Denna debattartikel har publicerats i flera tidningar runt om i Sverige.

Peter Kullgren kallar det tvångsvegetarism. Helsingfors och Warszawa kallar det folkhälsopolitik.

Medan landsbygdsministern kräver köttgaranti i skolmatsalen visar ny forskning från Karolinska Institutet att tjock- och ändtarmscancer bland unga under 50 år nästan har tredubblats sedan 1990-talet. Processad mat och rött kött är centrala riskfaktorer. Livsmedelsverkets egna beräkningar visar att om svenskarna minskade sitt intag av rött kött från dagens nivå till 350 gram i veckan skulle det innebära 3 500 färre cancerfall och 14 900 färre fall av hjärt-kärlsjukdom per år.

En folkhälsokris – inte en livsstilsfråga

I Sverige har över hälften av den vuxna befolkningen övervikt eller fetma. Var femte svensk ungdom har redan övervikt. Det är inte en livsstilsfråga. Det är en folkhälsokris. Och Kullgrens svar är att kräva mer kött i skolan.

Men andra europeiska länder går åt motsatt håll. Den 25 februari röstade Helsingfors stadsfullmäktige igenom initiativet Puolet parempaa som innebär halverade inköp av kött och mjölk i all offentlig mat till 2030. Beslutet fick stöd över blockgränserna med 57 röster mot 23 och berör över 100 000 portioner om dagen i skolor, förskolor och äldreomsorg. Samma månad beslutade Polen att alla landets 36 000 skolor från hösten 2026 ska erbjuda ett fullvärdigt växtbaserat alternativ varje dag, med minst en helt vegansk dag i veckan. Bakgrunden: över 32 procent av landets åttaåringar har övervikt.

Kommunerna i Sverige kan gå före

Kommunerna i Sverige behöver inte vänta på att regeringen ska vakna. Gör som Helsingfors. Sätt konkreta mål för att halvera köttet i offentliga måltider och investera i god, näringsrik och klimatsmart mat. Det handlar inte om att ta ifrån barn maten utan om att ge dem en friskare framtid.

Kullgren erbjuder köttpopulism. Helsingfors och Warszawa erbjuder framtidspolitik. Våra barn förtjänar det senare.