dessutom Gunnar Dafgårds (färdigrätter), Spendrups (öl och läsk), Korshags (fisk), Swedish Match (snus) samt Oatly och Magnihill.

Sammantaget formas en styrelse där majoriteten representerar företag vars affär bygger på ultraprocessade eller socker, fett och saltrika produkter. Exakt de kategorier som The Lancet lyfter fram som mest problematiska.

När samma företag skriver remissvar om skatter och regler för livsmedel sker det genom denna branschorganisation. Det ger just de bolag som tjänar mest på ultraprocessad mat ett oproportionerligt inflytande över svensk folkhälsopolitik.

Köttjättarna har särskilt starka intressen att försvara.

Incitament som styr mot rätt mat

I dag lönar det sig för svenska producenter att försvara ultraprocessad mat. Så länge politiken inte förändrar spelreglerna kommer det vara mer rationellt att lägga resurser på lobbying för läsk, korv och färdigmat än att utveckla och marknadsföra hälsosamma livsmedel. För att bryta detta mönster måste svensk politik skapa incitament där företag tjänar på att investera i näringsrik, växtbaserad mat och där det blir mer värdefullt att lobba för bättre folkhälsa än mot förändring.

Det handlar till exempel om

• progressiva skatter på ultraprocessade livsmedel som gör ohälsosamma produkter mindre lönsamma
• sänkt moms eller andra skattefördelar för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn
• omställningsstöd och investeringsbidrag till producenter som går från kött, läsk och snacks till växtbaserad mat baserad på hela råvaror
• statlig och kommunal upphandling som premierar växtbaserade, näringsrika produkter och begränsar ultraprocessad mat i skolor, sjukhus och äldreomsorg
• forsknings, innovations och exportstöd som riktas till företag som utvecklar hälsosamma växtbaserade livsmedel.

Med sådana styrmedel blir det rationellt för livsmedelsföretag att lägga sin lobbykraft på bättre regler, tydliga varningsmärkningar och matskatteväxling som gynnar hälsa och hållbarhet i stället för att försvara en ohållbar status quo.

The Lancets globala genomslag gör det allt svårare att bortförklara. När världens främsta medicinska auktoritet kräver omedelbara åtgärder kan svensk livsmedelslobby inte längre gömma sig bakom marknadsföringsretorik om ”balanserad kost” och ”personligt ansvar”.

Ultimatum till politikerna

Svenska beslutsfattare måste välja. Lyssnar ni på 43 internationella forskare vars slutsatser ligger i linje med WHO:s och UNICEF:s analyser av ultraprocessad mat, eller fortsätter ni dansa efter en branschorganisation där Coca-Colas vd och köttlobbyns intressen styr?

Matskatteväxling är inte längre en ideologisk fråga utan en medicinsk nödvändighet. Varje dag utan åtgärder betyder fler diabetesfall, fler hjärtinfarkter och fler cancerdiagnoser.