Den verktygslådan The DIETS Toolkit presenterar 10 konkreta verktyg för beslutsfattare att använda för övergång till hållbara kostmönster, ett växtbaserat matsystem. Här är matskatteväxling viktigast. Rapporten nämner även omställningsstöd för bönder och hållbar offentlig livsmedelsupphandling.

Om regeringen och riksdagen i Sverige tar till sig de nya vetenskapliga verktygen i The DIETS Toolkit kan många liv i Sverige räddas varje år samtidigt som det blir enorma effekter vad gäller växthusgasutsläpp och minskad förlust av biologisk mångfald.

Rapport: The DIETS Toolkit: An NDCs & NBSAPs Guide for Healthy and Sustainable Diets
Publicerad: november 2025
Huvudförfattare: Haseeb Bakhtary, Georg Hahn och Tessa Conway (Climate Focus), Stephanie Maw och Anna-Lena Klapp (ProVeg International)
Utgivare: ProVeg International, WWF och Climate Focus

Vad vi äter påverkar inte bara vår egen hälsa utan formar också klimatet, den biologiska mångfalden och framtida generationers möjligheter. Nu släpper tre ledande organisationer en praktisk vägledning för hur länder kan integrera hållbara kostråd i sina klimat- och naturplaner. I denna artikel presenterar vi på Hållbart Matsystem rapportens huvudsakliga innehåll och sätter det i en svensk kontext.

Del 1: DIETS Toolkit – en ny internationell vägledning

Rapporten The DIETS Toolkit är en handbok som hjälper beslutsfattare världen över att främja hälsosamma och hållbara kostvanor. Den är framtagen som ett praktiskt stöd för att integrera matfrågor i de nationella klimatplanerna och planerna för biologisk mångfald. Dessa planer har många av världens länder redan förbundit sig att arbeta efter inom ramen för Parisavtalet och FN:s konvention om biologisk mångfald (som genomförs inom ramverket Global Biodiversity Framework).

Rapporten bygger på tydliga fakta. Vårt globala matsystem står för ungefär 30 procent av världens växthusgasutsläpp och är den största orsaken till att biologisk mångfald går förlorad. Matsystem med mycket animalier har direkt och indirekt orsakat 70 procent av all förlust av biologisk mångfald och hotar de flesta arter som riskerar att dö ut. Samtidigt blir miljarder människor i världen sjuka av vad de äter.

Rapporten presenterar 10 policyåtgärder för hälsosamma och hållbara kostvanor att användas av beslutsfattare.

Område 1: Forma livsmedelsmiljöer för ökad tillgång

1. Hållbar offentlig livsmedelsupphandling – Sätt klimat-, hälso- och sociala kriterier vid inköp till skolor, sjukhus och offentliga verksamheter
2. Skolmåltidsprogram – Utforma näringsriktiga, klimatsmarta måltider som främjar goda matvanor från tidig ålder
3. Strategisk placering av livsmedel – Använd nudging genom att placera hälsosamma alternativ på synliga platser i matsalar och butiker
4. Kompetensutveckling för kökspersonal – Utbilda personal i att laga tilltalande, näringsrika växtbaserade måltider
5. Kostmångfald i sociala skyddsprogram – Integrera näringsrika livsmedel i kontantstöd och matbidrag till utsatta grupper

Område 2: Möjliggöra informerade val

6. Livsmedelsbaserade kostråd – Utveckla nationella kostråd som integrerar både hälsa och miljöhållbarhet
7. Matkompetens och informationskampanjer – Genomför utbildningsinsatser om kopplingen mellan kost, hälsa och klimat

Område 3: Finansiella styrmedel

8. Subventioner för hälsosamma livsmedel – Sänk priset på frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn genom riktade stöd
9. Reform av skadliga jordbrukssubventioner – Ställ om stöd från klimatskadlig produktion till hållbara metoder och grödor
10. Prissättning i linje med folkhälso- och hållbarhetsmål – Kombinera skatter på ohälsosamma produkter med sänkta avgifter på hälsosamma alternativ

Biologisk mångfald behöver också mätas

Rapporten betonar att dagens matsystem, med sin höga andel animalieproduktion, skadar den biologiska mångfalden på ett sätt som bör uppmärksammas lika mycket som utsläppen av växthusgaser.

Idag finns väletablerade system för att mäta och rapportera koldioxidutsläpp, men motsvarande verktyg för att följa upp hur vår matkonsumtion påverkar arter och ekosystem är betydligt mindre utvecklade. Rapporten betonar att länder bör integrera mätbara mål för biologisk mångfald i sina nationella planer, på samma sätt som de sätter klimatmål.

Global Biodiversity Framework (GBF) pekar ut hållbar matkonsumtion som ett av de mest effektiva sätten att uppnå positiva effekter för naturbevarande, klimat, livsmedelssäkerhet och folkhälsa samtidigt. GBF beskrivs ofta som ”Parisavtalet för naturen” och är den internationella färdplan som världens länder enats om för att rädda våra ekosystem och säkra mänsklighetens framtid. Om vi ska vända trenden med artutrotning och ekosystemförstöring måste förlust av biologisk mångfald mätas, följas upp och rapporteras med samma systematik som växthusgaser.

Fem steg mot förändring

DIETS Toolkit presenterar en femstegsmodell för länder som vill integrera hållbara kostfrågor i sina nationella planer:

1. Analysera sambanden mellan matkonsumtion och miljöpåverkan i den nationella kontexten
2. Identifiera prioriterade policyåtgärder genom samråd med relevanta aktörer
3. Integrera åtgärderna i nationella klimat- och biodiversitetsplaner med mätbara mål
4. Implementera genom sektorsövergripande samarbete och mobilisering av finansiering
5. Följ upp och rapportera framstegen transparent

Internationella exempel från rapporten

DIETS Toolkit innehåller flera intressanta internationella exempel som visar omställning som fungerar i praktiken.

Köpenhamn antog 2019 en matstrategi med målet att minska klimatavtrycket från offentliga måltider med 25 procent till 2025. Redan 2022 hade staden nått en minskning på 15 procent i daghem, och 2023 hade kommunen uppnått hela 25-procentsmålet – mer än ett år före utsatt tid. Minskningen uppnåddes främst genom att minska inköpen av nötkött och öka andelen växtbaserade råvaror.

Milano har genomfört ett grönt skolmatsprogram som mellan 2015 och 2021 uppnådde en minskning av koldioxidutsläppen från skolmåltider på 42–43 procent genom att prioritera säsongsanpassade råvaror och minska köttinköpen.

Portugal har sedan 2021 haft åtta kommuner som deltar i ProVeg Portugals program för offentlig mat. En studie visade att en genomsnittlig växtbaserad måltid genererar 92 procent lägre klimatavtryck än en genomsnittlig köttbaserad måltid.

Danmark lanserade i oktober 2023 världens första nationella handlingsplan för växtbaserade livsmedel, en sektorsövergripande strategi som använder offentlig finansiering, upphandling och forskning för att påskynda övergången till mer hållbar kost.

Skatter och subventioner som fungerar

Rapporten berättar att över 130 länder och regioner har infört skatter på sockersötade drycker med positiva resultat.

Mexiko införde 2014 en skatt på en peso per liter på sockersötade drycker. Enligt forskning publicerad i Health Affairs minskade inköpen av beskattade drycker med i genomsnitt 7,6 procent under de första två åren (5,5 procent 2014 och 9,7 procent 2015). Hushåll med lägst socioekonomisk status visade den största minskningen.

Storbritannien antog 2018 Soft Drinks Industry Levy (SDIL), en stegvis avgift baserad på sockerkoncentration, vilket ledde till omfattande reformulering av produkter. Enligt brittiska regeringen minskade den genomsnittliga sockerhalten i läskedrycker med 46 procent mellan 2015 och 2020.

Ungern införde 2011 en skatt på livsmedel med höga halter av socker, salt och koffein (kallad ”chipsskatten”). Enligt WHO har skatten lett till att konsumtionen av beskattade ohälsosamma livsmedel minskat, att många livsmedelstillverkare reducerat eller eliminerat ohälsosamma ingredienser i sina produkter och att cirka 219 miljoner US-dollar i skatteintäkter har öronmärkts för hälsoinsatser.

Angående subventioner lyfter rapporten fram Sydafrikas Vitality-program, som erbjuder rabatt på hälsosamma livsmedel och har ökat frukt- och grönsakskonsumtionen med 8,5 procent bland deltagare.

Storbritanniens Healthy Start-program hjälper gravida och barnfamiljer att köpa frukt, grönsaker och baljväxter, med omkring 366 000 inskrivna personer 2024.

Del 2: Vår (Hållbart Matsystems) analys och vad betyder detta för Sverige?

I följande del gör vi vår egen analys av vad forskningen och de internationella erfarenheterna innebär för svensk politik.

Vi uppskattar mycket att rapporten förespråkar en matskatteväxling, vilket vi arbetar för i Sverige.

Vegansk planetär hälsodiet räddar flest liv

DIETS Toolkit bygger på EAT-Lancet-kommissionens uppdaterade rapport från oktober 2025. Det är den mest omfattande vetenskapliga utvärderingen av matsystem någonsin, vilken vi har skrivit om vid flera tillfällen. En av de viktigaste EAT-Lancet-slutsatserna, som vi särskilt vill lyfta fram, är att den veganska planetära hälsodieten presterar bäst av alla kostmönster, både för hälsan och för miljön.

Enligt modelleringar från EAT-Lancet-kommissionens interaktiva verktyg, som vi har använt för svenska förhållanden, skulle en vegansk planetär hälsodiet kunna rädda närmare 20 000 svenska liv per år, jämfört med cirka 17 500 för en flexitarisk diet. Det innebär att den veganska varianten räddar 2 400 fler liv årligen, en ökning på nästan 14 procent. Globalt skulle den veganska planetära hälsodieten redan idag kunna förhindra 11,2 miljoner dödsfall årligen.

Skillnaden är särskilt påtaglig vad gäller cancer och stroke. I Sverige skulle den veganska dieten rädda över 1100 fler liv från cancer och nästan 500 fler liv från stroke jämfört med flexitarisk kost varje år. EAT-Lancet-forskningen förklarar detta med att en helt växtbaserad kost maximerar intaget av skyddande fiber, antioxidanter och fytokemikalier, samtidigt som den helt eliminerar mättat fett från animaliska produkter.

Utöver hälsofördelarna är den veganska planetära hälsodieten också bäst för miljön. Den ger cirka 60 procent lägre växthusgasutsläpp än dagens genomsnittskost, kräver minst mark och vatten, och har lägst påverkan på den biologiska mångfalden.

Sockerskatterna i världen visar att skatter på onyttig mat fungerar

Hållbart Matsystem har tidigare kritiserat hur Livsmedelsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisationen för företag som producerar mat och dryck i Sverige, hävdar att skatter på onyttig mat inte fungerar. Men forskningen motsäger detta påstående.

Mexiko införde 2014 en sockerskatt som ledde till att inköpen av sockersötade drycker minskade med i genomsnitt 7,6 procent under de första två åren. Hushåll med lägst socioekonomisk status visade den största minskningen. Det här är långt ifrån ett enskilt fall. Sockerskatter fungerar generellt väl för att påverka konsumenters val. Rapporten berättar att över 130 länder och regioner har infört skatter på sockersötade drycker med positiva resultat.

Det brittiska exemplet är särskilt talande. Soft Drinks Industry Levy infördes 2018 med tydligt syfte: att minska sockerhalten i läskedrycker. Enligt brittiska regeringens data minskade den genomsnittliga sockerhalten i läskedrycker med 46 procent mellan 2015 och 2020. Tillverkarna tvingades ändrade sina recept för att undvika skatten.

Djurindustrin driver förlust av biologisk mångfald

Vi uppskattar att DIETS Toolkit lyfter frågan kring biologisk mångfald samt kopplingen till djurindustrin. Bakgrunden är att populationer av vilda ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 73 procent sedan 1970 och köttindustrins markanvändning utgör det största hotet mot naturen. Studien ”The global biomass of wild mammals” visar att vilda däggdjur endast utgör 6 procent av alla däggdjur på jorden. Resterande 94 procent utgörs av människor och våra domesticerade djur. Konsumtionen av kött och mjölk slukar enorma mängder naturresurser och tränger undan de vilda djuren: hela 90 procent av all soja som importeras till EU används som foder för animalieproduktion.

Svensk matmoms: En missad möjlighet?

Om sockerskatter lyckas påverka konsumenternas val så bör samma logik gälla för andra skatter på onyttig mat, på ultraprocessad mat och på animalier.

Just nu står Sverige vid ett vägskäl. Regeringen har lagt fram en proposition om att tillfälligt sänka momsen, från och med 1 april 2026, på all mat från 12 till 6 procent. Syftet är att stärka hushållens ekonomi. Förslaget innebär att staten subventionerar läsk, bacon och ultraprocessade snacks lika mycket som frukt, grönsaker och baljväxter. Det strider mot den samlade forskning som DIETS Toolkit och EAT-Lancet presenterar och är helt orimligt att genomföra.

En matskatteväxling, som DIETS Toolkit förespråkar, hade gett samma ekonomiska lättnad för hushållen, men med en helt annan effekt. Om momsen sänks enbart på hälsosamma baslivsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, och finansieras genom en höjd skatt på ultraprocessade produkter, så blir barnfamiljens matkasse både billigare och mer hälsosam. Låginkomsthushåll, som lägger en större andel av sin matbudget på baslivsmedel, skulle få störst relativ nytta.

The Lancet-serien om ultraprocessad mat, som publicerades i november 2025, är tydlig: länder bör införa progressiva skatter som gör ohälsosamma livsmedel dyrare och hälsosam mat billigare. Serien visar att ultraprocessad mat alltmer dominerar vad människor runt om i världen äter varje dag och kopplar ökat intag till sämre kostkvalitet och högre risk för flera kroniska sjukdomar.

Lärdomar för Sverige

DIETS Toolkit är en viktig rapport som visar att det går att förändra matsystem och det finns flera direkta lärdomar för Sverige:

• Köpenhamn bevisar att offentliga kök kan bli klimatsmarta utan ökade kostnader.
• Ungern visar att skatter på ohälsosam mat fungerar och driver produktutveckling.
• Storbritannien visar att sockerskatt fungerar mycket effektivt.

Sverige har förutsättningar att bli ett föregångsland. Vi har en stark tradition av folkhälsoarbete, en väl fungerande offentlig sektor och en befolkning som är allt mer medveten om kopplingen mellan mat, hälsa och miljö. De nya nordiska näringsrekommendationerna från 2023 (NNR 2023) var bland de första i världen att fullt ut integrera miljöhänsyn, ett viktigt steg som nu behöver följas av konkret politik.

En differentierad matskatt är ett kraftfullt verktyg. Den förbättrar folkhälsan och minskar trycket på sjukvården samt skickar en tydlig signal till livsmedelsindustrin om vilken riktning samhället vill gå. Erfarenheter från andra länder visar att sådan lagstiftning driver på produktutvecklingen. Företagen byter recept på sina produkter för att undvika högre skatter, vilket gynnar alla konsumenter.

Slutsats: Verktygen finns, nu krävs politisk vilja

DIETS Toolkit ger beslutsfattare de verktyg de behöver för att göra verklighet av omställningen. EAT-Lancet-forskningen visar att vägen mot en vegansk planetär hälsodiet ger störst vinster för både hälsa och miljö.

Sverige bör ta fasta på de internationella erfarenheterna och införa en differentierad matskatt som gör hälsosam mat billigare och ohälsosam mat dyrare.

Varje dag utan riktade åtgärder innebär fler diabetesfall, fler hjärtinfarkter och ett fortsatt tryck på de ekosystem som allt liv är beroende av. Möjligheten att agera finns här och nu.