Klimatpolitiska rådet kräver köttskatt och prissättning av jordbrukets utsläpp
Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att prissätta jordbrukets utsläpp av metan och lustgas. I årsrapporten 2025 fastslår det oberoende expertorganet att nuvarande politik är otillräcklig och att kraftfullare styrmedel behövs – inklusive en matskatteväxling som i debatten ibland kallas köttskatt.
Klimatpolitiska rådet: Jordbrukets omställning släpar efter
Rapporten publicerades i Stockholm den 20 mars 2025. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som årligen utvärderar regeringens klimatpolitik. Årets rapport fördjupar sig i jordbrukets klimatomställning – en sektor vars utsläpp inte minskat i takt med andra och där rådet sedan 2019 efterlyst en tydligare strategi.
Jordbrukets samlade utsläpp var 11,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2023. Utsläppen kommer främst från metan (djurhållning), lustgas (mark och gödsel) samt fossila bränslen. Läs mer om matens klimatpåverkan.
Utsläppen kan minska 25 procent med växtbaserad omställning
Klimatpolitiska rådets rapport visar att jordbrukets utsläpp kan minska med omkring 25 procent till 2045, även med ökad svensk matproduktion. Detta kräver både effektivare produktionsmetoder och strukturella förändringar i vad som produceras – inklusive en ökad andel växtbaserade livsmedel.
Förändringar i vad som produceras ger störst effekt, men kräver matchande kostomläggning hos konsumenterna. En övergång till växtbaserad kost kan minska klimatutsläppen från mat med upp till 73 procent, visar forskning från SLU.
Klimatpolitiska rådet vill prissätta metan och lustgas
En central slutsats i Klimatpolitiska rådets rapport är att det saknas prissättning av jordbrukets biologiska utsläpp. De jordbrukare som orsakar utsläppen bär inte kostnaderna för sin klimatpåverkan och får därmed inget incitament att investera i mindre utsläppsintensiv produktion.
Rådet förespråkar ett EU-gemensamt utsläppshandelssystem för jordbrukets metan- och lustgasutsläpp. Om det dröjer bör nationell prissättning övervägas, utformad så att den tar hänsyn till jordbrukarnas lönsamhet genom exempelvis återbetalning.
Matskatteväxling – köttskatt med kompensation
Klimatpolitiska rådet lyfter fram differentierad mervärdesskatt på livsmedel som ett effektivt styrmedel. En sådan matskatteväxling skulle innebära högre skatt på klimatbelastande livsmedel som kött och lägre skatt på växtbaserade alternativ.
Forskning visar att konsumtionsskatter har fördelar jämfört med klimatavgifter på produktionen. Om skatten tas ut vid återförsäljningen omfattas även importerade livsmedel, vilket förhindrar koldioxidläckage. Skatteintäkterna kan återföras för att finansiera klimatåtgärder inom jordbruket.
Danmark har redan infört världens första köttskatt. Läs om hur Sverige kan ta efter Danmarks gröna trepartsavtal.
Fem konkreta förslag från Klimatpolitiska rådet
Rapporten innehåller flera konkreta rekommendationer för att påskynda jordbrukets klimatomställning:
- Prissätt metan och lustgas: Inför EU-gemensamt utsläppshandelssystem eller nationell prissättning med hänsyn till jordbrukarnas lönsamhet
- Styr konsumtionen: Genomför matskatteväxling med differentierad moms, stärk informationsinsatser och använd offentlig upphandling för klimatsmart mat
- Fasa ut dieselsubventionen: Avveckla skattenedsättningar för fossil diesel med lämplig kompensation till jordbrukarna
- Stärk stöd och riskdelning: Effektivisera klimatstöd och låt staten dela risken för större klimatinvesteringar
- Ta fram strategi: Utveckla målbild och strategi för jordbrukets klimatomställning i samverkan med berörda aktörer
Offentliga måltider kan driva omställningen
Klimatpolitiska rådet pekar på offentlig upphandling som ett kraftfullt verktyg. Genom att ställa klimatkrav vid upphandling av måltider kan kommuner och regioner stimulera ökad konsumtion av livsmedel med låga utsläpp.
Detta ligger i linje med EU-kommissionens vetenskapliga rådgivares krav på åtgärder för att styra om konsumtionen mot hållbara livsmedel. Växtbaserad skolmat och offentliga måltider kan bli en viktig drivkraft i omställningen.
Klimatpolitiska rådets slutsats: Ny politik krävs
Klimatpolitiska rådets rapport understryker att jordbrukets klimatomställning är både nödvändig och möjlig. För att frigöra potentialen krävs dock betydligt mer aktiv och målinriktad politik än idag.
En central del i verktygslådan är ekonomiska styrmedel som sätter ett pris på jordbrukets utsläpp av metan och lustgas. Detta, i kombination med matskatteväxling och utfasning av fossila subventioner, är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål och säkra ett hållbart svenskt jordbruk. FN:s rapport Livestock’s Long Shadow bekräftar att djurhållningen är en av världens största miljöbovar.
NYCKELCITAT FRÅN KLIMATPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2025
Om prissättning av metan och lustgas från jordbruket
”I avsaknad av ett klimatstyrmedel i EU, överväg att införa prissättning av jordbrukets utsläpp av metan- och lustgas som beaktar jordbrukarnas lönsamhet, till exempel genom återbetalning.” (s. 128)
”Klimatpolitiska rådet ser flera fördelar med att prissätta växthusgasutsläpp av metan- och lustgas på EU-nivå genom ett utsläppshandelssystem.” (s. 123)
”Driv på för att införa gemensamma och samhällsekonomiskt effektiva klimatstyrmedel på EU-nivå för jordbrukets metan- och lustgasutsläpp, exempelvis ett utsläppshandelssystem.” (s. 123-124)
”Det saknas en prissättningsmekanism för jordbrukets biologiska utsläpp av metan och lustgas, liksom för jordbrukets nettoutsläpp från jordbruksmark. De jordbrukare som orsakar dessa utsläpp får alltså inte bära kostnaderna av sin klimatpåverkan och får därmed inget extra incitament att investera i mindre utsläppsintensiv produktion.” (s. 107)
”Det saknas även prissättning av jordbrukets klimatutsläpp både på nationell nivå och i EU. Detta har kritiserats av bland annat Europeiska revisionsrätten som menar att kostnadseffektiva klimatstyrmedel för jordbruket saknas.” (s. 114-115)
”Ett alternativ eller komplement till klimatsubventioner är att prissätta jordbrukets biologiska utsläpp av metan och lustgas, precis som har diskuterats på EU-nivå. I praktiken skulle en skatt på jordbrukets metan- och lustgasutsläpp betyda att förorenaren betalar-principen tillämpas vilket skulle gynna livsmedelsproduktion med låga utsläpp och skapa incitament för att vidta åtgärder för att minska utsläppen.” (s. 127)
Om matskatteväxling och styrning av konsumtion
”Genomför åtgärder som bidrar till att styra om efterfrågan till hälsosamma livsmedel med låga klimatutsläpp, exempelvis genom förstärkta informationsinsatser, differentierad mervärdesskatt och upphandling av offentliga måltider.” (s. 128)
”Klimatpolitiska rådet menar att konsumentskatter kan övervägas som styrmedel för att stimulera en omställning från efterfrågan på livsmedel med hög klimatpåverkan till livsmedel med låg påverkan. En skatteväxling på mat skulle kunna ge direkta ekonomiska incitament för omställning till livsmedelskonsumtion med lägre klimatpåverkan.” (s. 128-129)
”Forskning visar att konsumtionsskatter har fördelar jämfört med klimatavgifter på produktionen. Om skatten tas ut vid återförsäljningen så omfattas även importerade livsmedel, vilket förhindrar koldioxidläckage. En livsmedelsskatt påverkar inte jordbrukarnas administration eftersom skatten betalas av slutkonsumenten.” (s. 129)
”Forskningen resonerar också om att skatteväxling kan leda till större acceptans för förändringar av livsmedelsbeskattningen. En möjlighet är att återföra skatteintäkterna, eller motsvarade summa, till att finansiera klimatåtgärder inom jordbruket.” (s. 129)
”Naturvårdsverket och Jordbruksverket föreslår en analys av en grön skatteväxling inom jordbruket men varnar för risker. Om skatteväxlingen görs procentuellt genom momsförändringar av olika varukategorier så får dyrare livsmedel ett högre prispåslag än billiga livsmedel. Detta kan försämra konkurrensen för exempelvis ekologiska livsmedel.” (s. 129)
”Det finns få effektiva statliga insatser som syftar till att styra om efterfrågan från livsmedel med höga klimatutsläpp till livsmedel med låga klimatutsläpp.” (s. 111)
”En ytterligare möjlighet att stimulera ökad konsumtion av livsmedel med låga utsläpp är att ställa klimatkrav i den offentliga upphandlingen av måltider.” (s. 112)
