Vår slutreplik har blivit publicerad i Nya Wermlands-Tidningen. Den är riktad till regionråd Stina Höök (M) och kommunalråd i Eda, Sunne och Filipstad och avslutar en debatt som pågått sedan januari om Livsmedelsverkets nya riktlinjer för skolmaten i Värmland och om vem som egentligen ska bestämma vad barn äter i skolan.

Debattens kronologi

• 26 januari – Linda Lindström och Jonas Norberg (Hållbart Matsystem) publicerar debattartikel i NWT: Dags för skolorna i Värmland att byta ut köttbullarna.
• 4 februari – Regionråd Stina Höök (M) tillsammans med kommunalråd Robin Olsson, Hanna Andersson, Henrik Frykberger och Patrik Fornander svarar: Vego-lobbyn hotar vår säkerhet.
• 12 februari – Lindström och Norberg avslutar debatten: M-politiker med korvfingrar ska inte tillåtas att peta i skolmaten.

Vad handlar debatten om?

I januari uppmanade vi Värmlands kommuner att följa Livsmedelsverkets nya riktlinjer för skolmaten, som bland annat innebär att bönor ska finnas på menyn varje dag och att skolorna ska servera max 125 gram rött kött per elev och vecka. Bakgrunden är alarmerande hälsodata: antalet unga svenskar med tjock- och ändtarmscancer har nästan tredubblats sedan 1990-talet, och WHO klassar charkprodukter som direkt cancerframkallande.

Fem moderata politiker i Värmland, ledda av regionråd Stina Höök, svarade med att kalla Hållbart Matsystem för ”vego-lobbyn” och hävda att växtbaserad mat hotar Sveriges livsmedelssäkerhet och beredskap. De menade att betesdjur är avgörande för biologisk mångfald och att Värmland inte kan odla baljväxter.

Slutreplikens centrala argument

I slutrepliken slår vi fast att det är Livsmedelsverket, inte lokalpolitiker, som har i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för skolmaten. Moderaternas invändningar beskrivs som ett försök att bedriva livsmedelspolitisk planekonomi styrd av politiker snarare än vetenskap.

På påståendet att växtbaserad mat hotar beredskapen svarar författarna att det är animalieproduktionen som är beroende av importerat kraftfoder. Växtbaserad mat kräver mindre mark, är enklare att lagra och gör Sverige mindre sårbart i kris. I en verklig beredskapssituation har vi varken råd att föda upp djur eller upprätthålla de subventioner som köttproduktionen kräver.

Moderaternas påstående att betande djur gynnar biologisk mångfald bemöts med en studie publicerad i Nature Food 2025 som visar att nötkreatur utgör det enskilt största hotet mot världens biologiska mångfald, med 100 gånger större påverkan per proteinmängd än baljväxter.

Nyckeltal ur slutrepliken

• 672 gram – rött kött och chark per vecka bland svenska ungdomar, nästan dubbelt mot Livsmedelsverkets maxgräns på 350 gram.
• 70 gånger mer växthusgaser från svenskt nötkött jämfört med bönor (RISE klimatdatabas).
• 82 % av EU:s jordbruksstöd går till animalieproduktion, som står för 84 % av livsmedelsutsläppen.
• Över 80 % av svenska baljväxter hamnar som djurfoder istället för som mat.

Värmlands barn förtjänar politiker som sätter deras hälsa före köttlobbyns intressen. Låt Livsmedelsverket göra sitt jobb.

– Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem