Visenter och rewilding: Nyckeln till klimatsmart biologisk mångfald

Replik till debattartikel i SvD: Köttskam och visenter räddar den biologiska mångfalden och klimatet

Repliken publiceras tyvärr inte i SvD.

Börje Lindén lyfter fram, i SvD den 20 mars, hur Europa tidigare var hem för vilda betande arter som visenter, vildhästar och uroxar, som skapade naturliga skogsgläntor och ängar. Skribenten menar att nu behövs betande kor för att ersätta dessa från Sverige utrotade djur, både för den biologiska mångfaldens och klimatets skull. Det är ett bakvänt resonemang.

En återintroduktion av de utdöda vilda betande djuren skulle vara ett enastående lyft för den biologiska mångfalden. Dessa arter har en lång historia i Sverige, där de har samverkat med lokala ekosystem i årtusenden. En pågående förstudie om visenter på en yta på 1100 hektar i Västmanland visar på betydande biologiska fördelar. I Mongoliet finns idag 500 vildhästar och forskare inom European Rewilding Network arbetar för att återinföra uroxen till Europa.

I avvaktan på dessa arters återkomst till Sverige, är det viktigt att vi skapar förutsättningar för nutidens vilda betande djur att föröka sig istället för att föda upp extremt sönderavlade kor. Studien “The global biomass of wild animals” visar att kor utgör 40 procent av den globala däggdjursbiomassan, vilket är en katastrof för den biologiska mångfalden.

Likaså är skydd av skogar av stor betydelse eftersom gamla träd absorberar kolossala mängder koldioxid. Rewilding, processen att återställa naturliga ekosystem, är den i särklass viktigaste strategin för att förbättra den biologiska mångfalden.

Lindén understryker att betesdjur kan bidra till att höja markens mullhalt, vilket i sin tur binder koldioxid. Men effekten är begränsad. Genom att ersätta nötkött med bönor, kan vi däremot dramatiskt minska våra växthusgasutsläpp med upp till 70 gånger, enligt RISE klimatdatabas. I Sverige är det djurindustrin som står för den största andelen metanutsläpp. År 2020 rapporterades utsläpp av 4,6 miljoner ton metangas, mätt i koldioxidekvivalenter. Ungefär 63 procent härstammade från idisslare, framförallt nötkreatur.

Lindén pekar korrekt ut att korna i Indien och Pakistan är stora klimatförbrytare, men ignorerar det faktum att Sverige har en betydligt högre konsumtion av mjölk per capita. Det är därför av högsta vikt att Sverige globalt leder vägen i den nödvändiga omställningen till växtbaserad mjölk.

Lindén uttrycker sin oro över att fenomenet ”köttskam” sprider sig. Men känslan av skam tjänar mänskligheten evolutionärt genom att den bidrar till att upprätthålla sociala normer och värderingar. För klimatets och den biologiska mångfaldens skull är det avgörande att vi uppmuntrar svenskar att sluta äta kött. Att känna köttskam kan vara en motivationsfaktor för att göra detta.

Linda Lindström och Jonas Norberg, Hållbart Matsystem