En fjärdedel av Europas landyta kan rewildas. Det visar en studie i Current Biology, och 76 procent av potentialen ligger i Skandinavien, Skottland och på Iberiska halvön. Men rewilding i stor skala kräver mark, och marken är ockuperad. I dag går omkring 83 procent av världens jordbruksmark till djurhållning. Enligt den mest omfattande metaanalysen av livsmedelssystemets miljöpåverkan, publicerad i Science, kan ett globalt skifte till växtbaserad kost frigöra 3,1 miljarder hektar. Rewilding utan förändring av matsystemet är en fantasiföreställning. Med ett växtbaserat matsystem är den fullt möjlig.

Ett landskap av jättar

Det är lätt att föreställa sig att Europas natur alltid sett ut som i dag: tamboskap på åkrar, fragmenterade skogar, tyst landsbygd. Men under hundratusentals år var Europa ett av världens mest spektakulära viltlandskap.

Skogelefanter (Palaeoloxodon antiquus) vandrade genom Europas lövskogar under varmare perioder. De var större än dagens afrikanska elefanter, uppemot fyra meter i mankhöjd och med en vikt på cirka 13 ton.¹ Under kalla perioder tog ullhåriga mammutar (Mammuthus primigenius) över landskapet. Mammutarna nådde södra Skandinavien efter inlandsisens tillbakadragande och försvann från norra Europa för omkring 14 000 år sedan.²

Bredvid dem betade ullhåriga noshörningar (Coelodonta antiquitatis), arten med det största utbredningsområdet av alla noshörningsarter någonsin, från Spanien till Sibirien.³ Jättekronhjorten (Megaloceros giganteus), ibland kallad irländsk älg, bar horn som kunde spänna över fyra meter och vandrade genom södra Skandinavien så sent som för 11 000 år sedan.⁴ Grottlejon (Panthera spelaea), upp till 12 procent större än dagens afrikanska lejon, jagade i Europas skogar och på stäppen.⁵

Och ja, det levde flodhästar i Europa. Under varmare perioder badade Hippopotamus antiquus i Rhen, i södra England och i det som i dag är Tyskland och Nederländerna.⁶

Det sista av Europas ikoniska stordjur som utrotades i det vilda var uroxen. Den sista uroxen, en ko, dog 1627 i Jaktorówskogen i Polen.⁷ I Sverige levde uroxar för omkring 10 000 till 7 000 år sedan, och den sista uroxetjurens horn finns bevarat på Livrustkammaren i Stockholm, taget som krigsbyte under Karl X Gustavs polska krig. Uroxen var stamfadern till alla tamkor, men hade ingenting gemensamt med dagens sönderavlade mjölkkor, som avlats för att producera över 9 500 liter mjölk per år och som drabbas av hög förekomst av hälta och juverinflammation.

117 miljoner hektar väntar

Forskarna Miguel Araújo och Diogo Alagador publicerade 2024 studien ”Expanding European protected areas through rewilding” i Current Biology.⁹ De fann att 117 miljoner hektar, ungefär en fjärdedel av kontinentens yta, har potential att bli vild natur igen. Av dessa ligger 76 procent i Skandinavien, Skottland och på Iberiska halvön.

Studien identifierar passiv rewilding, där naturen tillåts återhämta sig med befintliga arter som älg, lo och varg, och aktiv rewilding, där saknade arter som visenter och vildren återinförs. 70 procent av potentialen ligger i kallare klimat, med passiv rewilding som den mest kostnadseffektiva metoden.

2026: Året som avgör

EU:s naturåterställningslag trädde i kraft i augusti 2024 och ställer för första gången bindande krav på medlemsländerna att restaurera skadade ekosystem.¹⁰ Senast den 1 september 2026 ska varje land lämna in ett utkast till en nationell restaureringsplan. BirdLife International kallar 2026 ”ett ödesår för naturen i Europa”.¹¹

I Sverige presenterade Naturvårdsverket i februari 2026 ett underlag med 201 åtgärdsförslag för den nationella restaureringsplanen.¹² Rewilding Europe, som i år når halvtid i sin 10-årsstrategi, betonar att naturåterställningslagen ger en unik möjlighet att skala upp rewilding som metod.¹³ Sverige tillhör de områden i Europa som har allra störst potential för rewilding. Det vore remarkabelt att inte använda den.

Utan växtbaserat matsystem, ingen rewilding i stor skala

Rewilding kräver mark. I dag går omkring 83 procent av världens jordbruksmark till djurhållning, trots att animalieproduktionen bara levererar 18 procent av kalorierna och 37 procent av proteinet.¹⁴ Inom EU går enligt en analys från Greenpeace European Unit 71 procent av jordbruksmarken till kött och mejeri, en yta på 125 miljoner hektar.¹⁵ I Sverige upptar vall och grönfoderväxter enligt Jordbruksverket cirka 1 133 000 hektar och betesmark ytterligare omkring 456 000 hektar, totalt uppskattningsvis 1,59 miljoner hektar som direkt eller indirekt tjänar animalieproduktionen.¹⁶

Siffrorna talar för sig själva. Poore och Nemeceks metaanalys av 38 700 gårdar i 119 länder, den mest omfattande studien av livsmedelssystemets miljöpåverkan, visar att ett globalt skifte till växtbaserad kost kan frigöra 3,1 miljarder hektar jordbruksmark, en minskning med 76 procent.¹⁴ En svensk studie i Nature Communications (2024) visar att växtbaserade dieter minskar markanvändningen med 20 till 45 procent redan i Sverige.¹⁷

Nötkött har enligt en studie i Nature Food 2025 100 gånger större påverkan på artutrotning per protein än baljväxter.¹⁸ Kor och får driver global artutrotning genom den enorma markanvändningen. Sambandet är rakt: ett växtbaserat matsystem frigör mark, och frigjord mark möjliggör rewilding. Utan förändring av matsystemet förblir rewilding i stor skala en teoretisk möjlighet.

Vägen framåt

Europa var en gång hem åt elefanter, noshörningar och lejon. Det var inte en annan planet. Det var här. Vetenskapen visar att 117 miljoner hektar kan bli vilda igen. EU kräver nationella planer senast i september. Skandinavien tillhör kärnområdena. Naturvårdsverket har presenterat 201 åtgärder. Nederländerna visar att utköp av djurbönder fungerar i praktiken.

Men inget av det spelar någon roll om marken inte frigörs. Så länge 83 procent av jordbruksmarken går till djurhållning finns det ingen mark att rewilda. Ekvationen är enkel: växtbaserat matsystem frigör mark, frigjord mark möjliggör rewilding. Sverige bör ta en ledande roll. Det kräver en ambitiös restaureringsplan, omfördelning av jordbruksstödet från animalieproduktion till rewilding och växtbaserad matproduktion, och generöst omställningsstöd till bönder som vill bli en del av framtiden. Visenter och lodjur kan åter vandra genom landskap som i dag ockuperas av sönderavlade kor. Framtiden är växtbaserad. Och den är vild.