Den rekommenderar bland annat att:

• införa omställningsstöd och utsläppsskatter på kött- och mejeriproduktion
• styra om offentliga subventioner från industriell djurhållning till naturrestaurering och ekologiskt jordbruk med fokus på växtbaserad mat
• driva policy som främjar hälsosamma, hållbara kostvanor med mer växtbaserad mat, särskilt i rika länder
• reformera offentlig upphandling i skolor, sjukhus och myndigheter för att prioritera hållbara växtbaserade alternativ
• tillämpa förorenaren-betalar-principen

Metanutsläppen har exploderat

Metan är en kraftig växthusgas, ungefär 80 gånger starkare än koldioxid över 20 år. Trots det har metanutsläppen från idisslare som kor och får ökat med 332 procent mellan 1890 och 2014. Forskarna varnar för att utsläppen från djurhållning kan öka ytterligare 30 procent till 2050 utan kraftfulla åtgärder.

FN:s miljöprogram har tidigare slagit fast att globala metanutsläpp måste minska med 40–45 procent till 2030 för att vi ska ha en chans att nå Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Så genomfördes studien

Forskarna analyserade 45 av världens största kött- och mejeriföretag genom att samla in offentligt tillgänglig data om hur många djur företagen slaktar eller bearbetar mjölk från. De använde FAO:s GLEAM 3.0-modell, som tar hänsyn till faktorer som djurtyp, geografisk plats, foder, gödselhantering och betesmarker.

Chockerande resultat

De 45 företagen släppte ut uppskattningsvis 1,02 miljarder ton koldioxidekvivalenter under 2023/2022. För att sätta detta i perspektiv:

• Om dessa 45 företag vore ett land skulle de vara världens nionde största utsläppskälla.
• Deras samlade utsläpp överstiger Saudiarabiens totala utsläpp.
• Bara metanutsläppen från dessa företag är större än metanutsläppen från EU:s alla 27 länder och Storbritannien tillsammans.

Studien avslöjar en extrem koncentration av klimatpåverkan:

• De fem värsta bolagen – brasilianska JBS, Marfrig och Minerva, samt amerikanska Tyson och Cargill – står tillsammans för nästan hälften (47 procent) av de 45 företagens totala utsläpp. Deras samlade utsläpp överträffar oljejättarna Chevron, Shell eller BP var för sig.
• JBS – klimatboven nummer ett: Ensamt står JBS för nästan en fjärdedel (24 procent) av alla utsläpp från de 45 företagen. Under 2023 slaktade JBS uppskattningsvis 3,6 miljarder kycklingar, 38,8 miljoner grisar och 20,8 miljoner nötkreatur. Företagets utsläpp är större än 158 av världens länder.

Nötkreaturen är värst

Analysen visar tydliga skillnader mellan djurslagen:

• Nötkreatur (både kött och mjölk) står för hela 80 procent av utsläppen från de 45 företagen.
• Grisar orsakar 11 procent av utsläppen.
• Kycklingar står för 9 procent.

För nötkreatur kommer den största utsläppskällan från enteric fermentation – metan som frigörs när kor rappar och fisar under matsmältningen. Detta står för 55 procent av nötköttsutsläppen och 49 procent av mejeriutsläppen.

För grisar är de största utsläppskällorna foderproduktion (39 procent) och gödselhantering (40 procent). För kycklingar dominerar foderproduktionen helt med 51 procent av utsläppen.

Rapporten påpekar att nötkött i genomsnitt orsakar 62 gånger högre utsläpp än baljväxter per 100 gram protein. Även kyckling och gris har betydligt högre klimatpåverkan än växtbaserade proteinkällor – kyckling orsakar 7 gånger och griskött 9 gånger högre utsläpp än baljväxter.

Ojämlik produktion

En viktig iakttagelse i rapporten är den globala ojämlikheten. Hela 83 procent av världens köttproduktion och 77 procent av konsumtionen sker i höginkomstländer och övre medelinkomstländer. Bara 2 procent av produktionen och konsumtionen finns i låginkomstländer.

Samtidigt är det de fattigaste länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Detta skapar en djupt orättvis situation där rika länders överkonsumtion av kött orsakar problem som främst drabbar världens fattiga.

Industrin motarbetar lösningar

Trots den enorma klimatpåverkan visar rapporten att ingen av de 45 företagen har tydliga planer på att faktiskt minska antalet djur. Tvärtom planerar flera att expandera verksamheten. JBS har till exempel sagt att de räknar med en 70-procentig ökning av global konsumtion av animaliskt protein till 2050.

Rapporten dokumenterar hur kött- och mejeriindustrin aktivt motarbetar klimatåtgärder:

• Industrin har spenderat hundratals miljoner dollar på lobbyverksamhet mot klimatåtgärder sedan 2000.
• Rekordmånga lobbyister från kött- och mejeriindustrin fanns på plats vid FN:s klimattoppmöte COP28.
• Branschen sprider vilseledande information och falska lösningar.

Ett tydligt exempel är JBS. År 2021 lovade företaget att bli klimatneutralt till 2040, men några år senare backade de och kallade det bara en ambition och inte ett löfte. USA:s reklamgranskningsnämnd kritiserade JBS för vilseledande påståenden och delstaten New York stämde företaget för greenwashing. I januari 2025 gick JBS så långt som att säga att deras klimatlöfte ”aldrig var ett löfte”.

Branschens falska lösningar

Istället för att faktiskt minska djurantalet marknadsför industrin tekniska ”quick fixes” som biogas från gödsel och fodertillsatser som ska minska metanutsläppen. Rapporten varnar för att dessa åtgärder i bästa fall har begränsad effekt och i värsta fall utgör greenwashing som tillåter industrin att fortsätta som vanligt.

Vad måste göras?

Den dubbla vinsten

Forskning visar att en omställning till mer växtbaserade dieter, särskilt i rika länder, skulle ge enorma fördelar:

• Minskade utsläpp med 61 procent från matsystemet i höginkomstländer.
• Frigjord jordbruksmark motsvarande EU:s yta som kan återställas till natur.
• Detta skulle kunna absorbera 14 års globala jordbruksutsläpp.

Rapporten betonar att denna transformation är både nödvändig och möjlig. Den kräver en rörelse bort från industriellt jordbruk mot system baserade på agroekologi, mer växtbaserad matproduktion och matsuveränitet – med stöd för bönder och arbetare genom en rättvis omställning.

Varje tiondels grad räknas

Med nya studier som varnar för att 1,5-gradersgränsen kan brytas tidigare än väntat, och djurhållningssektorn som står för nästan en tredjedel av alla mänskliga metanutsläpp, är behovet av snabb handling akut. Varje tiondels grad av uppvärmning betyder mer mänskligt lidande, fler extrema väderhändelser och ökad risk för irreversibla klimattipping points.