EU:s klimatråd slår fast att jordbruket måste ställas om i grunden. Livsmedelssystemet står för en tredjedel av unionens växthusgasutsläpp, och nuvarande politik är otillräcklig. Rådet kräver en systemomställning: minska konsumtionen av animaliska produkter med upp till hälften, sluta subventionera klimatskadligt jordbruk och sätt ett pris på utsläppen.

Den 11 mars 2026 publicerade European Scientific Advisory Board on Climate Change (ESABCC) rapporten Climate adaptation and mitigation in the agri-food system. ESABCC är EU:s officiella vetenskapliga klimatråd för jordbruk och klimatpolitik, inrättat under den europeiska klimatlagen för att ge oberoende vetenskapliga rekommendationer. Rådet består av 15 ledande klimatforskare och leds av Ottmar Edenhofer, vetenskaplig direktör vid Potsdam Institute for Climate Impact Research och en av världens mest citerade forskare inom tvärvetenskaplig klimatforskning.

Rapportens centrala slutsats: EU:s livsmedelssystem, från gödselproduktion till konsumenternas tallrikar, står för ungefär en tredjedel av unionens totala nettoutsläpp av växthusgaser. Varken utsläppsminskningarna eller klimatanpassningen håller jämna steg med vad som krävs för att nå EU:s klimatmål till 2040 och 2050, och befintliga styrmedel räcker inte för den omställning som behövs.

Boskapssektorn: jordbrukets största klimatproblem

Rapporten lämnar inget utrymme för tvekan om var de stora utsläppen kommer ifrån. Boskapssystemen, inklusive foderproduktion och markanvändning, orsakar ungefär två tredjedelar av jordbrukets växthusgasutsläpp. Enbart metanutsläpp från djurens matsmältning (enterisk fermentation) utgör nästan hälften av hela jordbrukssektorns klimatavtryck, och kvävoxidutsläpp från gödslad mark bidrar med ytterligare 30 procent.

Trots detta försöker EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) varken begränsa eller minska boskapssektorn, något som EU:s klimatråd pekar ut som ett av jordbrukets största problem. CAP ger kopplade stöd direkt till animalieproduktion och stödjer jordbrukare som odlar på dränerade torvmarker, vilka ensamma står för 20 procent av EU:s jordbruksutsläpp.

Anm.: Kategorierna överlappar delvis. Boskapssystemens 65 % inkluderar enterisk fermentation, gödselhantering och foderproduktion. Källa: ESABCC 2026, EEA.

Sex rekommendationer för att klimatsäkra matsystemet

EU:s klimatråd lägger fram sex sammanlänkade rekommendationer för att ställa om jordbruket:

1. Fasa ut klimatskadliga jordbruksstöd. Kopplade stöd till animalieproduktion och stöd för odling på dränerade torvmarker bör avvecklas. De frigjorda medlen ska i stället användas för klimatanpassning, strukturomställning och övergången mot växtbaserade produkter. Rådet förespråkar att nya inkomststödsmekanismer utformas så att de är förenliga med klimatmålen.

2. Inför klimatprissättning för jordbruket. Ett dedikerat system för prissättning av växthusgasutsläpp ska införas, baserat på principen att förorenaren betalar. Flera medier rapporterar att rådet i praktiken förespråkar ett utsläppshandelssystem (ETS) för jordbrukssektorn. Intäkterna ska återföras till jordbrukare och belöna kolbindning, och systemet ska införas gradvis för att ge tid för anpassning.

3. Ge riktat omställningsstöd till jordbrukare. Jordbrukare ska få hjälp att övervinna ekonomiska och kunskapsmässiga hinder. Omställningen kräver nya färdigheter, investeringar och tillgång till rådgivning.

4. Stärk klimatanpassningen. Verktyg som hjälper jordbrukare att hantera oundvikliga klimateffekter, som torka, översvämningar och nya skadedjur, måste förbättras. Europa värms snabbare än det globala genomsnittet, och klimatrelaterade jordbruksförluster uppgår redan till tiotals miljarder euro per år.

5. Främja hälsosamma, klimatvänliga kostmönster och minska matsvinnet. Det här är rapportens mest omtalade rekommendation. EU:s klimatråd slår fast att alla scenarier som är förenliga med en nödvändig systemomställning förutsätter att konsumtionen av animaliska produkter minskar med mellan 15 och 50 procent jämfört med dagens nivåer, med en motsvarande minskning av produktionen. Koständringar och minskat matsvinn är nödvändiga delar av lösningen, inte bara tekniska förbättringar i jordbruket.

6. Säkerställ tillräcklig och snabb offentlig finansiering. Omställningen kräver betydande investeringar, och offentliga medel måste mobiliseras i tid för att undvika att jordbrukare lämnas utan stöd.

EU:s klimatråd om jordbruket: teknik räcker inte, systemförändring krävs

En av rapportens viktigaste slutsatser är att marginella tekniska förbättringar inte är tillräckliga. Effektivare djurhållning, bättre gödselhantering och precisionsjordbruk kan minska utsläppen, men inte i den skala och takt som krävs. EU:s klimatråd konstaterar att jordbruket behöver en systemomställning som omfattar hela värdekedjan: hur vi producerar, hur vi använder marken och vad vi äter.

Ottmar Edenhofer formulerar det så här: att nå EU:s klimatmål för 2040 och 2050 på ett kostnadseffektivt sätt kräver betydande utsläppsminskningar i hela ekonomin. Jordbruket har gjort framsteg, men takten och omfattningen räcker inte. Sektorn måste öka takten under de kommande åren, både för att nå klimatneutralitet och för att skydda jordbrukares försörjning, stötta landsbygdssamhällen och trygga Europas livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat.

Rapporten betonar att omställningen ska vara gradvis och rättvis, med riktat stöd till de jordbrukare och regioner som står inför de största utmaningarna.

Svensk koppling och relevans

Rapporten från EU:s klimatråd om jordbruket har en tydlig svensk koppling. Lars J. Nilsson, professor vid Lunds universitet och expert på industriell omställning och klimatpolitik, är en av de 15 ledamöterna i det vetenskapliga klimatrådet och har suttit med sedan rådets första mandatperiod 2022. I den nya mandatperioden som inleddes den 24 mars 2026 tillkommer Åsa Persson, strategisk rådgivare vid KTH Climate Action Centre och ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd, som ny ledamot. Fem forskare vid Lunds universitet har också publicerat analyser av vad rapportens rekommendationer innebär för EU:s jordbruk.

Rapportens budskap om att minska konsumtionen av animaliska produkter och ställa om till mer växtbaserad produktion ligger i linje med vad forskningen länge visat. Det gäller också sambandet mellan kostmönster och hälsa: att främja klimatvänliga dieter med mer baljväxter, fullkorn, grönsaker och nötter, och mindre rött och processat kött, ger hälsovinster och klimatvinster samtidigt. Det är i grunden samma slutsats som American Heart Association drog i sina nya kostråd 2026: vetenskapen pekar åt samma håll oavsett om man utgår från klimat eller hälsa.

EU:s klimatråd om jordbruket säger det rakt ut: nuvarande politik räcker inte, och marginella förbättringar löser inte problemet. Det krävs en systemomställning av hela livsmedelssystemet, från jord till bord. Sverige, med sin starka forskningstradition inom hållbara matsystem och sin representation i klimatrådet, har goda förutsättningar att gå före i den omställningen och bidra till ett mer resilient och hållbart matsystem.