Akut hunger fortsätter öka globalt

Den globala livsmedelskrisen förvärras och 2025 är det sjätte året i rad. Enligt Global Report on Food Crises (GRFC) 2025 levde
295 miljoner människor i akut livsmedelsosäkerhet i 53 länder under 2024. Nästan var fjärde person i dessa länder var på krisnivåer av hunger och 37,7 miljoner barn led av akut undernäring. 

Extremväder drabbade över 96 miljoner människor och förvärras av klimatförändringar, samtidigt som vår animaliska livsmedelsproduktion driver på dessa förändringar och skapar en ond cirkel av torka, översvämningar och missväxt.

Paradoxen: Fler svälter medan vi använder merparten av jordbruksmarken för djurfoder. 

Två olika mått på hunger – de i akut matosäkerhet har det värst

Rapporten fokuserar på akut livsmedelsosäkerhet, det vill säga situationer som kräver omedelbar humanitär hjälp. De 295 miljoner människor som GRFC lyfter befinner sig alltså i krisläge eller värre.

Detta skiljer sig från FN:s bredare rapport State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI), som mäter kronisk undernäring globalt och räknar 673 miljoner människor.

Markanvändningen domineras av djurproduktion

FAO uppskattar att världens jordbruk omfattar 3,2 miljarder hektar betesmark och 1,57 miljarder hektar åkermark. Totalt går 75–80 procent av denna yta till djurhållning, samtidigt som miljoner människor svälter. 

Det betyder alltså att drygt en tredjedel av all åkermark används enbart för djurfoder och att vi producerar mat till djur i stället för direkt till människor.

Näringsrika baljväxter blir djurfoder

Baljväxter är proteinrika och kan mätta miljontals människor, men cirka 70 procent av den globala produktionen går till djurfoder. Sojabönor står för runt 80 procent av odlingen.

Vid bearbetning utvinns olja för livsmedel och biodrivmedel, men 75–80 procent av det proteinrika sojamjölet blir foder. Totalt används omkring 340 miljoner ton baljväxter årligen till djur i världen.

Även ärtor, bönor och linser går delvis till foder, motsvarande 20–25 procent av produktionen.

När foder driver upp matpriserna

När efterfrågan på foder stiger så ökar priserna, eftersom jordbruksmarken är begränsad. Hälften av all majs och 70 procent av baljväxterna används som djurfoder, vilket direkt bidrar till hunger.

Åkermark som kunde odla mat till människor går i stället till foder, och prisökningar slår hårdast mot importberoende länder.

Resultatet blir att proteinrik mat blir oåtkomlig för många låginkomstfamiljer.

De fattiga drabbas hårdast

Höga matpriser utestänger systematiskt låginkomstfamiljer från näringsrik mat. Först tvingas familjer minska mängden mat. Sedan försämras även kvaliteten. Ironiskt nog skulle de baljväxter som blir djurfoder kunna vara prisvärda proteinkällor. Men dessa familjer får aldrig tillgång till dem direkt.

Planetary Health Diet – EAT-Lancet-kommissionens arbete

År 2019 presenterade EAT-Lancet-kommissionen, med 37 forskare från 16 länder, sin “Planetary Health Diet”. Den visar att en växtbaserad kost kan motverka hunger, förbättra folkhälsan och minska miljöpåverkan.

Den dagliga rekommendationen är minst 75 gram baljväxter, 50 gram nötter samt rikligt med fullkorn, frukt och grönsaker, medan animaliska produkter bör begränsas kraftigt. En sådan kost kan förebygga cirka 11 miljoner förtida dödsfall varje år och sänka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes.

Kopplingen mat och klimat

Djurhållningen driver klimatförändringar genom stora metanutsläpp och avskogning för betesmark, vilket förstör viktiga kolsänkor.

Extremväder slår redan hårt. Enligt Global GRFC drabbades 96,1 miljoner människor av torka och översvämningar. Vår matproduktion förvärrar alltså problemen den borde lösa.

EAT-Lancet visar att en växtbaserad kost är hållbar för världen: Genom att sluta använda mat som djurfoder frigörs enorma arealer för återbeskogning eller hållbar livsmedelsproduktion, vilket minskar både utsläpp och vattenanvändning.

Potential att mätta miljarder fler

Forskningen är entydig i sina slutsatser. En övergång till växtbaserad mat ökar dramatiskt tillgången på föda. Om vi äter grödorna direkt ökar kalorierna med upp till 70 procent. Detta är nog för att mätta miljarder fler människor. Dessutom behöver vi inte odla upp ny mark.

Fem evidensbaserade strategier för förändring:

• Gradvis skift mot växtbaserat med EAT-Lancets riktlinjer
  Nationella kostråd bör implementera EAT-Lancets rekommendationer. Detta innebär minst 75 gram baljväxter dagligen. Därtill kommer 50 gram nötter som primära proteinkällor. Fullkorn och grönsaker kompletterar kosten. Detta handlar inte om extrema positioner. Istället återbalanserar vi matsystemet mot hållbarhet.
• Prioritera direkt mänsklig konsumtion
  Vi måste styra om 340 miljoner ton baljväxter från djurfoder till människor. Även en delvis omställning skulle frigöra enorma mängder mat. De som behöver maten mest skulle få tillgång till den.
• Säkerställ näringsmässig fullständighet
  Vitamin B12-brist kan adresseras genom berikade livsmedel. Kosttillskott utgör ett annat alternativ. Moderna växtbaserade produkter möter alla näringsbehov. Därför behövs inga animaliska produkter för god hälsa. Globalt används betydligt mer vitamin B12 i djurfoder än som kosttillskott för människor. Det innebär att de flesta människor idag får sitt B12 indirekt – via animaliska livsmedel från djur som själva fått tillskott.
• Politik som stödjer rättvis omställning
  Offentlig upphandling kan accelerera skiftet. Jordbruksstöd bör styras om mot växtproduktion. Ekonomiska styrmedel skapar rätt incitament. Småbönder behöver stöd för att ställa om från foderproduktion. Detta säkerställer en rättvis transition.
• Kulturell känslighet och lokal anpassning
  Olika regioner kan behöva olika strategier. Dock måste fokus vara tydligt överallt. Mat för människor ska prioriteras framför djurfoder. En gradvis men snabb och bestämd övergång är nödvändig. Växtbaserad mat måste bli normen globalt.

Slutsats: Ett val mellan fortsatt hunger eller hållbar mättnad

Vår prioritering av djurfoder driver upp matpriserna och förvärrar klimatkrisen. Samtidigt fortsätter världshungern. 

Genom en växtbaserad framtid, där vi äter grödorna direkt istället för att ta omvägen via djur, kan vi mätta miljontals människor. Folkhälsan förbättras markant. Miljöpåverkan minskar drastiskt.