En ny brittisk rapport avslöjar hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik pumpar miljarder till kött och mejeri medan hälsosamma växtbaserade livsmedel svälts ut. Siffrorna är häpnadsväckande.

Tänk dig att du betalar skatt och att nästan en fjärdedel av hela EU:s budget går till att subventionera produktion av livsmedel som skadar både din hälsa och klimatet. Det är verkligheten enligt rapporten ”CAP at the Crossroads”, publicerad i februari 2026 av den brittiska organisationen Foodrise.

Rapporten visar för första gången hur EU:s jordbrukssubventioner fördelades till enskilda livsmedelskategorier under 2020. Resultaten fick snabbt internationell uppmärksamhet. The Guardian rapporterade om de enorma skillnaderna i stöd mellan animaliska och växtbaserade livsmedel, och även Göteborgs-Posten uppmärksammade studiens centrala slutsats: nötkött och lamm fick över 580 gånger mer i CAP-stöd än baljväxter.

Siffrorna som avslöjar systemet

Under 2020 gick uppskattningsvis 77 procent av EU:s jordbruksstöd, motsvarande 39 miljarder euro, till animaliska livsmedel. Växtbaserade livsmedel fick bara 23 procent. Beräkningarna är gjorda på konsumtionsbasis, vilket innebär att subventioner till foder som odlas åt djur räknas in i stödet till animaliska produkter.

Ister och talg fick mer i stöd än alla frukt och grönsaker tillsammans. De uppskattade 39 miljarder euro som gick till animaliska livsmedel motsvarar nästan en fjärdedel av EU:s totala budget för 2020 på 168,7 miljarder euro.

Ett system som skadar hälsa och klimat

Rapporten visar att animaliska livsmedel beräknas orsaka mellan 81 och 86 procent av de totala växthusgasutsläppen från EU:s livsmedelsproduktion, samtidigt som de bara levererar 32 procent av kalorierna och 64 procent av proteinet. Uppskattningsvis 63 procent av Europas åkermark används för att odla djurfoder. Varje gång 100 kilokalorier spannmål matas till en ko produceras bara 2 kilokalorier nötkött. Systemet är en massiv energiförlust som håller EU beroende av livsmedelsimport.

Kostnaderna för kostrelaterade sjukdomar kopplade till konsumtion av animaliska livsmedel i EU uppskattades till 452 miljarder euro under 2022. Utöver det beräknas luft- och vattenföroreningar från animalisk livsmedelsproduktion kosta ytterligare 181 miljarder euro. Världshälsoorganisationen klassificerar processat kött som en grupp 1-carcinogen och rött kött som en grupp 2A-carcinogen, med starka vetenskapliga samband till bland annat tjocktarmscancer, hjärtsjukdomar, bröstcancer och typ 2-diabetes.

EAT-Lancet 2.0 pekar ut riktningen

Rapporten knyter an till EAT-Lancet-kommissionens uppdaterade rapport från 2025, som beskrivs som den mest heltäckande globala vetenskapliga utvärderingen av livsmedelssystem hittills. Kommissionen slår fast att livsmedelssystemen är den största bidragande faktorn till att fem planetära gränser överskrids och att även om världen helt skulle ställa om från fossila bränslen, kommer livsmedelssystemen i sig att leda till att Parisavtalets 1,5-gradersmål bryts.

Lösningen enligt EAT-Lancet är den uppdaterade Planetary Health Diet: en växtrik kost med måttliga mängder animaliska livsmedel. Kommissionen rekommenderar att befintliga jordbrukssubventioner riktas om för att främja kostförändringar och stödja folkhälsa och miljö.

Enorma vinster med omställningen

Om européer skulle anamma Planetary Health Diet visar forskningen på en rad fördelar.

Danmark visar vägen

Rapporten lyfter fram Danmarks växtbaserade handlingsplan som ett föredöme. Danmark har avsatt motsvarande cirka 90 miljoner euro mellan 2023 och 2030 till initiativ som utvecklar både utbud och efterfrågan på växtbaserade livsmedel. Landet har infört ekoprogram som ger stöd till ökad odling av bland annat kikärter, ärtor, bönor, linser, nötter, svamp, quinoa och bondbönor. Danmarks uppdaterade kostråd, baserade på EAT-Lancet-dieten, rekommenderar att köttkonsumtionen begränsas till 350 gram per vecka och att intaget av baljväxter ökas till 100 gram per dag. Offentliga kök erbjuder kostnadsfria kurser i att laga smakrik växtbaserad mat.

Marknaden rör sig också. I Nederländerna har elva livsmedelskedjor med över 90 procent av marknaden åtagit sig att minst 60 procent av deras proteinförsäljning ska vara växtbaserad senast 2030. Lidl har som mål att anpassa sig till Planetary Health Diet till 2050 i samtliga 31 länder där kedjan verkar. Under det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under andra halvåret 2025 drev Danmark frågan om en gemensam EU-handlingsplan för växtbaserade livsmedel, vilket skapade betydande momentum.

EU rör sig åt fel håll

Trots den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk, där jordbruksgrupper, civilsamhälle, företag och akademiker enhälligt antog slutsatsen att en omställning mot hälsosammare och mer hållbar kost är ”avgörande”, rör sig EU för närvarande i fel riktning. Intensiv lobbying från kött- och mejeriindustrin har lett till att miljöåtgärder i jordbrukspolitiken systematiskt urholkas under täckmanteln ”förenkling”. EU:s avskogningsförordning har försenats, målet om 30 procent minskade jordbruksutsläpp till 2040 har skrotats, och det finns till och med förslag om att förbjuda växtbaserade livsmedel från att använda termer som ”burgare” och ”korv”.

Kött- och mejeriindustrin spenderade uppskattningsvis 15 miljoner euro på lobbying i EU mellan 2014 och 2020. Branschorganisationer som Copa Cogeca har systematiskt urvattnat förslag om att skifta mot mer växtbaserad kost. Ett förslag om att reformera CAP:s marknadsföringsprogram innehöll ursprungligen en skrivning om att uppmuntra ”övergången till en mer växtbaserad kost, med mindre rött och processat kött”, men efter intensiv lobbying ströks formuleringen helt. Samtidigt har EU finansierat kampanjer som ”Become a Beefatarian” för att öka köttkonsumtionen. Bara under 2023 gick nästan 75 miljoner euro av EU:s medel till marknadsföring av animaliska produkter, varav 29 miljoner specifikt syftade till att få européer att äta mer kött. Kött- och mejeriindustrin hävdar gärna att politiker som förespråkar minskad köttkonsumtion ”bestämmer vad folk ska äta”. Men sanningen är att EU redan styr européernas matvanor genom subventioner och marknadsföring som gynnar kött och mejeri.

Fem rekommendationer

Rapporten avslutas med fem centrala rekommendationer till EU:s beslutsfattare.

Sverige är en del av problemet

Sverige är fullt delaktigt i detta snedvridna subventionssystem. Svenska skattebetalare bidrar till EU:s jordbruksbudget som pumpar miljarder till kött och mejeri, och svenska bönder verkar inom samma struktur som gynnar animalisk produktion på bekostnad av växtbaserade livsmedel. Trots att Sverige gärna framställer sig som ett föregångsland inom hållbarhet saknas en nationell växtbaserad livsmedelsstrategi. Landsbygdsminister Peter Kullgren har tvärtom aktivt motsatt sig rekommendationer om minskad köttkonsumtion, i linje med den köttlobby som rapporten så tydligt avslöjar.

Sverige har varken tagit efter Danmarks ambitiösa växtbaserade handlingsplan eller uppdaterat sina kostråd i nivå med EAT-Lancet-kommissionens rekommendationer. Med den pågående översynen av CAP för perioden 2028 till 2034 finns ett unikt tillfälle att förändra systemet. Sverige borde vara bland de länder som driver på hårdast för en omfördelning av subventionerna, men risken är stor att svenska politiker återigen väljer att följa köttindustrins intressen framför vetenskapen.

Rapporten ”CAP at the Crossroads” är publicerad av den brittiska organisationen Foodrise och bygger på data från Leidens universitet.