Den 22 december får regeringen förslaget om Sveriges nya matmoms. Vi vill att frukt, grönsaker, baljväxter, spannmål, potatis och rotfrukter blir momsfria och att kött, chark, läsk och godis får full moms. Övrig mat behåller 12 procent. Forskare vid Chalmers, KI och SLU har räknat på en liknande växling: den förebygger 700 förtida dödsfall om året utan att matkassen blir dyrare.
Förslaget i korthet
| Status | Aktuellt: momsutredningen redovisas till Finansdepartementet senast den 22 december 2026. |
| Problem | Sedan den 1 april 2026 har nötkött och linser samma moms, 6 procent. Priset i butiken säger inget om vad som gör oss friska. Ungefär 14 000 dödsfall om året i Sverige kan kopplas till vad vi äter. |
| Vårt förslag | Tre momssatser från den 1 januari 2028: 0 procent på frukt, grönsaker, baljväxter, spannmål, potatis och rotfrukter, 25 procent på kött, chark, läsk och godis och 12 procent på övrig mat. |
| Vad det ger | En liknande matskatteväxling förebygger 700 förtida dödsfall om året i Sverige och sänker utsläppen med 700 000 ton koldioxid, utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare (Larsson m.fl., Ecological Economics 2026). |
| Vad det kostar | Kan finansiera sig självt. Vår överslagsberäkning på SCB:s konsumtionsstatistik ger mellan 0,1 miljarder kronor mindre och 3,8 miljarder kronor mer i moms per år än 12 procent på all mat. |
| Källor | Larsson m.fl. 2026, Springmann m.fl. 2025, Plinke m.fl. 2026, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2024, Finansdepartementet 2026. |
700
färre förtida dödsfall om året i Sverige med en matskatteväxling. Fler än tre gånger så många som dör i trafiken.
170 000
färre dödsfall om året i EU och Storbritannien med nollmoms på frukt och grönt och normal moms på animalier.
14 000
dödsfall om året i Sverige kan kopplas till vad vi äter.
Vårt förslag: tre momssatser som gör det hälsosamma billigast
Utredningen ska föreslå högst tre momssatser på mat. Så här vill vi att de fördelas.
0 %
Momsfritt
- Grönsaker, rotfrukter, potatis och svamp
- Baljväxter, även konserverade
- Frukt, bär, osaltade nötter och frön
- Spannmål, ris, gryn, flingor och mjöl
- Tofu, tempeh och berikade, osötade växtdrycker
12 %
Övrig mat
- Bland annat bröd, pasta, matoljor och färdigrätter
- Samma sats som gällde före april 2026 och som enligt gällande lag kommer tillbaka 2028
25 %
Full moms
- Kött och chark av alla slag
- Läsk och andra sötade drycker
- Godis, choklad och glass
- Chips och snacks
Kategorierna följer Livsmedelsverkets kostråd och kan uttryckas i tullens varukoder (KN-nummer). Alla tre satserna finns redan i dag, så ingen ny momssats behövs.
Allt kött får full moms, inte bara rött. Gränsen mellan rött och vitt kött blir svår att försvara, eftersom fläskkött och kyckling används på samma sätt och ligger i samma varukapitel. I dag ger 22 av EU:s 27 länder kött en sänkt momssats. De fem övriga, bland dem Danmark, tar ut full moms på kött.
Förslaget kan finansiera sig självt. Vår överslagsberäkning på SCB:s statistik över hushållens konsumtion 2024 ger mellan 0,1 miljarder kronor mindre och 3,8 miljarder kronor mer i moms per år än 12 procent på all mat, i mitten 1,8 miljarder mer. Full moms på det som kostråden säger att vi ska begränsa betalar nollmomsen på det vi behöver äta mer av.
Varför nu
Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen är tillfällig och gäller till och med den 31 december 2027. Nötkött och linser fick exakt samma skattelättnad.
Samtidigt utreder Finansdepartementet en ny matmoms med högst tre skattesatser. Utredaren, rådmannen Ann Linders, lämnar sitt förslag senast den 22 december 2026. Folkhälsa och beredskap nämns i uppdraget. Klimat och miljö gör det inte.
Nästa regering får alltså ett färdigt underlag strax efter tillträdet. När den tillfälliga sänkningen löper ut kan den nya momsen gälla från den 1 januari 2028.
Forskningen visar att det fungerar
Forskare vid Chalmers, Karolinska institutet och SLU har räknat på en matskatteväxling för Sverige: nollmoms på frukt, grönsaker, baljväxter, potatis, rotfrukter och fullkorn, finansierad med punktskatter på nötkött, lamm, griskött, chark och läsk.
Reformen förebygger 700 förtida dödsfall om året bland personer mellan 30 och 70 år och sänker utsläppen med 700 000 ton koldioxid. Den genomsnittliga matkassen blir inte dyrare. I forskarnas egen enkät stödde 76 procent nollmoms på det som ska öka och 73 procent hela växlingen.
En europeisk studie i Nature Food kommer till samma slutsats. Nollmoms på frukt och grönt och normal moms på animalier ger 170 000 färre dödsfall om året i EU och Storbritannien och 6 procent lägre växthusgasutsläpp, utan att maten blir dyrare.
I dag ger 22 av EU:s 27 länder kött en sänkt momssats. Att ta bort den rabatten skulle sänka växthusgasutsläppen med knappt 5 procent, till en kostnad av 26 euro per hushåll och år.
Så påverkas priserna i butiken
| Frukt, grönt och baljväxter jämfört med i dag (6 procent) | 5,7 procent billigare |
| Frukt, grönt och baljväxter jämfört med 12 procents moms | 10,7 procent billigare |
| Kött jämfört med i dag (6 procent) | 17,9 procent dyrare |
| Kött jämfört med 12 procents moms | 11,6 procent dyrare |
Egen uträkning av hur momsen slår igenom i priset. Prissignalen på kött blir något svagare än i forskarnas modell, där nötkött blir 22 till 26 procent dyrare med punktskatt.
Myndigheter och rådgivare pekar åt samma håll
”En matskatteväxling skulle kunna ge stora vinster för både hälsa och klimat.”
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten, 3 februari 2025
Klimatpolitiska rådet vill styra om efterfrågan på mat ”exempelvis genom förstärkta informationsinsatser, differentierad mervärdesskatt och upphandling av offentliga måltider”. Rapport 2025
EU-kommissionens vetenskapliga chefsrådgivare rådde 2023 EU att gradvis införa skatter på ohälsosamma och ohållbara livsmedel och att göra hälsosam mat billigare, bland annat med lägre moms. Towards sustainable food consumption
En forskarrapport från Nordiska ministerrådet konstaterar att de nordiska länderna kan gå före med styrmedel som socker- och köttskatt. Nord 2024:007
EU-rätten tillåter redan nollmoms på livsmedel. Direktiv (EU) 2022/542
Danmark är redan på väg
Danmarks nya regering skrev i juni 2026 att den vill ”så snart det är möjligt halvera momsen på livsmedel och helt slopa den på frukt och grönt”. Det är en avsikt, inte ett beslut. Men vårt närmaste grannland går åt samma håll som vi.
Danmark har dessutom politiskt beslutat att prissätta djurhållningens utsläpp från 2030. Sverige kan samordna sig med Danmark och göra Norden till föregångare. Hur Danmark gjorde beskriver vi i förslaget Gör som Danmark.
Rättvist för hushållen
En vanlig invändning är att dyrare kött slår mot hushåll med små marginaler. Forskningen visar hur det undviks. Köttskatter utan kompensation är svagt regressiva, men lika stora återbetalningar per person vänder effekten (Klenert m.fl., Nature Food 2023).
I Chalmersmodellen blir den genomsnittliga matkassen inte dyrare. Den som äter mycket frukt, grönt och baljväxter tjänar på reformen. Därför vill vi att fördelningen följs upp, så att hushåll med låga inkomster vinner.
Vårt krav
Vi vill att nästa regering gör det hälsosamma billigast. Momsen finns redan, den kräver ingen ny myndighet och den gör det lätt att välja rätt i butiken. Vi följer utredningen och lämnar remissvar när förslaget kommer.
- Nollmoms på grönsaker, rotfrukter, potatis, baljväxter, frukt, bär, nötter, frön och spannmål från den 1 januari 2028, när den tillfälliga momssänkningen löper ut.
- 25 procent moms på kött och chark av alla slag, läsk och andra sötade drycker, godis, choklad, glass, chips och snacks.
- 12 procent på övrig mat, den sats som enligt gällande lag åter gäller från 2028.
- Växtbaserade alternativ ska aldrig beskattas högre än motsvarande animaliska varor.
- Väg in klimat och miljö när utredningen bereds, i linje med Klimatpolitiska rådets förslag om differentierad mervärdesskatt.
- Följ upp fördelningen så att hushåll med låga inkomster vinner på reformen.
- Prissätt djurhållningens utsläpp från 2030 enligt principen att förorenaren betalar, som Danmark har beslutat och EU:s klimatråd rekommenderar.
- Driv i EU att de sänkta momssatserna på kött fasas ut och samordna nollmomsen på frukt och grönt med Danmark.
Låt priset i butiken säga samma sak som forskningen: frukt, grönt och baljväxter först.
Källor
- Larsson, Månsson, Röös, Säll, Patterson, Schäfer Elinder, Nässén och Ejelöv (2026). Cost-neutral food tax reforms for healthier and more sustainable diets. Ecological Economics 240, 108822. doi:10.1016/j.ecolecon.2025.108822
- Springmann, Dinivitzer, Freund, Jensen och Bouyssou (2025). A reform of value-added taxes on foods can have health, environmental and economic benefits in Europe. Nature Food 6, 161 till 169. doi:10.1038/s43016-024-01097-5
- Plinke, Sureth och Kalkuhl (2026). Environmental impacts from European food consumption can be reduced with carbon pricing or a value-added tax reform. Nature Food 7, 74 till 87. doi:10.1038/s43016-025-01284-y
- Klenert, Funke och Cai (2023). Meat taxes in Europe can be designed to avoid overburdening low-income consumers. Nature Food 4, 894 till 901. doi:10.1038/s43016-023-00849-z
- Ejelöv, Nässén, Matti och Schäfer Elinder (2025). Public and political acceptability of a food tax shift: an experiment with policy framing and revenue use. Food Policy 130, 102772. doi:10.1016/j.foodpol.2024.102772
- Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2024). En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Återredovisning av regeringsuppdrag S2021/03523. folkhalsomyndigheten.se
- Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2025). Samhället behöver främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga. Återredovisning av regeringsuppdrag, 3 februari 2025. folkhalsomyndigheten.se
- Skatteverket (2026). Livsmedelsmomsen sänks till 6 procent. skatteverket.se
- Finansdepartementet (2026). Momsen på livsmedel ska ses över i ny utredning. Pressmeddelande 6 juli 2026. regeringen.se Uppdragspromemorian Differentierad mervärdesskatt på livsmedel, 3 juli 2026. regeringen.se
- SCB. Nationalräkenskaper, hushållens konsumtionsutgifter 2024. scb.se
- Klimatpolitiska rådet (2025). Klimatpolitiska rådets rapport 2025. klimatpolitiskaradet.se
- Group of Chief Scientific Advisors (2023). Towards sustainable food consumption. Europeiska kommissionen. scientificadvice.eu
- Jungsberg, Berlina, Vestergård, Guðmundsdóttir och Ueland (2024). Policy tools for sustainable and healthy eating. Nord 2024:007. Nordiska ministerrådet. pub.norden.org
- Statsministeriet (2026). Det politiske grundlag for firkløverregeringen. stm.dk
- Rådets direktiv (EU) 2022/542 om ändring av direktiv 2006/112/EG när det gäller mervärdesskattesatser. eur-lex.europa.eu



