Jordbrukets framtid: Växtbaserad produktion stärker markägandet

Danmarks införande av en koldioxidskatt på ungefär 100 euro per ko och år från 2030, där intäkterna återförs till lantbrukarna, är ett föredöme. Miljövinsterna blir betydande, med planer på att återställa 10 procent av landets yta till natur och skog fram till 2045. Det faktum att Danmarks lantbruksorganisation stöder denna klimatpolitik, med generösa omställningsbidrag, visar hur jordbrukets organisationer kan förena medlemmarna s och samhällets intressen. I Nederländerna har lantbrukare fått 700 miljoner euro i omställningsstöd från EU för att minska kött- och mjölkproduktionen.

I en tid då multinationella företag ökar sitt grepp om Europas miljöskadliga animalieproduktion, är en övergång till ett hållbart, växtbaserat jordbruk det bästa sättet att säkra svenska lantbrukares framtid. Klimatpolitiska rådet efterlyser en strategi för ett klimatneutralt jordbruk, vilket kräver en växtbaserad produktion, givet dess lägre utsläpp.

I kristider har vi inte råd att äta kött. Animalieproduktion är extremt sårbar på grund av beroendet av importerat foder och enorm resursförbrukning. Att 82 procent av EU:s jordbruksstöd går till en sektor som står för 84 procent av livsmedelsproduktionens växthusgasutsläpp är ohållbart i en tid av klimatkris och geopolitisk osäkerhet.

LRF står inför ett vägval: Antingen fortsätter man att försvara ett urholkat djurskydd och en ytterst samhällsskadlig animalieproduktion och därmed riskera det politiska stödet för markägandet, eller så driver man på omställningen till en hållbar, växtbaserad produktion med generösa omställningsbidrag.