Hållbart Matsystem

Studier

Livestock’s Long Shadow

djurindustrins miljöpåverkan

FN-rapport: Djurindustrin är en av världens största miljöbovar

Djurindustrins miljöpåverkan är så omfattande att FN klassar den som en av de två eller tre största orsakerna till alla allvarliga miljöproblem på planeten. Den banbrytande rapporten Livestock’s Long Shadow från 2006 dokumenterar hur djurindustrin driver klimatförändringar, markförstöring, vattenbrist och förlust av biologisk mångfald – på alla nivåer, från lokalt till globalt.

Djurindustrins miljöpåverkan större än transportsektorn

FN:s rapport avslöjar att djurindustrins miljöpåverkan överträffar hela transportsektorn. Djurhållningen står för 18 procent av de globala växthusgasutsläppen. Den bidrar med 37 procent av allt antropogent metan från idisslares matsmältning och 65 procent av lustgasutsläppen från gödselhantering.

Djurindustrins klimatpåverkan kommer från tre huvudkällor: metan från kor och andra idisslare, koldioxid från avskogning för betesmark och foderproduktion, samt lustgas från gödsel. Läs mer om matens klimatpåverkan och varför nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgaser än bönor.

Djurindustrins enorma markanvändning

Djurindustrins miljöpåverkan syns tydligast i markanvändningen. Betesmarker upptar 26 procent av jordens isfria yta. Ytterligare 33 procent av all åkermark används för att odla foder till djuren. I Amazonas har 70 procent av den avskogade marken omvandlats till betesmark.

Denna massiva expansion driver förlust av biologisk mångfald. Djurindustrins miljöpåverkan hotar 306 av världens 825 viktigaste ekoregioner och 23 av de 35 globala hotspots för biologisk mångfald. Omkring 30 procent av marken som används för djurhållning var tidigare habitat för vilda djur.

Djurindustrins miljöpåverkan på vatten och hav

Vattenresurserna drabbas hårt av djurindustrins miljöpåverkan. Sektorn står för över 8 procent av mänsklighetens totala vattenanvändning, främst för bevattning av fodergrödor. Djurindustrin är också en av de största föroreningskällorna och bidrar till döda zoner i kustnära områden.

Utsläpp av kväve och fosfor från djurgödsel orsakar övergödning i hav och sjöar. Studier visar att 94 procent av alla däggdjur nu är antingen människor eller lantbruksdjur – ett direkt resultat av djurindustrins expansion på bekostnad av vilda arter.

FN:s politiska förslag för att minska djurindustrins miljöpåverkan

Rapporten föreslår konkreta politiska åtgärder för att begränsa djurindustrins miljöpåverkan. FN rekommenderar prissättning av naturresurser som vatten och mark för att spegla deras verkliga miljökostnad. Skadliga subventioner som uppmuntrar miljöförstörande djurhållning bör avvecklas.

Betesavgifter och regleringar kan minska överbetning och markförstöring. Dessa styrmedel ligger i linje med Klimatpolitiska rådets rekommendationer om att prissätta metan och lustgas från jordbruket. En omställning till växtbaserad livsmedelsproduktion skulle dramatiskt minska djurindustrins miljöpåverkan.

Djurindustrins miljöpåverkan kräver omedelbar handling

Med en förväntad fördubbling av kött- och mjölkproduktionen till 2050 blir åtgärder allt mer brådskande. FN slår fast att djurindustrins miljöpåverkan är så omfattande att sektorn måste bli en central del av all miljöpolitik. Rapporten utgör en kraftfull uppmaning till förändring i politik, teknik och konsumtionsmönster.

En övergång till växtbaserad kost kan minska växthusgasutsläppen från maten med 73 procent enligt SLU. Detta är den mest effektiva åtgärden för att begränsa djurindustrins miljöpåverkan och säkra en hållbar framtid. Läs mer om fördelarna med växtbaserad mat.

FN:s rapport “Livestock’s Long Shadow”

“The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global. The findings of this report suggest that it should be a major policy focus when dealing with problems of land degradation, climate change and air pollution, water shortage and water pollution and loss of biodiversity”
https://www.fao.org/3/a0701e/a0701e.pdf

Fler studier

Rulla till toppen