Djurindustrin är den enskilt största orsaken till markförstöring, avskogning och förlust av biologisk mångfald i världen. Enligt Poore och Nemecek (2018) upptar djurproduktionen 83 procent av all jordbruksmark men levererar bara 18 procent av kalorierna och 37 procent av proteinet. FN:s organ för markförstöring (UNCCD) varnar för att 40 procent av jordens landyta redan är degraderad och att 3,2 miljarder människor drabbas direkt. Lösningen finns i en omställning till växtbaserad livsmedelsproduktion, som enligt forskningen kan frigöra 75 procent av världens jordbruksmark för restaurering och rewilding.

83 procent av jordbruksmarken ger bara 18 procent av kalorierna

Den mest omfattande analysen av jordbrukets miljöpåverkan genomfördes av Joseph Poore och Thomas Nemecek och publicerades i Science 2018. Studien omfattade data från närmare 39 000 gårdar i 119 länder och 40 livsmedelsprodukter som står för 90 procent av det globala kaloriintaget. Resultatet var entydigt: djurproduktionen upptar 83 procent av världens jordbruksmark men levererar bara 18 procent av kalorierna och 37 procent av proteinet. Betesmark och foderproduktion dominerar jordens markanvändning trots att de ger tillbaka en bråkdel av den näring som krävs.

Källa: Poore och Nemecek, Science (2018)

Enligt Our World in Datas analys av Poore och Nemeceks data skulle en global övergång till växtbaserad livsmedelsproduktion kunna minska jordbruksmarken med 75 procent, från 4,1 miljarder hektar till 1 miljard hektar, och fortfarande föda hela världens befolkning. De frigjorda 3,1 miljarder hektaren motsvarar ungefär hela Afrikas yta och skulle kunna återställas till naturliga ekosystem. Läs mer om matens klimatpåverkan och potentialen för rewilding av jordbruksmark.

Avskogning: 80 procent av Amazonas skövling drivs av djurindustrin

Tropisk avskogning är en av de mest akuta miljökriserna och djurindustrin är den dominerande drivkraften. I Amazonas, världens största tropiska regnskog, har omkring 80 procent av den avskogade marken omvandlats till betesmark för nötkreatur. Brasilien är det land som förlorar mest tropisk skog i världen.

Avskogningen förstör enorma kolförråd. Tropiska skogar lagrar stora mängder kol i biomassa och mark. När skogen fälls och bränns frigörs detta kol som koldioxid. IPCC:s specialrapport om klimatförändringar och mark (SRCCL, 2019) konstaterar att jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU) står för ungefär 23 procent av de globala växthusgasutsläppen. En stor del av dessa utsläpp drivs av avskogning för djurproduktion. Läs mer om djurindustrins påverkan på biologisk mångfald.

Överbetning och jorderosion: jorden förstörs snabbare än den bildas

Djurindustrins markförstöring handlar inte bara om avskogning. Enligt UNCCD är omkring 50 procent av alla betesmarker degraderade, till stor del genom överbetning i kombination med klimatförändringar och ohållbar markanvändning. När betesdjur betar för intensivt förstörs växtligheten som håller jorden på plats. Djurens klövar kompakterar marken, vilket minskar vattengenomsläppligheten och ökar ytavrinningen. Resultatet är accelererad jorderosion, förlust av organiskt material och i slutändan ökenspridning.

Enligt IPCC (SRCCL, 2019) eroderar jordbruksmark 10 till 100 gånger snabbare än ny jord bildas. UNCCD uppskattar att 24 miljarder ton bördig matjord förloras varje år globalt. Denna process är i praktiken irreversibel på mänskliga tidsskalor: det tar hundratals till tusentals år att bilda ett centimeters lager ny matjord. Varje hektar som förstörs genom överbetning eller foderproduktion är en förlust som framtida generationer inte kan reparera.

FN:s varning: 40 procent av jordens landyta är degraderad

FN:s konvention mot ökenspridning (UNCCD) publicerade 2022 rapporten Global Land Outlook 2. Rapporten visar att upp till 40 procent av jordens landyta redan är degraderad och att hälften av världens befolkning drabbas direkt av markförstöringen. UNCCD varnar för att fortsatt markförstöring hotar livsmedelsförsörjningen, vattenresurserna och klimatstabiliteten globalt.

Markförstöringen skapar en negativ spiral. Degraderad mark förlorar sin förmåga att lagra kol och vatten. Kol som tidigare var bundet i jorden frigörs som koldioxid, vilket förvärrar klimatförändringarna. Torrare och varmare klimat accelererar i sin tur erosionen. Djurindustrin driver denna spiral genom att ständigt kräva ny mark när gammal mark utarmas, vilket leder till ytterligare avskogning och expansion in i känsliga ekosystem.

Sveriges roll i den globala markförstöringen

Sverige är inte isolerat från djurindustrins globala markförstöring. Svensk djurproduktion importerar stora mängder soja som djurfoder, främst från Sydamerika. Sojaodlingen i Brasilien expanderar in i savannområdet Cerrado, som är en av världens mest artrika biotoper. Varje kilo svenskproducerat kyckling, griskött eller ägg som baseras på importerad soja bär en del av ansvaret för markförstöring och förlust av biologisk mångfald i andra delar av världen. Genom att ersätta animaliska produkter med svenskodlade baljväxter kan Sverige både minska sitt globala markavtryck och stärka den inhemska proteinförsörjningen.

Varför växtbaserad omställning är lösningen

Sambandet mellan djurproduktion och markförstöring är strukturellt. Djur är biologiskt ineffektiva omvandlare av foder till livsmedel: en stor del av energin i fodret går åt till djurets egen metabolism, inte till kött eller mjölk. Därför kräver animalisk produktion mångdubbelt mer mark per kalori och per gram protein jämfört med direkt växtodling för mänsklig konsumtion. Så länge efterfrågan på animaliska produkter kvarstår kommer trycket på mark, skog och biologisk mångfald att bestå.

En omställning till växtbaserad livsmedelsproduktion angriper problemet vid roten. Genom att odla baljväxter, spannmål, grönsaker och frukt direkt för människor frigörs enorma arealer. Enligt Poore och Nemecek skulle en global vegansk livsmedelsproduktion kunna frigöra 75 procent av världens jordbruksmark. Dessa arealer kan restaureras till skogar, gräsmarker och våtmarker som binder kol, stärker den biologiska mångfalden och stabiliserar vattenkretsloppen. Läs mer om hur Sverige kan bli självförsörjande med ett växtbaserat livsmedelssystem.

Politiska åtgärder som krävs

Markförstöringen kan inte vändas utan politiska beslut som förändrar incitamentsstrukturen i livsmedelssystemet. EU:s jordbruksstöd subventionerar i dag nötköttsproduktion med 580 gånger mer per kilo protein än baljväxtproduktion. Dessa snedvridna subventioner driver fortsatt expansion av djurproduktionen och motverkar omställningen till växtbaserad livsmedelsproduktion.

En matskatteväxling som höjer skatten på livsmedel med stor markpåverkan och sänker den på växtbaserade alternativ skulle styra konsumtionen i rätt riktning och samtidigt göra det billigare att äta hållbart. Danmark har visat vägen genom sin gröna trepartsöverenskommelse som inkluderar världens första koldioxidskatt på jordbruket. Agri-ETS, ett utsläppshandelssystem för jordbruket, skulle kunna sätta ett pris på de utsläpp som markförstöringen orsakar och skapa ekonomiska incitament för omställning. EAT-Lancet-kommissionens andra rapport (2025) visar att en omställning till en växtdominerad planetär hälsodiet kan förhindra upp till 15 miljoner förtida dödsfall per år och halvera livsmedelssystemets växthusgasutsläpp.

Varje dag som världen fortsätter att producera animaliska livsmedel i nuvarande omfattning förstörs mark som aldrig kan återställas. En veganutmaning kan vara det första steget mot en framtid där jorden får läka.