Matskatteväxling ger 170 000 färre dödsfall i Europa varje år: studien som kan avgöra förslaget om Sveriges matmoms den 22 december

Tre scenarier och ett enda verktyg

Forskarna började med att kartlägga matmomsen i alla 28 länder. Bilden är brokig. I genomsnitt beskattas kött och mejeriprodukter med 8,4 procent och frukt och grönsaker med 9,3 procent. Grönsakerna beskattas alltså i praktiken något hårdare än köttet. Danmark tar ut 25 procent på allt, Storbritannien 0 procent på nästan allt och Sverige samma sats på broccoli och korv. Matmomsen har vuxit fram ur budgetbehov och vanor, utan hänsyn till matens påverkan på folkhälsan.

Därefter räknade forskarna på tre scenarier. I det första höjs momsen på kött och mejeriprodukter till respektive lands normalskattesats. I det andra tas momsen på frukt och grönsaker bort. I det tredje genomförs båda förändringarna.

Det är en ren momsreform: inga punktskatter, ingen klimatskatt, ingen ny myndighet, bara de satser som redan finns i varje lands momslag. Modellerna följer hur prisförändringarna påverkar vad människor köper, med hänsyn till priskänslighet och inkomst. Därefter kopplas kosten till dödlighet i kostrelaterade sjukdomar, utsläpp av växthusgaser, mark- och vattenanvändning, övergödning samt statens intäkter och hushållens kostnader.

170 000 färre dödsfall, 45 miljarder dollar och samma matkasse

Det kombinerade scenariot ger störst effekt enligt samtliga mått. Omkring 170 000 dödsfall om året undviks, vilket motsvarar 3 procent av dödsfallen i kostrelaterade sjukdomar eller 330 per miljon invånare.

Det mest talande i studien är varifrån hälsovinsten kommer: tre fjärdedelar av de förebyggda dödsfallen beror på att människor äter mer grönsaker och frukt när momsen försvinner, medan 15 procent beror på ett lägre intag av rött kött. Det är den billigare maten som förebygger flest dödsfall, inte den dyrare. Sambanden mellan kost, hjärt-kärlsjukdom och cancer beskriver vi på separata sidor.

Utsläppen av växthusgaser minskar med 63 miljoner ton koldioxidekvivalenter om året, motsvarande 6 procent. Matens miljöavtryck minskar med i genomsnitt 5 till 6 procent. Staternas nettointäkter ökar med 45 miljarder dollar, sjukvården sparar 26 miljarder och klimatskadorna minskar med 12 miljarder dollar. Hushållens matkostnader sjunker med 0,3 procent, motsvarande 3 cent per person och dag. Det dyrare köttet och de billigare grönsakerna tar ut varandra i kassan. Resultatet blir friskare människor, lägre utsläpp och mer pengar i statskassan.

Sverige: från 12 och 12 till 25 och 0

Sveriges rad i studiens tabell är enkel att läsa. Före reformen är momsen 12 procent på kött och mejeriprodukter och 12,4 procent på frukt och grönsaker. Den senare siffran är ett vägt genomsnitt i studiens data; i lagen är matmomsen enhetligt 12 procent sedan 1996. Efter reformen är momsen 25 procent på kött och mejeriprodukter (den svenska normalskattesatsen) och 0 procent på frukt och grönsaker.

Sedan den 1 april 2026 är matmomsen tillfälligt 6 procent på all mat, till och med den 31 december 2027. Det ändrar dock inte studiens poäng: det avgörande är skillnaden mellan satserna, inte nivån.

Forskarna har publicerat sina landsvisa resultat som öppna data. För Sverige ger det kombinerade scenariot omkring 2 800 färre dödsfall om året (2 783, med ett osäkerhetsintervall på 2 675 till 2 892), motsvarande 2,9 procent av alla dödsfall. Störst är minskningen av dödsfall i kranskärlssjukdom (drygt 1 600) och cancer (omkring 760). Grönsakerna ensamma står för omkring 1 400 av de färre dödsfallen, frukten för 260 och ett lägre intag av rött kött för 500. Resten av hälsovinsten kommer genom lägre kroppsvikt.

Utsläppen från svenskarnas mat minskar med 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 6 procent. Momsintäkterna ökar med 0,7 miljarder dollar om året och sjukvårdskostnaderna minskar med 0,6 miljarder dollar.

Siffran 2 800 är högre än Chalmersstudiens 700, men resultaten går inte att jämföra rakt av. Springmanns modell tar med effekten av förändrad kroppsvikt (omkring 570 av de 2 800 färre dödsfallen) och bygger på en annan hälsomodell än Chalmersstudien, som gäller åldrarna 30 till 70 år. Båda studierna pekar åt samma håll.

Studien beräknar också vad reformens två delar ger var för sig. Det är kanske det viktigaste beskedet till utredaren. Enbart nollmoms på frukt och grönsaker ger 2 200 färre dödsfall om året i Sverige, men kostar staten 0,6 miljarder dollar i momsintäkter. Enbart normalskattesats på kött och mejeriprodukter ger 750 färre dödsfall och 1,2 miljarder dollar. Tillsammans ger de två förändringarna omkring 2 800 färre dödsfall och 0,7 miljarder dollar. Nollmomsen ger de färre dödsfallen och normalskattesatsen finansierar den. Den som bara vill genomföra den ena delen får antingen en dyr reform eller en svag.

Danmark, som i tabellen har 25 procent moms på allt, har sedan studien publicerades avsatt sex miljarder danska kronor om året från 2028 för att sänka matmomsen eller helt ta bort den på frukt och grönsaker. Den nya danska regeringen vill slopa momsen på frukt och grönsaker så snart som möjligt. Det är studiens grönsaksscenario, nu som uttalad dansk politik. Läs vår analys av det danska beslutet.

Därför är studien utredarens viktigaste underlag

Den 3 juli 2026 gav regeringen rådmannen Ann Linders i uppdrag att föreslå en differentierad moms på livsmedel med högst tre skattesatser. Uppdraget ska redovisas senast den 22 december 2026 och gäller enbart momsen: utredaren ska fördela livsmedel mellan högst tre momssatser, inte föreslå punktskatter eller klimatavgifter.

Det är precis vad Springmann och hans kollegor räknade på. Studiens kombinerade scenario är i praktiken en svensk momstabell med tre satser: 0 procent på frukt och grönsaker, normalskattesatsen på de livsmedel som belastar hälsa och klimat mest och en mellansats på resten. På vår sida om momsutredningen går vi igenom uppdraget, vad EU-rätten tillåter och vad utredaren bör läsa.

Den svenska studien från Chalmers, Karolinska institutet och SLU, som visar 700 färre förtida dödsfall om året, kompletterar Springmanns studie men undersöker en annan reform. Den räknar på en bredare skatteväxling där nötkött blir 22 till 26 procent dyrare. Det är mer än vad någon momshöjning kan ge, eftersom steget från 12 till 25 procent höjer priset med knappt 12 procent. Läs vår genomgång av Chalmersstudien.

En tredje studie, från Potsdaminstitutet, håller sig liksom Springmann till momsen. Den visar att enbart en slopad momsrabatt på kött minskar EU-hushållens matrelaterade miljöavtryck med upp till 5,7 procent. Läs vår genomgång av Potsdamstudien. Tillsammans säger de tre studierna samma sak, med olika verktyg: matpriserna styr vad vi äter och det vi äter avgör hur många av oss som dör i förtid.

Invändningen: ”matkassen blir dyrare”

Den vanligaste invändningen mot högre beskattning av kött är att matkassen blir dyrare för dem som har minst. Studiens siffror ger ett svar: hushållens matkostnader sjunker med 0,3 procent eftersom de billigare grönsakerna väger upp det dyrare köttet. Eftersom tre fjärdedelar av hälsovinsten kommer från den mat som blir billigare, tillfaller den största vinsten dem som i dag har svårast att ha råd med frukt och grönsaker.

Svenska data visar dessutom att momsen faktiskt slår igenom i butikspriserna. När matmomsen halverades den 1 april 2026 sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent enligt Konjunkturinstitutet, i linje med fullt genomslag. Sänks momsen på grönsaker till noll blir grönsakerna billigare.

Vad Sverige bör göra

Utredaren bör beräkna effekterna av studiens kombinerade scenario för Sverige med samma metod och redovisa färre dödsfall, utsläpp och intäkter för varje alternativ som övervägs. Förslaget bör vara en matskatteväxling från den 1 januari 2028, när den tillfälliga momssänkningen upphör: nollmoms på frukt, grönsaker och baljväxter, finansierad med normalskattesatsen på de livsmedel som belastar hälsa, klimat och miljö mest. Studien visar att detta går att genomföra utan att matkassen blir dyrare och utan att staten förlorar en krona. Hela vårt förslag, med kategorier, tidplan och svar på invändningarna, finns i Inför köttskatt.

Slutord

När vi skrev om studien första gången avslutade vi med en fråga: är Europas politiker redo att använda momsen för en friskare befolkning och en grönare planet? Sedan dess har Danmark svarat ja, Ungern aviserat en sänkning från 27 till 5 procent på frukt och grönsaker och Sverige tillsatt en utredning som ska lägga fram lagtext. Frågan gäller inte längre om, utan hur. Studien ger svaret: tre momssatser, fördelade efter hur maten påverkar oss, ger 170 000 färre dödsfall om året i Europa. Sveriges andel av dem kan utredaren skriva in i sitt lagförslag den 22 december.